Monthly Archive for juli, 2011

Nu är det slut… fast ändå inte

Fältarbetet på Stortorget i Kungsbacka är avslutat och andra aktiviteter tar vid på grävytan. Men jobbet är ju inte slut för den skull. Nu ska fynden tvättas, sorteras, registreras och analyseras. Jordprover och djurben ska analyseras så att vi får svar på våra frågor om odling och matvanor i kvarteret. Lager och konstruktioner ska sättas ihop till en begriplig bild av vad som har hänt på platsen innan torget anlades 1846. Och när det är klart ska vi lyfta upp alltihopa på en högre nivå och se hur saker och ting förhöll sig i Kungsbacka, jämfört med andra småstäder i regionen. Levdes livet på ungefär samma sätt i alla de västsvenska småstäderna – Kungsbacka, Falkenberg, Ulricehamn, Falköping med flera? Antagligen inte, men här återstår mycket att forska och diskutera kring.

Vi återkommer med rapporter, här på bloggen och på Facebook!

Sveriges äldsta tamkatt funnen!!

Rubriken hade också kunnat vara ”När nio liv tar slut… trillar svansen ner i ett stolphål”…

Det här inlägget handlar om en riktig sensation, fortsätt läsa bara, mjau!

Vi lade verkligen all vår själ i ledandet, men trots det kunde vi hitta varken kol eller sädeskorn i stolphålen till Hus 4, ett litet fyrstolpshus vid Prästgården. Så vi fick offra det enda fyndet därifrån för att få en kol 14-datering, nämligen en svanskota från en tamkatt.

Håkan Aspeborg poserar stolt vid lämningarna från ett hus från romersk järnålder. Kattbenet hittade vi i ett äldre hus, strax höger om bilden. Foto Christina Holm.

 

För några dagar sedan kom äntligen det efterlängtade kuvertet med stämpel från Uppsala universitet, och protokollet avslöjar: Det blev förromersk järnålder, ungefär 400-200 f.Kr.

Och det är nu det blir sensationellt! Hittills har man trott att Sveriges äldsta tamkatt var en liten krabat från Västergötland som blev begravd tillsammans med husse eller matte under första århundradet efter Kristi födelse. Men nu har vi alltså en katt som är minst 300 år äldre, det kan vi väl få skryta om?

Om man ska vara lite tråkig kan man – så där lite pliktskyldigt – nämna att benet kanske, möjligen, hypotetiskt, eventuellt kan komma från ett lodjur. Men vi väljer att tro på tamkatt-alternativet. Det är alltid kul att vara bäst i Sverige, eller som i det här fallet, äldst…

Sensationellt gravfynd i Stora Uppåkra

Skelettet framrensat. Foto Adam Bolander

Skelettet framrensat. Foto Adam Bolander

Arkeologi bjuder alltid på överraskningar. Det blev Adam Bolander och Linda Rosendahl varse när de gav sig på att handgräva i vad som vi trodde var en brunn. Efter en tids grävande stötte de på ett kranium. I en hast fick de byta grävmetod. Nu var det gravgrävning som gällde. Vår osteolog Caroline Ahlström Arcini tillkallades. Hon kunde konstatera att den gravlagda var en vuxen kvinna som hade varit 1,50 cm lång. Kvinnan har troligen begravts i sittande ställning. Graven har dock störts, ja, den kanske t.o.m. har plundrats. En del ben påträffades nämligen på platser där de inte borde ha legat. I graven har vi hittat keramik som dateras till yngre romersk järnålder eller folkvandringstid. Därför daterar vi preliminärt graven till den perioden. Förutom keramikkärl påträffade vi också ett träkärl i graven. Vi fann också en järnnål. Skelettet kommer att dateras med kol-14 metoden.

Väldigt många nyanser av grått – halvtid i Kungsbacka

Vi skickade upp grävningens enda ej höjdrädde arkeolog i kyrktornet för att få lite bra översiktsbilder. Och det är bara att konstatera att hela grävytan ser ut att bestå av olika nyanser av gråsvarta lager. Går det att få någon reda i detta?

Jodå. Faktum är att vi såhär när halva grävtiden har gått har hyfsad koll på hur tomten har använts under 1700-talet och fram till stadsbranden 1846. De röda strecken markerar husgrunder och de blå den tydliga tomtgränsen. Vi har husrester i två lager. Det äldre är från 1700-talet och syns mest som ett lergolv och en lite diffus stengrund. Någon gång strax före stadsbranden bygger man ett eller två nya uthus på tomten. De är riktade åt ett lite annat håll och går över den gamla tomtgränsen. Det verkar nästan som om man börjat planera för den nya stadsplanen redan före stadsbranden!

En hårt tilltrampad gårdsplan har vi också identifierat, men det allra mesta av ytan är helt enkelt matjord – stora köksträdgårdar och kryddland som vi rapporterat om tidigare. När alla jordprover är analyserade i höst kommer vi att kunna berätta mera om vad Kungsbackaborna odlade på sina bakgårdar.

Nästa vecka blir det grävmaskin igen och vi ska gå ned under husgrunder och odlingslager och se vad som där döljer sig.