Monthly Archive for oktober, 2014

Avslut och nystart i Eddan

Vi har nu avslutat den första etappen av undersökningarna i Eddan. Resultaten från undersökningen har visat att stadsgårdarna sannolikt började bebyggas under 1700-talets mitt, och dessförinnan har undersökningsområdet främst utnyttjats för odling av olika slag.

På kartan från år 1696, som är den äldsta kartan där tomter i Linköping är utsatta, har vi markerat kålgårdar (gröna), trädgårdar (beige) och åkermark (ljusgröna) som fanns i staden. Det är tydligt att de odlade delarna utgjorde en betydande andel av Linköping under tidigmodern tid. Den röda linjen markerar hela vårt undersökningsområde, varav de västra delarna utgör etapp 1 (se infälld bild till höger).

 

fig 1 Karta 1696 A3 format - Kopia

Vi har kunnat konstatera att man inom de västra delarna av Eddan har odlat en hel del medicinalväxter, såsom exempelvis hjärtstilla, malva och spikklubba. Detta är intressant med tanke på att undersökningsområdet ligger strax intill det tidigmoderna hospitalet (se kartan ovan). Vår arkeobotaniker Jens Heimdahl har även hittat spår av tobaksodling. Odlingen av tobak får ett rejält uppsving i städerna under 1700-talet, och har påträffats vid ett flertal stadsarkeologiska undersökningar i bland annat Linköping, Norrköping och Kalmar.

De äldsta historiska lämningarna i området utgjordes av grävda diken, stora gropar, nedgrävda tunnor och vattenhål. De stora groparnas funktion är inte helt klarlagd, sannolikt har det rört sig om täktgropar för sand eller lera. Dikena markerar ibland tomtgränser, men vi har även diken vilka delat in den äldre åkermarken i gärden och tegar.

TOMT 80 i botten Fotot visar de äldsta lämningarna inom tomt 80. Man ser olika diken samt ett antal gropar och stolphål. Fotot är taget från söder. RAÄ UV Öst

 

åkerdikeFotot ovan visar ett av de åkerdiken som påträffades i områdets sydvästra del. De årderspår som fanns i området följde åkerdikenas riktning. Fotot är taget från sydöst. Karin Lindeblad, RAÄ UV Öst

tunnaEn av de trätunnor som fanns nedgrävda i tomtgränsen mellan tomt 79 och 80. Tunnan var ett laggad och sammabunden med träband. På en av laggarna fanns ett bomärke. Fotot är taget från norr. Annika Nordström, RAÄ UV Öst

I områdets nordöstra del, i höjd med den västra kålgården, fanns ett stort dike, större än de övriga inom området. Diket är ett av de äldsta lämningarna inom undersökningsområdet. Diket var cirka tre/fyra meter brett i toppen och utgjordes av en flack nedgrävning som smalnade av mot botten. I de södra delarna gjorde diket en tvär gir i närmast 90 graders vinkel (se fotot nedan). Vi hoppas att finna delar av detta dike inom etapp 2 av undersökningen. En hypotes om vad diket haft för funktion är att det kan ha varit gräns för det medeltida klosterområdet.

stordiket från västerFoto på det stora diket, taget från väster. Rikard Hedvall, RAÄ UV Öst.

De allra äldsta lämningarna från Eddan – så här långt – utgörs av keramik som kan dateras till yngre stenåldern. Vi har även funnit ett antal stolphål och andra konstruktioner som kan ha utgjord del av en neolitisk boplats.

 

stenålderskeramikKeramik från yngre stenåldern. Foto Anders Bornfalk Back, RAÄ UV Öst.

Sammanfattningsvis kan vi konstatera att vi kommer att kunna arbeta vidare med och fördjupa analyserna kring stadens odlade delar, hur man planlagt och avgränsat denna del av Linköping under historisk tid. De medeltida föremål (främst schakpjäsen och en del av en ljusstake) som förekommit i utfyllnadslager i gropar inom området antyder även en koppling mellan det närbelägna klosterområdet.

Den gångna veckan har vi schaktat upp den östra delen av undersökningsområdet. Som syns i kartan ovan kommer vi främst att undersöka en kålgård och en fruktträdgård. Vi tror även att vi i denna del av undersökningsområdet kommer att finna brunnar, diken och stora gropar.

Nya etappenPå bilden syns de norra delarna av den östra kålgården. Längre bak i bilden syns rester av ett 1900-talshus och i bildens främre delar syns rester av en yngre stenlagd tomtgräns. Fotot är taget från norr, Karin Lindeblad RAÄ UV Öst.

Vi ser fram emot att börja undersöka dessa intressanta odlingar och få fram mer ny kunskap om Linköpings medeltida och tidigmoderna ytterområden.

