Monthly Archive for oktober, 2012

Matlagning under yngre järnålder vid Rörby

I Rörby har vi på sista tiden bland annat haft möjligheten att undersöka en liten men ack så spännande konstruktion, nämligen en ugn med en lerplatta. Möjligen använd för exempelvis brödbakning.

Arkeologen Madeleine Forsberg satte för några dagar sedan skärsleven i ugnen och kunde konstatera att den bestod av en cirka 30 centimeter stor ansamling av kraftigt bränd lera omgiven av ett sotlager. Intill fanns även en liten uppbyggd eldstad bestående av skärvstenar som lerplattan delvis byggts in i. Man har förmodligen värmt upp lerplattan genom att elda i eldstaden och därefter svept lerytan ren från sot och träkol innan man exempelvis gräddat bröd på den heta ytan.

Madeleine Forsberg undersöker ugnen medan Eva Hjärthner-Holdar ger goda råd. Fotograf: Michael Schneider

Liknande ugnar har undersökts även på andra ställen i Mälardalen och i övriga Sverige. Ett exempel är brödbakningsugnarna på Nibble undersökta 2007. Dessa ugnar var från yngre bronsålder kring 700-600 f. Kr och var något större än Rörbys ugn. De hade även en lite annorlunda konstruktion där bakplattorna täcktes av kupoler. Rörbys något mindre ugn hör sannolikt ihop med bebyggelsen intill som är från yngre järnålder och den har som sagt i motsatts till ugnarna från Nibble saknat en kupol av lera och istället varit öppen för elementen. Detta gör att vi misstänker att den kan ha legat inne i köksdelen av ett hus.

För en beskrivning av ugnarna på Nibble, se kapitel 19 i Nibblerapporten: Se här

Nytt från Rörby i Bälinge

Häromveckan lät Torbjörn Holback med van hand grävmaskinen täcka av en av våra mer välansade ytor här på Rörby, nämligen en del av en grästäckt fotbollsplan. Våra förhoppningar var inte allt för stora då man ofta i samband med anläggande av stora gräsytor som fotbollsplaner, golfbanor och kommunala gräsmattor ofta jämnar ut eller tar bort material för att det skall bli jämnt och fint.

Torbjörn Holback rensar med van hand fram den ena brunnen

Här i Bälinge har man dock varit försiktig upptäckte vi, efter skopans framfart framträdde enstaka härdar, stolphål och gropar samt till vår glädje två riktigt stora mörkfärgningar. När vi använde oss av grävmaskinen för att snitta dessa upptäckte vi att de gömde minst tre till fyra stora brunnar respektive vattenhål. Förmodligen rör det sig om två uppsättningar med en brunn och ett vattenhål tillsammans där man hämtat vatten till både människor och djur.

En brunn var närmare 3 meter djup och vattenhålen var väl över två meter djupa. Brunnen har haft en relativt smal tunnformad nedgrävning och den har grävts ned igenom en varvig lera som ömsom bestod av tunna sandlager och ömsom av en kraftig lera. Dessa lager kan ha avsatts under inlandsisens årstidsbundna avsmältningar under olika årstider långt före de första människorna satte sin fot på dessa bredgrader. Denna typ av lera har inneburit att brunnen varit svår att hålla öppen, något som vi kunde observera med egna ögon när under utgrävningens gång olika delar av brunnen utan förvarning rasade igen.

Tankarna går till den eller de som för kanske 2000 år sedan stod på botten av den 3 meter djupa brunnen med en träspade i händerna, ivrigt skottande de sista spadtagen lera upp till de väntande på brunnskanten. Inte ett jobb för den klaustrofobiskt lagda.

Vi har provtagit både vattenhålen och brunnarna ordentligt och kommer att analysera proverna under vintern. Med hjälp av nedfallet pollen från omgivande vegetation samt insekter och olika växtdelar som fallit ned i de stora öppna vattenhållen och brunnarna, kommer vi att försöka teckna en bild av det omgivande landskapet och hur människan förändrat detta då man bosatt sig på platsen. Vi skall också försöka förstå hur man levt på den närbelägna gården, om man haft rikligt med kreatur eller kanske varit mer inriktad på sädesodling.

Ett vattenhål och en brunn under undersökning

Se även projektsidan för Rörby i Bälinge på arkeologiuv!