Monthly Archive for mars, 2015

På fiten på Falsterbo

Mord, brand, dråp och tjuveri, illegala drickebodar och utskänkningsställen, innehållande av tullar och avgifter, kungliga fogdar som inte kan röra sig fritt utan att bli nedslagna. Samt i största allmänhet en upprörande nonchalans gentemot kungen. I ett brev från 1417 klagar kung Erik ilsket över alla övergrepp och missdåd som de hanseatiska köpmännen begått på Skånemarknaden. Så här fick det sannerligen inte gå till!

Skånemarknaden uppstod under 1100-talet och utgick ifrån omfattande sillfiske längs Skånes södra kuster. Sillen var en viktig vara i det katolska Europa, som präglades av mängder av årliga fastedagar. Då skulle man avhålla sig från kött, men att äta fisk gick bra. Utöver själva fisket ägnades Skånemarknaden åt beredning och försäljning av fångsterna för vidare distribution. Sillen var basen, men en massa andra varor bytte också ägare på Skånemarknaden.

Handeln på Falsterbo tog fart under 1200-talet och jämfört med Skanör blev orten dominerande under 1300-talet. Det var också under 1300-talet som staden Falsterbo uppstod. Fisket och handeln hade alltså försiggått innan staden fanns – men bara under höstarna, däremellan stod det mest öde.

På Falsterbo sköttes själva fisket av lokala bönder. Handeln bedrevs främst av köpmän från de nordtyska Östersjöstäderna (Hansan). Danzig, Rostock, Greifswald, Anklam, Stralsund, Kolberg och Stettin trängdes på marknadsplatsen med Lübecks handelsmän, som tog störst utrymme. Och det är inom lübeckarnas fit – så kallades de av kronan tilldelade handelsområdena – som det nu ska göras en arkeologisk utgrävning. Den kommer att pågå mellan 26 mars och 17 april, på Fiddevången norr om Falsterbo konsthall (gamla stationshuset).

 

Falsterbo station_1915

Utsikt söderut från Falsterbo station mot hotellet Falsterbohus, cirka 1915 (foto efter vykort, Wikimedia Commons, fotograf okänd, CC-BY-SA).

 

På 1990-talet gjordes en arkeologisk förundersökning på platsen. I smala ”titthålsschakt” kontrollerade arkeologerna vad som fanns bevarat. Det var viss risk att alla äldre spår av marknadsområdet skulle vara utplånade, eftersom det gamla stationsområdet för Falsterbobanan legat inpå. Som tur var fanns en del kvar. Arkeologerna hittade spår efter stolpar (som kanske ingått i huskonstruktioner), gropar och nedgrävda tunnor. Dessutom fanns det diken, som kanske har fungerat som avgränsningar av olika köpmäns tomter.

Vid den nu aktuella utgrävningen kommer vi att öppna upp ett större område, så att vi får överblick och kan undersöka mer och noggrannare. Vi hoppas naturligtvis på spännande fynd, för på fiterna verkar ju både det ena och andra ha försiggått.  Åtminstone på kung Eriks tid!

Bronsföremål från Ungern ska nu analyseras i Sverige

Bronsföremål från Ungern ska nu analyseras i Sverige

I början av mars var Eva Hjärthner-Holdar och Lena Grandin från Geoarkeologiskt Laboratorium i Ungern och tog prover från bronsföremål från bronsåldersbosättningen Százhalombatta-Földvár strax söder om Budapest. Det lokala Matrica Múzeum har under många år genomfört arkeologiska undersökningar av platsen och bland fynden finns bronsföremål men också avfall från bronsgjutning. Ett tidigare påträffat depåfynd från samma plats finns på nationalmuseet i Budapest där även råvaror för bronsgjutning finns tillsammans med praktfulla föremål.

 

IMG_9970

Bild 1. Magdolna Vicze som är musei- och forskningschef vid Matrica Múzeum visar var depåfyndet hittades.

Bronsproverna, i form av små avklippta bitar eller borrspån, ska analyseras kemiskt. Deras spårämnes- och blyisotopsignaturer kommer att jämföras med andra analyserade föremål för att kunna följa handel och utbyte av metaller och försöka spåra kopparens ursprung.

De båda museerna visade stort intresse för vårt projekt och ställde helhjärtat upp med material där deras föremål kommer att bidra till en mer övergripande bild än tidigare. Besöket var så uppskattat att den lokala tidningen kom och gjorde ett reportage.

 

provtagning Eva o Lena 0529_01

Bild 2. Eva Hjärthner-Holdar och Lena Grandin på plats i Matrica Múzeum i Százhalombatta. Urvalet för provtagning har börjat.

Analyserna görs som en del i ett forskningsprojekt som är finansierat av Riksbankens Jubileumsfond ”Skandinaviens roll i de europeiska kopparnätverken under bronsåldern”. Vi genomför detta i samarbete med Göteborgs universitet där Johan Ling är projektledare. Projektet är en fortsättning på en tidigare studie, finansierad av Vetenskapsrådet, där vi har analyserat ca 70 föremål från Sverige. Resultaten visade att det finns kronologiska variationer kopplade till metallens geografiska ursprung. Dessutom kunde tidigare teorier som pekat ut Centraleuropa som den viktigaste leverantören av koppar delvis ifrågasättas och vi kunde ge en mer varierad bild där även kopparkällor i Sydeuropa har utnyttjats.

Depåfyndet kan ses på: http://magyarostortenet.gportal.hu/picview.php?prt=490415&gid=2068325&index=3