Annika Nordström

OBS: I morgon, onsdagen den 22/10, kommer vi att genomföra den sista kvällsvisningen i Eddan. Lunchvisningarna på tisdagar kommer dock att genomföras till och med vecka 45 (4/11).

Följ oss även på www.facebook.com/gamlagamlabusstorget

 

 

Samling vid pumpen

Västra delen av utgrävningen är avslutad. Några av de mest iögonfallande anläggningarna var brunnarna. Sedan tidigare var 29 brunnar kända och dokumenterade i centrala Linköping. Hittills har en handfull brunnar tillkommit sedan utgrävningens början. De är konstruerade på olika vis och har olika datering.

En av brunnarna var konstruerad av sten och trä. Intill den påträffades utgrävningens hittills mest uppmärksammade fynd: en medeltida schackpjäs av horn i ett mörkt lager. När brunnen hade avlägsnats analyserades de mörka, fyndrika lagren ytterligare. De visade sig tillhöra en enorm grop av äldre ursprung än brunnen. Det kan ha varit ett vattenhål i äldre tider. Brunnen och det möjliga vattenhålet ligger på gränsen mellan tomt 81 och 82 på 1696 års karta, vid ”Shottens arvingars lada”.

DSC_0313En brunn töms på sitt innehåll. Foto: Karin Lindeblad, Riksantikvarieämbetet UV Öst.

 Ett speciellt fynd: En medeltida schackpjäs. Foto: Karin Lindeblad, Riksantikvarieämbetet UV Öst.

Något västerut, på tomt 80, fanns en brunn av trä. Den hade ett brunnskar av stående plankor. I den övre delen var brunnskaret omgivet av tre till fyra lager av laxat timmer i tre vädersträck, och av stående störar och större stenar i ett. Under grundvattennivån var träkonstruktionen av liggande timmer och stående plankor välbevarad – en tydlig grandoft spred sig i schaktet! Brunnens djup var nära fem meter. Orsaken till att anlägga en sådan djup brunn, kan vara ett behov av mycket vatten på en och samma gång.

DSC_0779 Ett välbevarat exempel på laxat timmer. Foto: Camilla Veldman Huss, Riksantikvarieämbetet UV Öst.

På tomt 78 fanns ännu en brunn av trä med brunnskar och timrad konstruktion, men av äldre ursprung. I konstruktionslagret påträffades ett antal fynd, som visar på att brunnen har anlagts runt 1760. Fynden utgjordes bl. a. av keramik och en pipa.

DSC_0026 Ännu en timmerkonstruktion. Foto: Riksantikvarieämbetet UV Öst.

DSC_0559Fynd med tidstypisk dekor, stämplar, märken eller årtal underlättar dateringen. Foto: Karin Lindeblad, Riksantikvarieämbetet UV Öst.

Två konstruktioner med nedgrävda tunnor såg till att börja med ut att vara två brunnar.  Den ena tunnan hade dock en botten och kan ha använts till förvaring.

DSC_0682 Tunnans botten var intakt. Foto: Annika Nordström, Riksantikvarieämbetet UV Öst.

En av brunnarna var anlagd av enbart sten och lera. Leran är vunnen på plats när brunnen grävdes och har använts för att täta och stabilisera stenkonstruktionen, som bestod av dubbla stencirklar. Flera av brunnarna hade en lerig yttre fyllning och här var den verkligen fast och tydlig. Det är möjligt att brunnen har varit försedd med en träkonstruktion, men inte nödvändigtvis. I lagret mellan stenraderna gjordes ett par fynd, varav en skärva flintgods med svart dekor. Dateringen hamnar då kring mitten av 1800-talet.

DSC_0488 Den ljusa leran avtecknar sig tydligt runt brunnens stenar.

DSC_0579Maskinisten plockar försiktigt bort sten för sten.

DSC_0590Vi undersöker brunnens innehåll och konstruktion.  

DSC_0591 Fynden påträffades mellan stenraderna. Foton: Camilla Veldman Huss, Riksantikvarieämbetet UV Öst.

När utgrävningen närmade sig sitt slut i västra delen av området, visade sig ännu en stor grop vara en brunn eller ett vattenhål . I brunnens fyllning påträffades ett något udda fynd med tanke på kontexten: delarna av ett mänskligt skelett. Vad gäller dateringen av brunnarna försöker vi datera konstruktionstillfället och bruksperioden. Det kan göras via fynd, dendrokronologi och relativ datering. Då tittar vi på vilka anläggningar och lager som är äldre och yngre än brunnen i fråga. Alla anläggningar mäts in med GPS. På så sätt skapas kartor av området.

