Monthly Archive for september, 2010

Vår grävning lider mot sitt slut

Hejsan!

Nu var det länge sedan vi skrev något här. Vi har haft lite datastrul men nu är vi tillbaka!

En av våra frågeställningar när vi kom hit var om gravarna hörde ihop med den gård som undersöktes vid byggnationen av Arningeleden 1997. Vi kan nu svara att ja, det gör de. Så gott som alla gravar vi undersökt verkar vara folkvandringstida. Detta kan vi se genom hur gravarna konstruerats och de föremål vi hittat. 

Vi har grävt fram många så kallade agraffer. Under folkvandringstid var det inne med smala ärmar och smala byxben. För att kunna ta av och på kläderna hade man slitsar vid hand- och fotleder. Slitsarna knäpptes ihop med hakar och hyskor som nitades fast i tyget med stift. Dessa konstruktioner kallas agraffer. Stiften är ibland prydda med extra fina förgyllda knappar men här hos oss har vi mest hittat enkla varianter i brons som ser ut som nubb eller häftstift. Själva hakarna och hyskorna har inte alltid klarat sig hela men vi har några fina exemplar där man kan förstå hur konstruktionen fungerat. 

Alla gravar utom två har innehållit brända ben. Vissa endast någon deciliter utspritt lite sporadiskt medan andra har litervis. Vi kan se att det förutom människoben också finns fågelben och så har vi hittat rester av björn! Vi hittar bara den yttersta fingerleden, den s.k. falangen. Detta berättar att personen i graven fått med sig en björnfäll. När man bereder björnskinnet lämnar man kvar klorna och det är alltså själva klons fäste som vi higttar. Den ser ut som en liten klo av ben. Det är ganska vanligt att hitta björnfalanger just i folkvandringstida gravar.

Vi kommer att lägga upp lite bilder under veckan så att ni kan se vad vi hittat. Kom gärna på visning hos oss kl 14.00 den 29/9. Det blir den sista visningen för snart är vi klara!

Nya fynd i Gustavslund

Vår ”rookie” på grävningen, Marie Svedin, undersöker ett stort förrådskärl som är drygt 2000 år gammalt. Välkommen till Gustavslund Marie!

Vår ”rookie” på grävningen, Marie Svedin, undersöker ett stort förrådskärl som är drygt 2000 år gammalt. Välkommen till Gustavslund Marie!

Vi arbetar oförtrutet vidare. Aja och Linda har undersökt var sitt grophus. I dessa delvis nedgrävda hus har man ägnat sig åt hantverk eller andra praktiska sysslor som t ex matberedning. Vi hittar fortsatt mycket keramik. En glättsten hittad i ett grophus kan ha använts av en krukmakare för att glätta ytorna på kärlen. Vi fortsätter också med att undersöka gårdarnas huvudbyggnader. De är stora stolpbyggda hus, så kallade långhus. I husen bodde människorna och tamdjuren under samma tak.

Planen visar resterna av ett stolpbyggt hus. De gråa prickarna markerar var stolparna i huset en gång har stått.

Planen visar resterna av ett stolpbyggt hus. De gråa prickarna markerar var stolparna i huset en gång har stått.

Bland uråldriga hus och krukskärvor

Varför är Linda så glad? Jo, hon hittar massor av stora krukskärvor. En stor skärva syns nedanför hennes högra hand.

Varför är Linda så glad? Jo, hon hittar massor av stora krukskärvor. En stor skärva syns nedanför hennes högra hand.

Under veckan som gick blev vi är färdiga med matjordavbaningen. Vi tackar våra duktiga maskinister från Sydschakt. Den yta vi öppnat är det största schaktet som grävts i Helsingborg. För närvarande har vi hittat sju hus utspridda på ytan. Men vi är inte färdiga med inmätning och rensning varför vi räknar med att hitta fler hus och gårdar. Husen daterar vi preliminärt främst till förromersk järnålder. För närvarande verkar lämningarna bekräfta vår hypotes om att den förromerska järnåldern i Helsingborgsområdet var en expansiv period. Vi ska nu samla in fynd och prover för att belysa gårdarnas ekonomi och status. Vi hittar många krukskärvor, precis som vi trodde. Vi kommer att studera keramiken på många olika sätt bland annat ur ett hantverksperspektiv. Vi hoppas snart kunna presentera ny kunskap om keramikhantverket under äldre järnålder i Helsingborg. Bland de vedermödor man kan drabbas av som arkeolog hör teknisk utrustning som slutar fungera. Just nu väntar vi på en ny GPS så att vi kan fortsätta att kartera allt som vi har hittat.

Digital arkeologi i Örja – dåtiden möter framtiden

Försök med digital arkeologi i Örja
Under Örjas slutundersökning genomfördes det ett försök inom digital arkeologi. Metoden som användes kallas structure from motion och går ut på att ta ett antal vanliga digitalfoton med en vanlig kamera och omvandla dessa till 3d-modeller med hjälp av ett par olika datorprogram.  

Testerna genomfördes på initiativ av arkeologen Fredrik Larsson projektanställd av UV Syd under Örjagrävningen i samarbete med UV Syd, UV Teknik och Ingvar Kamprad Designcenter på Lunds Tekniska Högskola. Tanken bakom försöken var att se om metoden fungerade i exploateringsarkeologiska sammanhang och även se vilka möjligheter och svårigheter det var att genomföra structure from motion på arkeologiskt material. Över 10 000 bilder togs med helt olika motiv. Kulturlager, ett flertal konstruktioner såsom ugnar men även på olika typer av föremål togs stora mängder foton för vidare bearbetning.  

