Monthly Archive for april, 2012

Besöksvecka

Rensandet fortsätter i rask takt, och den här veckan har vi också haft besök. I måndags så var det som bekant dags den första allmänna visningen. En intresserad skara dök upp och blev guidade av Christina Toreld från Bohusläns Museum. Vi fick även besök av två förskoleklasser, Vitlyckes Världsarvsförskola och Valö Förskola.

Barnen från Vitlyckev Världsarvsförskola sållar

Barnen från Vitlycke Världsarvsförskola sållar

 

Barnen fick gräva i meterrutor som vi hade satt ut och sålla jorden. Det kom mycket sten och lite flinta här och där. Barnen var jätteduktiga och entusiastiska.

Barnen från Vitlycke Världsarvsförskola gräver

Barnen från Vitlycke Världsarvsförskola gräver

 

Den här veckan har vi också besök av bergartsgeologen Erik Odenhall som ska hjälpa oss att få ordning på alla dessa stenpackningar. Han har berättat att stenmaterialet mest består av granit och gnejs, men att det också finns ett mindre porfyrblock som är himla snyggt! Den stenbeklädda åsen tror han är en mindre rullstensås, men att stenen har blivit omplockad av människor. Man har alltså utnyttjat den naturliga förekomsten av sten.

 

Med glädje och spänst i Ämbetets tjänst,

Kajsa och Emelie

 

Vi rensar så det ryker!

Den här veckan har vi fortsatt rensa och eftersom vi fått förstärkning så är snart stora delar av åsryggen framrensad. Fyndmässigt dyker det mest upp flinta och keramik.

Vi rensar så det ryker

Lotten och Anders jobbar på

 

Vi för ständiga diskussioner om stenpackningarnas strukturer, det är fortfarande ganska svårt att urskilja något, men här och där framträder tydliga konstruktioner i form av halvcirklar och cirklar. Ett som är säkert är att det är väldigt mycket sten! Det ska bli spännande att se vad som gömmer sig under allt detta, om det finns något överhuvudtaget…

En av de tydligt avgränsade strukturerna

En av de mer tydligt avgränsade strukturerna

Snillen spekulerar!

Snillen spekulerar!

 

På boplatsen börjar det hända grejer, i måndags började vi schakta, och idag, onsdag, ser man tydliga anläggningar av olika slag, som till exempel kokgropar och olika stenstrukturer. En av de större anläggningarna tycks ha formen av en husgrund! I närheten finns också andra anläggningar som skulle kunna vara olika typer av ekonomibyggnader. Det mesta tyder på att det är järnålder, man kan ana att huset har ingången mot sydost, och de mindre ”byggnaderna” skulle då ligga på en gårdsplan. På boplatsen har vi också hittat ett snyggt bryne! Det har också dykt upp keramik, och nästa vecka ska vi fortsätta schakta fram det kulturlager som kom fram under förundersökningen.

Den eventuella husgrunden på boplatsen

Den eventuella husgrunden på boplatsen

Brynet!

Brynet!

 

 

Den här veckan har vi även haft vårt första besök av Vitlycke Världsarvsförskola, ett gäng knoddar som ska komma hit varje onsdag och lära sig om arkeologi och hur man gräver! Nästa generations arkeologer börjar tidigt! Nästa vecka drar den publika verksamheten igång på riktigt, och på måndag 23 april har vi vår första visning kl 15-16! Varmt välkomna!

 

Med hink och hacka i steniga backar,

Emelie och Kajsa

 

Stenkul i Tanum!

Nu har vårens fältarbete i Tanum satt igång! UV Väst och Bohusläns Museum delar på arbetet med att slutundersöka gravfältet Tanum 2213 och boplatsen Tanum 2211. De har också fått förstärkning av oss, två masterpraktikanter från Uppsala Universitet som kommer att rapportera från fältet.

Vecka 2 i fält inleddes med ösregn hela dagen, något som inte hindrade det arbetsglada gänget! Vi fortsatte arbetet från föregående vecka med schaktning och rensning av stenpackningar på gravfältet Tanum 2213.

Vi har främst ägnat de två första veckorna åt att schakta och rensa fram den stenbeklädda åsen som ingår i gravfältet. Trots den otroligt svårschaktade terrängen gör våra grävmaskinister Henry och Raymond ett fantastiskt jobb. Det är lite svårt att se några tydliga strukturer än så länge, men ju mer vi får gräva och rensa, hoppas vi att anläggningarna ska bli mer påtagliga!

