Monthly Archive for maj, 2010

Nya delprojekt längs väg 288, Prästgården RAÄ 667 och RAÄ 630

Den 1 juni startar ytterligare undersökningar för väg 288s nya sträckning genom Rasbo. Detta delprojekt berör främst lämningar från järnålder fram till och med tidig medeltid. Till att börja med ger vi oss i kast med att undersöka en del av en boplats norr om Prästgården, RAÄ 667. Lämningarna är preliminärt daterade till yngre bronsålder–järnålder.

Flygbild över undersökningsområdet vid Prästgården, väg 288

Flygbild av undersökningsormådet vid Prästgården. Foto Max Marcus, Hawkeye flygfoto.

Likarmat spänne från vikinatidens början funnet vid Rasbo

Likarmat spänne från vikinatidens början funnet vid Prästgården

Del av ringnål av förgyllt silver från boplatsen vid Prästgården

Del av ringnål av förgyllt silver från boplatsen vid Prästgården

Efter några veckor kommer vi att flytta oss och börja undersöka ett större boplatsområde lite längre österut. Först kommer vi att undersöka lämningar från bronsålder och förromersk järnålder. Senare under sommaren kommer vi att undersöka boplatslämningar från äldre järnålder fram till tidig medeltid. Kanske finns också ett verkstadsområde med smedjor på platsen. Vid förundersökningen hittade vi flera spännande metallfynd från vikingatid och tidig medeltid. Fram mot hösten kommer också bland annat en tegelugn vid Örby att undersökas. Vi kommer att kontinuerligt blogga här om hur arbetet framskrider och om alla nya fynd. 

I den här åkern börjar vi schakta. Vad döljer sig i jorden?

I den här åkern börjar vi schakta. Vad döljer sig i jorden?

Fler heliga föremål från Örja

Tisdagens väder var en verklig prövning för oss alla med kraftiga nordväst vindar som virvlade upp moln av fin matjord. Nu har solen och de milda vindarna återvänt. Inför nästa oväder är vi alla rustade med skyddsglasögon. Det har hänt ganska mycket under veckan. Bland annat har vi haft våra första besökare, i form av fyra skolklasser från byarna runt Landskrona. 

En av de skolklasser som besökte oss i veckan

Metalltekteringen ger utdelning       

Vi har nu kommit igång ordentligt med avbaningen av matjorden på gård 12 och 20. Under matjorden kommer det massor av lager och andra spår, t.ex. lämningar efter byggnader i form av rader med syllstenar, raseringsmassor och stolphål. Det finns även fler rester efter ugnar, som avtecknar sig marken som rundade anläggningar med rödbränd lera och sot. Vid schaktningen följer Håkan och Bo K. de båda grävmaskinerna och söker systematiskt av matjord och lager med metalldetektor. Det kommer lite olika typer av fynd på de två gårdslägena. De vanligaste föremålen består av mynt och vardagssaker som t.ex. knappar, spännen till bälten och liknande, men det kommer även en del blykulor till pistoler och musköter.     

      

En prydnad för hår eller kläder?       

Igår hittade vi flera lite speciella föremål. På gård 20 fann vi en ovanligt välbevarad bennål med profilerat eller utsnidat huvud. Nålen är cirka 12 centimeter lång och nästan som ny, fast den har legat i jorden i nästan 800 eller 900 år. Nålens framsida är fint dekorerat med små punktförsedda cirklar. Den har troligen använts antingen som hårnål eller för att fästa ihop t.ex. en mantel.              

Bennål med profilerat huvud.

Vackert dekorerad bennål för hår- eller klädedräkt.

Fler heliga föremål från gård 12      

Även på gård 12 hittade vi i veckan flera spännande föremål i samband med metalldetekteringen. Redan vid förundersökningen påträffades två små blykors på denna gård och på gård 1. Nu har vi hittat ytterligare två sakrala föremål med kristen symbolik. Det rör sig om ett litet likarmat kors och ett krucifix, båda tillverkade av bly. Det kors vi nu har hittat skiljer sig från de vi tidigare funnit, genom att det är ett tunt bleck och försett med ett hål i ena änden för upphängning. Liksom de två andra korsen har det funna exemplaret en enkel form och saknar utsmyckning. Frågan är vilken funktion korset har haft. Har någon burit det kring halsen eller har korset suttit fast på någonting?               

Blykors med upphängning.

Litet likarmat kors av blybleck.

Även krucifixet hittade vi inom området för gård 12. Det har en plastisk form med en framsida och en baksida, som båda har fint inristade linjer med formen av ett kors och en liten stiliserad Kristusfigur. Krucifixet är lite böjt och nöt av tidens tand och saknar armar. Det som är konstigt är att krucifixet sitter på ett fäste av annan metall, som i den spetsiga änden är räfflat sannolikt för att kunna fästas i någon slags underlag av trä. Vi vet inte vad det är för föremål krucifixet har suttit på och inte heller hur gammalt det är. Så alla tips och goda råd är välkomna.               

Kricifix av bly.

