Monthly Archive for april, 2011

Fynd och visning helt enkelt!

Danne Fagerlund, Upplandsmuseet har just hittat en fin bennål

Danne Fagerlund, Upplandsmuseet har just hittat en fin bennål

Det går snabbt undan härute… vi betar av yta efter yta och börjar kanske få lite känsla för platsen. Kortfattat kan man säga att de lite oklara indikationer som man hade på de förundersökningar som gjordes på slutet av 1990-talet, nu har förvandlats till att vara högst sannolika. Vi har en medeltida gårdstomt där vi trodde att den skulle ligga och vikingatida lager där det borde vara vikingatida lager. Men det är mycket kvar. I slutet av undersökningen kommer jag att lägga ut en prydlig karta så att man kan se var allt ligger i världen.

Liten pilspets, kan troligen dateras till ungefär 900-1000 e. Kr.

Liten pilspets, kan troligen dateras till ungefär 900-1000 e. Kr.

Men det kommer påfallande mycket fynd för att vara en undersökning av den här sorten. Det är kanske inte helt oväntat med tanke på vilken plats vi är på, men roligt i alla fall. Dagens inlägg är en liten fyndkavalkad, jag får återkomma med information om konstruktioner och hus och annat intressant.

Lite dålig bild, men den föreställer en del av en vikingatida kam faktiskt

Lite dålig bild, men den föreställer en del av en vikingatida kam faktiskt

Keramik, är det ett litet platt kärl eller kanske ett lock? Upphittad i ett grophus.
Keramik, är det ett litet platt kärl eller kanske ett lock? Upphittad i ett grophus.

Visning

En publik visning kommer att hållas. Tyvärr kan vi inte ha fler i fält eftersom vi är utspridda på flera mindre platser, vi har också säkerhetskrav på oss, så vi kan inte släppa in publik på alla områden. Men, på torsdag den 5 maj klockan 13.00 kommer vi att hålla en visning, samling på Groaplan. Varmt välkomna.

Jens Heimdahl tar prover i ett grophus för att hitta säd eller annat smått. Fredrik Thölin har grävt.
Jens Heimdahl tar prover i ett grophus för att hitta säd eller annat smått. Fredrik Thölin har grävt.

I nästa vecka kommer jag också att börja lägga in fynd i en monter på Gamla Uppsala museum, direkt från schakten i princip.Ströning, lite medeltida glans över undersökningen, det är ett klädesbeslag.

/Anna

Mellan påsk och Valborg

Anton Seiler gräver

Anton Seiler gräver

Hej! Det har tagit lite tid, men nu ska de komma lite rapporter om vad som händer här ute med jämna mellanrum. Men det är vackert i dessa tider när det börjar lövas och bli grönt.

Terje och Lena

Terje och Lena

Det är ju lite speciellt med en förundersökning. Man gräver lite här och lite där och tar inte upp några större ytor. Syftet är att kunna göra sig en uppfattning om vad och hur mycket som finns och hur komplicerat det kommer att bli att göra en större undersökning.

Huset där vi bor

Huset där vi bor

Just nu arbetar vi i den centrala delen. Det är mycket intressant! Vi hittar grophus (troligen verkstäder av olika sort) och andra lämningar efter hus och hantverk. Här finns också bevarade kulturlager, dvs. lager som bildas på ytor där människor lever, enkelt uttryckt, framför allt om det är tättbefolkat. Inne i städer med medeltida historia är de betydligt kraftigare.

Av fynden märks just nu framför allt keramik från olika tider, bl.a. ett märkligt kärl med låg kant som möjligen kan ha varit en oljelampa. Det kärlet hittades inne i ett grophus. En pansarbrytande armborstpil sköts någon gång under medeltiden iväg här och hittades nu igen. Här har någon också tappat en bronspärla och en rad andra saker. Ett lite svårdaterat fynd är en liten fin fingerborg. Kan vara gammal, kanske 1600-tal? Men de ser likadana ut idag, så den kan också vara betydligt yngre. Fler bilder kommer nästa gång.

Fingerborg

Fingerborg

Är du intresserad av att se mer? Vi kommer att anordna visningar vid något tillfälle. Platserna lämpar sig inte riktigt för att visas. Dels är det strikta säkerhetsregler eftersom vi arbetar nära järnvägen, och för att vi inte ska skada besökare och andra. Vi gräver ju nära dagisverkasmhet och skola t. ex.