 

Vi har också schaktat i den södra delen, där det har dykt upp kokgropar och härdar. Intressant nog är det området stenfritt, och vi har diskuterat om det kanske var därifrån man plockade sten för att klä in åsen med?

Nästa vecka utökas personalstyrkan, och ett flertal personer kommer att sätta hackorna i boplatsen!

 

Med glädje och spänst i ämbetets tjänst,

Kajsa och Emelie

 

 

Världens äldsta tvåvedsbåge

Stenålders pilbåge från Gräsbo i Uppland

Fyndplatsen, den forntida havsviken i vinterskrud. I horisonten syns den forna stranden där boplatser från samma tid som bågen, dvs. 3500 f. Kr. är kända. I förgrunden står Niclas Björck och Wivianne Bondesson och bevakar när fyndet grävs fram (foto: Fredrik Larsson).

Ur leravlagringarna i en forntida havsvik/sjö, numera grässlätt, grävde vi under februari fram ett välbevarat träföremål som visat sig vara del av en pilbåge. Det rör sig om ryggskenan till en sk. tvåvedsbåge. Tvåvedsbågarna stod för ett teknologiskt språng och kan sägas vara föregångare till moderna kompositbågar.

Uppbyggnaden av tvåvedsbågar. denna typ av bågar består av två skilda träslag dels ett hårt barrträdslager och dels ett mjukare och segare lövträslag i ryggen.

Mer ”moderna” varianter av denna typ av pilbågar var under historisk tid vanliga inom samiska miljöer och dateras oftast till vikingatid eller yngre perioder. Ett exempel från historisk tid på denna typ av båge finns i Örbyhus. Sedan tidigare var det äldsta fyndet i norden av detta slag en båge från Paltamo i Finland daterad till ca 300 f.Kr och det äldsta fyndet i världen var en båge från Korekom i Japan daterad till ca 2600 f. Kr.

Bågen grävs fram ur de mångtusenåriga och mycket leriga sediment där den vilat i 5500 år. I sektionen i bakgrunden syns att den låg under 0,8 meter torv och därunder ca 0,5 meter lera.

Bågen grävs fram ur de mångtusenåriga och mycket leriga sediment där den vilat i 5500 år. I sektionen i bakgrunden syns att den låg under 0,8 meter torv och därunder ca 0,5 meter lera (foto: Fredrik Larsson).

Döm om vår förvåning då vi erhöll dateringarna av bågen från Gräsbo och denna visade sig vara från 3500 f. Kr. Vårt fynd är därmed det äldsta i världen i sitt slag. Fyndet som gjordes vid en arkeologisk undersökning inför anläggandet av en ny kraftledning mellan Hamra i Västmanland och Stackbo i Gästrikland är därmed ganska sensationellt.

Om man rekonstruerar hur landskapet var vid den tid då bågen hamnade i vattnet låg fyndplatsen i lugnvatten viden fjärd i innanskärgården. Boplatser från samma tid som pilbågen, tex. Östervåla 363 är kända på stränderna runt fjärden.

Omkring 3500 f. Kr var Uppland en starkt uppbruten och vidsträckt skärgård. Vid denna tid ligger fyndplatsen i en väl skyddad vik i inre delen av denna skärgård.

Omkring 3500 f. Kr var Uppland en starkt uppbruten och vidsträckt skärgård. Vid denna tid ligger fyndplatsen i en väl skyddad vik i inre delen av denna skärgård.

Det är fascinerande att bara att se och känna på ett träföremål som hörde till vardagen för människorna på neolitiska kustboplatser. Att det dessutom är världens äldsta tvåvedsbåge gör inte saken på något sätt sämre! Fyndet är mycket intressant då det är av en typ som främst associeras till norra och östra delen av skandinavien. I detta perspektiv är bågen intressant för diskussionen kring kontaktområden och kulturell tillhörighet för människorna på de neolitiska kustboplatserna i östra Sverige.

Gräsbobågen utlagd på ett bord i februari 2012 (Foto Niclas Björck).

Gräsbobågen utlagd på ett bord i februari 2012 (Foto Niclas Björck).