Stenpackning på gård 12 i Örja

Stenpackning på gård 12 i Örja

Tidigare har olika typer av 3d-tekniker använts för rekonstruktioner av byggnader eller av föremål inom arkeologin genom laserscanning men även 3d-modellering från grunden har genomförts. Framförallt att 3d-modellera från grunden kräver ofta en stor arbetsinsats vilket gjort metoden mindre intressant inom exploateringsarkeologin som forskningsmaterial. Genom structure from motion är det möjligt att på enkla sätt för arkeologerna själva ta bilder i fält och göra 3d-modeller som kan användas för att arbeta med ute i fält men även under grävningens efterbearbetning under rapportskrivning och publicering.  

Ofta har arkeologiska utgrävningar en ganska snäv tidsram vilket fotografering för 3d-modellering måste anpassas till om materialinsamlandet ska kunna genomföras. Utgrävningen i Örja visade sig vara ett utmärkt studiematerial då det framkom ett mycket stort arkeologiskt material med lämningar från neolitikum till nutid där bebyggelse och olika typer av konstruktioner fanns i flera faser samt ett mycket rikt fyndmaterial.  

Kvarnsten, gård 12 i Örja

Kvarnsten, gård 12 i Örja

Arkeologi innehåller idag stora informationsmängder som arkeologer måste ta hänsyn till när vi tolkar de lämningar som framkommer under utgrävningar. Genom att visualisera det vi arkeologer gräver bort kan det bli enklare att förstå och tolka fornlämningarna. 3d-modellerna från Örja gör det också möjligt för arkeologer att visualisera sina resultat för allmänheten och uppvisa hur vi nått fram till våra tolkningar. 

Nyckel från gård 12 i Örja

Nyckel från gård 12 i Örja

En 3d-modell är fullt vänd- och vridbar i alla led och kan på detta sätt ge mer information än ett vanligt foto som är i 2D. Arbetet med att utvärdera foton och modeller från Örja har nyligen påbörjats. Arbetet med att analysera Örjamaterialet kommer att fortsätta och kommer ge ytterligare en dimension till det övriga dokumentationsmaterial som producerades under Örjagrävningen. Ett tjugotal modeller från Örja-materialet är redan producerade. Bland annat användes Arc3D utvecklat av VISCIS forskningsgrupp K.U. Leuven i Belgien samt programmet Meshlab utvecklat av universitetet i Pisa och 3d-CoForm.  

Arkeolog Fredrik Larsson har också startat ett nätverk med inriktning på arkeologi och teknik. På nätverkets hemsida kommer mer av Örja-materialet att läggs ut framöver och kommer att kunna beskådas på www.archntech.com   

Nedan finns en filmsekvens som visar exempel från Örja av både konstruktioner och föremål. 

[youtube]http://www.youtube.com/watch?v=P0tDRxuf0j4[/youtube] 

Det är också möjligt att själv titta på några av 3d-modellerna i din webbläsare. För att göra detta ladda först ner denna plugin som finns här: Cortona-3D Viewer  

Sedan kan du titta på dessa modellerna i din webbläsare genom att öppna filerna här: 

Brunn
Sked
Dös
Nyckel
Stenpackning
Ugnsgrop

Text, bild och 3D: Fredrik Larsson

Utgrävning i Lindängelund

Under hösten och vintern kommer ett stort område vid Katrinetorps gård (Bunkeflo socken) grävas ut inför anläggandet av en botanisk trädgård. Arbetet i fält startade måndagen den 6/9 och kommer att pågå ända in i början av december. Den första veckan fanns två arkeologer och två maskinister på plats och stora ytor matjord schaktades bort. Nu är det vecka två och ytterligare fem arkeologer, en grävmaskinist och en dumperförare har anslutit till projektet.

Klas-Holger etablerar mätinstrumentet. I bakgrunden kan Katrinetorps gård ses.

Det stora samtalsämnet bland arkeologer och maskinister är självklart höstens och vinterns kommande väder. Var ska vi schakta först för att slippa vattenfyllda schakt? Har alla dumpers ballongdäck? Var ligger närmsta konditori? Och får vi plats med tillräckligt många fliströjor under de nya vinterjackorna? Frågorna är många men svaren inte självklara.

Rebecka schaktar fram gropar och anläggningar.

Vad vi dock är säkra på är att vi har tre månader av spännande arkeologi framför oss. Tidigare slutundersökningar gjorda i närheten visar att området är rikt på stenålders-, och framförallt, järnålderslämningar. Då liksom nu var området en populär plats att uppföra strukturer på. Byggnaderna var kanske inte lika väl tilltagna i storlek som vår granne IKEA. Men liksom dem har man under tidigare perioder utnyttjat platsens goda kommunikationsmöjligheter. Idag reser vi med tåg från Svågertorp över Öresundsbron till Köpenhamn och Kastrup. På 1700-talet var det via den väg som gick strax söder om utgrävningsområdet folk färdades. Denna väg finns utmärkt på en historisk karta från 1701 över Vitrie by men har antagligen anor längre tillbaka i tiden än så.

Ett av Malmös kännetecken, Hyllietornet, är väl synligt från utgrävningsplatsen.

Bloggen kommer uppdateras regelbudet under hela utgrävningsperioden. Välkommen att besöka oss redan nästa vecka!