Vi har ännu inte bestämt datum och tid för visning, men jag återkommer om detta. Vi kommer också att ordna en föreläsning på Gamla Uppsala museum när grävningen är slut. Tanken är också att vi ska visa fynd i museet med jämna mellanrum.

Det bästa sättet är annars att titta in på institutionernas hemsidor: SAU, arkeologiuv, eller Upplandsmuseet.

Mia och Anton gräver och dokumenterar

Mia och Anton gräver och dokumenterar

Väl mött,
Anna

Hur var gjuteriverkstaden i Skeke byggd?

Efter studier av ritningar, anläggningsbeskrivningar, foton, fynd och litteratur (samt många intressanta samtal med kollegor förstås!) börjar bilden av hur gjuteriverkstaden sett ut växa fram. Det förra årets blogginlägg handlade mest om verkstadens inre, nu tänkte jag berätta något om husets yttre.

Gjuteriverkstaden låg på en terrasskant nedanför den stora hallbyggnaden i Skeke. Mycket talar i skrivande stund för att dessa hus varit samtida, dvs. de har varit i bruk under folkvandringstid ( 375-550 e.Kr.). I fält uppmärksammade vi en ”öppning” i terrasskanten vid verkstaden som förmodligen utgjort en av vägarna in till området. Som folkvandringstida gäst till gården anlände man förmodligen från norr och leddes då till och förbi gjuteriverkstaden upp mot hallen och det övriga komplexet.

Verkstaden var byggd på syllstenar och vi förmodar att väggarna helt vilat på syllstockar eftersom vi inte fann några stolphål tillhörande huset. Väggarna tolkas ha varit byggda med skiftesverk, eftersom knuttimring hade tagit för stor plats i verkstaden med tanke på husets utformning. De fyra rödmarkerade mindre blocken i bildens högra nederkant utgör grunden till en innervägg. Gjutning kräver nämligen avskärmning från ljus och innerväggen har fungerat som en ljussluss som hindrade ljuset från att komma direkt in till verkstaden från ingången.

Bilden är tagen från verkstadens ingång (från Ö).

Fyndet av ett gångjärn i närheten av ingången antyder att huset haft en uppfäst trädörr. Den inre takbärande konstruktionen har förmodligen utgjorts av en ryggås. Taket bärs därigenom av längsgående bjälkar mellan gavlarna. Vi kan anta att arbetet i gjuteriverkstaden har krävt en relativt hög, ”luftig” byggnad.

Förmodligen hade byggnaden ett imponerande utseende utvändigt, där det låg nedanför den stora hallen. Gjuteriverkstadens placering vid ingången till den folkvandringstida storgården har för besökaren och omgivningen genast markerat platsens resurser och ambitioner. Om färger och övriga eventuella utsmyckningar på gjutarens verkstad kan vi bara spekulera. Men en intressant detalj vi noterade i fält var en syllsten med avvikande karaktär. Syllstenen var ett rödaktigt block. Denna syllsten låg närmast gjuterihärden och var kanske utvald särskilt för detta läge.

Vid pennan, Mia Englund

Strömmen – ristat i sten

Hej igen!

Få se nu… vad pratade vi om sist.
I det senaste blogginlägget från Strömmen förra året så berättade vi att Botark (Sven-Gunnar Broström och Kenneth Ihrestam) skulle göra en skålgropsinventering innanför undersökningsområdet.
Vi hade ju redan hittat ett antal skålgropar och skålgropskandidater, så vi visste att det fanns skålgropar att finna på Strömmen. Frågan var bara hur många och, framför allt, var på området de skulle kunna finnas.

Inventeringen gav ett finfint resultat. Sammanlagt konstaterades 7 skålgropslokaler med sammanlagt 12 skålgropar. Till denna ristningsmiljö kan vi tillägga de två blocken med var sin ristade ränna som vi nämnt tidigare i bloggen.
De olika ristningslokalernas placering i terrängen i kombination med bland annat stensträngarna och gravarna vi hittade gör att funktionen för Strömmens tidigaste faser kommer att omtolkas.

Denna 10 centimeter stora skålgrop hittades strax utanför grav A2, i den södra delen av Strömmen.

Här ser vi tydligt hur de två ristade trekantiga blocken samspelar med varann och... vad mer: kanske grav A2? eller fornsjön i bakgrunden? eller varför inte Björkgärdet 4 kilometer härifrån?