Krucifix av bly. Hela föremålet är cirka elva centimeter långt. Korset saknar armar.

Frågan är förstås varför vi hittar så många sakrala föremål på en till synes ganska vanlig gård och vad detta kan betyda. Det är frågor som vi får anledning att återkomma till.

En gripande skildring av fältlivet

[youtube]http://www.youtube.com/watch?v=txR5mNM0UAA[/youtube]

Nä då. Det här är första gången jag testar att lägga upp en film så här. Den är kanske inte så rolig, men en situationsbild av hur vi har det här i Nyköpingsleran. Nu ska sägas att det har varit väldigt fint väder för det mesta, men just denna dag känns det lite… sådär. Eller trixigt. På filmen ser vi Anneli Blom vid mätstationen, Marie Nyström i rosa keps samt John Healy och Johan Andersson. Som de flesta förstår är det betydligt svårare att arbeta i regn eftersom allting kladdar ihop och man till sist inte vet vad man undersöker för något.

Annars går arbetet vidare i rätt god styrfart. Vi får bättre och bättre kontroll över byggnaderna och strukturen och vi har god ordning på fynd och dokumentation.

Det blir ett kort inlägg idag, snart kommer, som jag lovat tidigare en lägesrapport där vi visar hur vi hittills tolkar lämningarna.
GLÖM INTE! Gå in på Sörmlands museums hemsida och läs deras blogg/dagbok!

Anna

Märkliga stenar och annat förunderligt

Marlekor eller Näckebröd

I väntan på lägesrapport samt liten film kommer här lite information om en intressant fyndkategori här i Åkroken. Det ser ut som små föremål. De är ofta regelbundna i formen och de ser ut som om de har tillverkats av människohand. Men, det är en ekofakt, dvs. ett föremål som har kommit till genom naturliga processer. Det kallas oftast för Marleka, även om det finns flera dialektala uttryck som mallreka eller näckebröd. Enligt Nationalencyklopedin är det konkretioner av kalciumkarbonat. De är ofta, men inte alltid skivformade och runda. De bildas i leror, i Skandinaven främst i glaciala leror. Hur de bildas är ganska omdiskuterat, men eventuellt handlar det om att kalciumkarbonatet fälls ut runt något organiskt material som t.ex. fiskben eller snäckskal som håller på att förruttnas.

Internationellt kallas de för Imatrastenar. I folktron anses marlekor vara Marans leksak, något som kunde distrahera marorna från att skada människor och djur.

Men, de bildas inte var som helst utan ganska långt ned i marken och sköljs upp vid stränder. Att vi hittar dem inne i stadslager tyder på att man har samlat på dem och kanske också använt dem till olika saker. Man kan tänka sig spelpjäser till exempel. Vi hittar också marlekor som man har använt som sländtrissor mm. När jag sökte på marlekor på Internet dök det upp information om en marleka från ett museum som man hade tillverkat en ask av så sent som på 1800-talet.

Annelie vid bakugnen. Notera den kraftigt brända ytan i mitten.

En intressant konstruktion från gropen är en ugn som Anneli håller på att gräva fram. Man kan tydligt se den yta som har blivit mest eldpåverkad i mitten. Ugnen ligger i ett område med många ugnar. Hittills tolkar vi detta som bakugnar.

Tomas tänkaren

Andra situationsbilder: Tomas sitter och tänker på medeltiden och Patrik far med full fart iväg mot dumphögen. Som skyddsombud vill jag säga att det inte går till så här i vanliga fall, vi har ett rätt avancerat uppbyggt system av spänger som är säkra att gå på. Inte springa. När jag tar på mig skyddsombudshatter tappar jag allt eventuellt sinne för humor. Det är rätt intressant.
GLÖM INTE! Gå in på Sörmlands museums hemsida och läs deras blogg/dagbok!

Bis morgen,

Anna

Grytgjuteri i Jönköping

Eva Hjärtner-Holdar från UV GAL övervakar avbaningen

År 1696 ägdes den nordvästra tomten i kvarteret av grytgjutaren Anders Jöransson. På  hans tomt har vi  funnit spåren av en mycket omfattande gjuteriverksamhet. Tomten är översållad av gjutkassar, fyrkantiga gropar i marken, fyllda med sand, där man placerat gjutformarna. Formarna gjordes av lera och slogs itu när gjutningen var klar. Med tiden har tomten fyllts med ett upp till halvmetertjockt lager med krossade formar, deglar, kol och annat avfall från verksamheten.

Formarna har stått på rad i gjutkassarna, som fylldes med sand

 

Verksamheten var så omfattande att den närmast kan kallas för en industri. Vi kan se att man har tillverkat grytor, men det är mycket möjligt att man gjort andra slags föremål också. Det får den vidare analysen utvisa. Det finns mycket att jobba vidare med här – vad har man tillverkat, varifrån kom råvaran (främst koppar) och hur länge fanns gjuteriet på tomten? Ett spännande fynd!

En mycket liten del av avfallet på tomten - gjutformar, deglar och slagg