Monthly Archive for augusti, 2014

Från labb till fält och åter till labb

Under juli i år undersökte UV en boplats norr om Stavby kyrka i Uppland kallad Nyby. Anledningen till undersökningen var Trafikverkets planerade breddning av väg 288. Undersökningen har visat på närvaron av en gård från romersk järnålder-folkvandringstid med enstaka hus, brunnar och en högintressant lämning av en smedja.

Under förundersökningen av platsen 2013 togs ett makroprov ur ett stolphål, som senare skulle visa sig innehålla viktig information om ett hantverk. Vid analys visade sig provet innehålla mycket små fragment av slagg. Efter att slaggen granskats närmare kunde det slås fast att det troligen rörde sig om järnsmide. Tolkningen under detta skede var att smide med stor sannolikhet hade bedrivits i närområdet till ovan nämnda stolphål.

Det var därför mycket spännande att under sommarens grävning kunna undersöka området kring detta stolphål. Eftersom boplatsen var överplöjd fanns inga synliga spår efter den eventuella smedjans golv kvar. Jakten efter smedjan fick fortsätta med hjälp av att lämpliga anläggningar undersöktes. En mycket fyndrik slagguppsamlingsgrop kunde snart lokaliseras. Detta är den del av ässjan (härden) som i vissa typer av ässjor består av en nedgrävning. Några ytterligare stolphål tillhörande en byggnad fanns dock inte, så för att komma vidare med tolkningen av smedjans utbredning analyseras just nu en mängd jordprov för att om möjligt komma åt en spridning av mycket små fynd som tillhör smidesverksamheten.

Fortsättning följer!

Arkeometallurg Mia Englund analyserar jordprover från smedjan.

Arkeometallurg Mia Englund analyserar jordprover från smedjan.

Grävgänget i Nyby samlade framför den lokala reklamskylten för årets viktigaste tilldragelse i Stavby.

Grävgänget i Nyby samlade framför den lokala reklamskylten för årets viktigaste tilldragelse i Stavby.

.

Spikklubba, fläder och hallon

Nu är schaktningsarbetena snart klara och vi har så smått börjat undersöka tomterna för hand. I det äldsta kartmaterialet från 1696 finns uppgifter om tre hela stadsgårdar ut mot Djurgårdsgatan. Utmed Trädgårdsgatan har det funnits en kålgård och en lada. Den övriga delen av undersökningsområdet har varit åkermark på stadsjordarna.

 

Fig 1 Didirik von Essen ÖM

Kvarteret Eddan låg länge i stadens utkant och hade långt fram i tiden en närmast lantlig prägel. I bakgrunden syns Domkyrkan. Bilden är tagen av Didirik von Essen år 1903, Östergötlands museum.

Fig 2 översikt mot Domkyrkan

Undersökningsområdet med Domkyrkan i bakgrunden. Foto Karin Lindeblad, UV.

Stora delar av området innehåller äldre odlingar och idag har vår kollega ,  arkeobotaniker  Jens Heimdahl, börjat undersöka jordprover från odlingsjordarna. I flera av proverna fanns frön från spikklubba, en medicinalväxt som har odlats i Sverige åtminstone sedan 1600-talet. Spikklubban är mycket giftig men användes i små doser som bedövningsmedel och sömnmedel. I jordproverna f kunde han även identifiera fläder, också det en medicinalväxt , hallon och spannmål. Kanske kan förekomsten av dessa växter förklaras med närheten till stadens hospital?

fig 3 Jens floterar

Jens Heimdahl flotterar jordprover och Behnaz Ghonchehs tvättar fynd. Foto Karin Lindeblad, UV.

fig 4 Jens hittar spikklubba

Här har Jens just identifierat ett frö från den mycket giftiga växten spikklubba. Foto Karin Lindeblad, UV Öst.

Jens kommer att jobba med oss i fält en dag i veckan och vi ser fram emot nya, spännande resultat som kan bidra till kunskapen om Linköpingsbornas odlingar under medeltid och tidig modern tid.

Karin Lindeblad, RAÄ UV Öst

Flygel till Stenbockska palatset återfunnen

DSC_2334 - Kopia

I samband med undersökningen i Tryckerigatan på Riddarholmen hittade vi idag bastanta lämningar i form av ett murparti tillhörande en av flyglarna till Stenbockska palatset. Det aktuella murpartiet var en meter brett, två meter långt och upp till en halvmeter högt. Murpartiet var avgrävt i båda ändarna av tidigare exploateringar, och bestod av både tegel, gråsten och kalkbruk.

Stenbockska palatset uppfördes omkring år 1640, och kompletterades på 1670-talet av två par flyglar. Det nu aktuella murpartiet tillhör den sydvästra flygeln. Vi har tidigare hittade mer fragmentariskt bevarade delar av denna flygel samt raseringslager innehållande stora mängder tegelsten, tegelkross och kalkbruk. Flyglarna revs på 1800-talet i samband med att Tryckerigatan byggdes.

Murpartiet kunde efter dokumentation täckas över och kommer att finnas bevarat under den nya gatubeläggningen. Imorgon fortsätter vi att schakta i anslutning till dagens fynd med hopp om att fler partier av den sydvästra flygeln dyker upp. För övrigt har vi en riktigt pampig utsikt från vår sjönära etablering, se nedan!

2014-08-12_11-44-58_538