DSC_0777 En laxad timmerstock är utvald för dendrokronologisk datering. Foto Camilla Veldman Huss, Riksantikvarieämbetet UV Öst.

DSC_0563Med hjälp av GPS-mätningar skapar vi detaljerade kartor av utgrävningsområdet. Foto: Karin Lindeblad, Riksantikvarieämbetet UV Öst.

I ett senare skede kommer vi analysera brunnarnas läge inom tomterna från 1600-talet och framåt, men det verkar som om det har legat minst en brunn per tomt. Alla har inte varit i bruk samtidigt. Några av brunnarna ser ut att ha haft kapacitet att leverera mycket vatten och har kanske använts gemensamt. Förhoppningsvis kommer vi hitta fler brunnar i utgrävningens östra del, där vi fortsätter vår undersökning från och med denna vecka.

Camilla Veldman Huss

Följ oss även gärna på www.facebook.com/gamlagamlabusstorget

Rapportarbete och en kommande utställning om grävningarna på ESS

Förra året vid den här tiden var grävningarna i full gång på ESS-området nordost om Lund. Nu, ett år senare, har större delen av det som grävdes ut kokts ned till ett manus som i nuläget är på omkring 350 sidor text och tabeller och flera hundra figurunderlag. Ett digert jobb som lagts ned av författarna under året och ett digert redaktörsjobb som nu satt igång! Att läsa oredigerad text, sida upp och sida ned, med redaktörsglasögon kan emellanåt vara lätt utmattande men samtidigt ger det en överblick och insikt om hur mycket spännande lämningar som undersöktes förra hösten. Den överblicken var inte möjlig att ha i fält, åtminstone inte i sådan detalj som ett rapportmanus kan erbjuda.

I förra bloggen kunde ni läsa om stenålderslämningarna – om hyddor, hus och gravar. Nu har järnåldersbebyggelsen och dess olika faser tagit form. I området invid Odarslövsvägen ser vi en gård med lång kontinuitet och flera stora hus under loppet av järnåldern.

Gården etableras omkring mitten av 200-talet e Kr. Då byggs två hus – en huvudbyggnad på över 30 m och en mindre, halliknande byggnad. Från den här tiden finns också flera ugnar som anläggs i ett område en bit från husen. Från ugnarna har ett stort material av sädeskorn samlats in, och ugnarna kopplas genom detta till hantering av säd och gårdens livsmedelsproduktion. Någon gång under 300-talet e Kr byggs en ny, större huvudbyggnad som varit ca 40 m långt. Hallbyggnaden ersätts med ett långhus. Under 400-talet e Kr och omkring 100–150 år framåt når gården sin kulmen och omfattar då som mest sex byggnader. Inte minst utgör en 25 m lång och 7 m bred hallbyggnad ett imponerande inslag. De bevarade delarna av stolphålen var upp mot en meter djupa. Från mitten av 500-talet och cirka 100 år framåt minskar gården i storlek, åtminstone om vi ser till antalet hus. Huvudbyggnaden är ändå fortsatt imponerande med sin längd på 40 m.

Fig.1 En av pärlorna från gårdsgravfältet.En av pärlorna från gårdsgravfältet.

På en höjd, drygt hundra meter från gården anläggs ett gårdsgravfält. Dateringarna tyder på att det använts under gårdens tidigare faser, från strax innan 200 e Kr fram till omkring 400-talet e Kr. Tolv säkra gravar har konstaterats men det finns ytterligare anläggningar som kan ha varit gravar men som på grund av olika omständigheter inte med säkerhet kunnat tolkas som sådana. Det fanns också anläggningar som tyder på att det stått resta stenar på gravfältet. Tyvärr var bevaringsförhållandena för ben mycket dåliga vilket gör att vi inte kan ålders- och könsbedöma de gravlagda annat än i undantagsfall. Gravgåvorna var däremot rika! Dekorerade och odekorerade lerkärl liksom glas- och bärnstenspärlor fanns i riklig mängd. Två gravar sticker ut som särskilt rikt utrustade – en innehöll guldföremål, ytterligare en innehöll rester av en fibula och en pärluppsättning med 551 glas- och bärnstenspärlor.

guldföremål ESSEtt av guldföremålen

Gravarna förstärker det intryck av en större gård i bygden som byggnaderna också ger. Arbetet med att analysera dess status och betydelse i ett större perspektiv återstår att göra. Här blir inte minst relationen till centralplatsen Uppåkra, som ligger några kilometer söderut, av stort intresse att diskutera.

Under hösten kommer vi att planera och arbeta med en mindre utställning på Lunds universitets historiska museum. Mer om det kommer senare.

Håll utkik!

/Kristian Brink, Sydsvensk Arkeologi/samarbetsprojekt UVSyd