Det finns förstås mer oförklarliga ristade fynd: Det som än så länge framstår som mest udda är ristningen på skålgropslokal 15. Ca 40 centimeter från en skålgrop finns en ristad figur som till formen påminner om hur vikingatida kvinnor gestaltas bland annat på gotländska bildstenar och i smycken.

Vem är denna mystiska person: En trött vikingatida kvinna eller en tillbedjande bronsålders-mö?

Figurens liggande placering på blocket kan man fundera kring liksom de två strecken som utgår från kroppen. Det är inte ovanligt vikingatidens avbildade kvinnor håller dryckeshorn i händerna. Kan det möjligtvis vara ett dryckeshorn vi ser? En annan möjlighet är att figuren, som avbildas med ansiktet vänt upp mot himlen, håller upp armarna i en tillbedjande gest. Den stora frågan är: Är figuren vikingatida eller är den äldre? Materialet från Strömmen är under bearbetning och vi återkommer senare med ytterligare uppdateringar.
Torbjörn

Ps. Angående dagens titel: Det är inget jag kommit på själv utan det är en skamlig rip-off. Jag ber aller ödmjukast salig Stieg Trenter om ursäkt genom att med denna sista bild aktualisera en stor svensk deckarförfattare.
D.s

Harry Friberg ute på vådligheter igen, nu med hällristningar i fokus… hur bra som helst.

Bensågar och metallfynd från Skeke

Basregistreringen av föremålen från Skeke är klar och specialregistreringen i full gång. Vi vill därför presentera en del preliminära resultat, som vi tror kan vara intressanta för er läsare.

Nu när vårsolen så smått börjar titta fram drar vi oss till minnes den sommardag då ett märkligt fynd gjordes på Skeke. I samband med schaktning och metalldetektering hittade vi en förgylld spiralten i anslutning till en bronsåldersgrav. Den låg alldeles ytligt i botten på ett litet ovalt hålrum. Genast började våra tankar att vandra. Hade fyndet gömts eller offrats? Vilken datering och funktion hade det och fanns det paralleller?

Nu i vinter har vi börjat söka mer information och har kanske kommit lite närmare svaren på några av frågorna. Vi tror att tenen har en datering till folkvandringstid. Det finns uppgifter i gamla frankiska skrifter som förtäljer om furstars vrede över falska guldarmringar som bytts i allianser. Spiraltenen från Skeke består nämligen av rödmetall, i detta fall en legering av koppar, zink och tenn samt spår av silver. Tenens yta är förgylld. Av det lilla hålrummet att döma kanske den lades ned i en läderpåse eller liknande. På ytan har tenen ett material som vid konserveringen var mycket svår att avlägsna. Kan det vara rester av organiskt material i form av exempelvis läder? Våra analyser av tenen fortsätter och vi återkommer då vi får fler svar.

Några mycket mindre fynd utgör tre små viktlod i kopparlegering och bly, varav ett är särskilt vackert. Det mäter bara drygt 9 x 9 mm och väger 1,1, gram. Viktlodet har en punsdekor med cirklar grupperade tre och tre på flatsidorna och regelbundna små streck längs båda kanterna. Viktlod av denna ringa storlek brukar kopplas samman med ädelmetallvägning och utgör tillsammans med flera andra metalldetektorfynd tydliga indikationer på att Skeke varit en betydande plats under yngre järnålder.

Några speciella godbitar i fyndväg finns även från bronsålder! Från Skeke finns fyra fynd av bensågar från olika anläggningar. Bensågarna har hittats i lager samt i en kokgrop som i skrivande stund tolkas som tillhörande bronsålder.

Bensågar är verktyg gjorda av flata bendelar som skulderblad med skuren taggad/räfflad kant. Fyndens taggade kanter har förmodligen med tiden blivit vågiga till formen och tyder på att redskapet används till att bearbeta något slags mjukt material. Kanske har ”sågen” varit fäst vid ett skaft? I estniskt material från bronsåldern finns bensågar med ett eller flera hål genom bensågen som fäste för ett eventuellt skaft. De rådande tolkningarna kring vad man använt bensågarna till är bl.a. linberedning eller läder- och särskilt pälsarbete.

Bensågar är en ganska ovanlig föremålskategori, därför är det extra spännande att vi hittat ett flertal i Skeke. Var bensågar relativt vanliga under bronsåldern? Att vi inte hittat så många har förmodligen att göra med dåliga bevarandeförhållanden för obränt ben i vissa miljöer.

Maria Lingström och Mia Englund