Monthly Archive for juni, 2015

En skräpig historia i Fyrislund

Avbaningen och undersökningen av Vaksala 299 pågår för fullt. Bytomten Vaksala 317 utgör dungen i bakgrunden samt lermarken intill denna.

Avbaningen och undersökningen av Vaksala 299 pågår för fullt. Bytomten Vaksala 317 utgör dungen i bakgrunden samt lermarken intill denna.

För en tid sedan påbörjade vi undersökningen av järnåldersboplatsen Vaksala 299, samtidigt undersöker vi också lämningar från den
medeltida och efterreformatoriska bytomten Norrby.

I den nordöstra delen av undersökningsområdet har vi påträffat lämningar som överensstämmer med kartan från 1640, nämligen diken och rester av stolpburna hägnader som fungerat som avgränsningar av tomten. Till detta kommer även stora mängder ben, tegel, keramik och defekta metallföremål som deponerats i dikena samt i gropar i kanten av bytomten.

Det vi ser är därmed hur man under olika perioder från medeltid och fram till åtminstone 1800-tal successivt har flyttat tomtgränsen fram och tillbaka, allt efter behov. Men också att man under alla perioder verkat ha betraktat detta område som ett lämpligt utrymme för att bli av med avfall. Att vilja städa undan på detta sätt får beskrivas som ett högst naturligt mänskligt beteende, intressant är dock att man samtidigt tyckt att kanten av tomten varit alldeles nog avstånd mellan sig och skräpet.

Axel gräver ut en avfallsgrop med ett större benmaterial från historisk tid

Axel gräver ut en avfallsgrop med ett större benmaterial från historisk tid

Nu vänder vi blad i Östra Fyrislund

Avbaningsgruppen på väg mot Vaksala 299, Torbjörn, Magnus och Anders är ett av två gäng som arbetar med att plocka fram fornlämningen med grävmaskin.

Avbaningsgruppen på väg mot Vaksala 299, Torbjörn, Magnus och Anders är ett av två gäng som arbetar med att plocka fram fornlämningen med grävmaskin.

Efter några hektiska veckor här i Östra Fyrislund flyttar vi nu norrut och lämnar den färdigundersökta Danmark 216 bakom oss. Vi har nu istället påbörjat undersökningen av Vaksala 299, en stor och komplex järnåldersboplats med lämningar från perioden förromersk järnålder till vikingatid. Eftersom platsen även delvis inbegriper bytomten Vaksala 317, kommer lämningar från perioderna medeltid och efterreformatorisk tid också att vara närvarande.

Redan nu har en intensiv och systematisk metalldetektering gett ett spännande och informationsrikt resultat. Ett stort antal metallföremål från äldre och yngre järnålder har påträffats, däribland ett större antal dräktdetaljer och smycken mm. Till detta kommer också en rik medeltida föremålsflora med både vardagliga och mer speciella föremål. Allt detta indikerar tydligt att platsen både har en lång kontinuitet och rymmer lämningar från personer med olika sociala och ekonomiska bakgrunder.

Som ni läst tidigare har vi guidade turer varje onsdag och fredag klockan 14:00 ute på plats i Östra Fyrislund. Vi kommer då att visa en del av denna föremålsflora och berätta mer om hur livet gestaltade sig i Fyrislund under järnålder.

Vid vår etablering startar den guidade turen, se nedanstående karta:
startpunkt för den guidade turen

Fint fynd i Östra Fyrislund

I botten av en brunn låg ett fint fynd – en cirka 1 500 år gammal kam!

Den första ytan som snart har undersökts i Östra Fyrislund har innehållet gårdslämningar från romersk järnålder och folkvandringstid, det vill säga tiden från år 0 till cirka 550 e Kr. Gården har bestått av två treskeppiga långhus som delvis omgärdat ett gårdstun. Inom ytan har det också funnits två brunnar. Den första undersökte vi för ett par veckor sedan. Den var två meter djup och innehöll en hel del djurben, där vår osteolog Ola har kunnat se att det framför allt var ben från häst och får. Förmodligen har brunnen fyllts med avfall när den har sinat eller av andra orsaker tagits ur bruk.

Den andra brunnen undersökte vi den här veckan. Den var också drygt två meter djup och innehöll djurben. Men, den innehöll också ett mer ovanligt fynd. Cirka 1,5 meter ner i fyllningen i brunnen låg en kam.

Kammen är tillverkad av horn och är dekorerad. Den är tillverkad i ett stycke och har en rad med tänder. Tack vare utformning och dekor kan vi redan nu grovt datera kammen till romersk järnålder eller folkvandringstid. Det betyder att den är samtida med övriga gårdslämningar på platsen. Kammen ska nu skickas för konservering.

Den fina kammen direkt upplockad ur en brunn. För att den inte ska spricka sönder nu när den har plockats upp ur leran där den legat i ungefär 1 500 år, ska den omgående skickas för konservering.

Den fina kammen direkt upplockad ur en brunn. För att den inte ska spricka sönder nu när den har plockats upp ur leran där den legat i ungefär 1 500 år, ska den omgående skickas för konservering.

En gård från folkvandringstid

Nu när undersökningarna i Östra Fyrislund är inne på sin tredje vecka börjar också lämningarna framträda tydligt. Inom den första ytan som undersöks ser vi nu välbevarade lämningar efter en gård från folkvandringstid.

För ungefär 1 500 år sedan, under folkvandringstid, fanns en gård inom ytan som vi nu undersöker. Gården bestod av två långhus, byggda i vinkel mot varandra så att de ramade ett gårdstun. Husen var ungefär 20 meter långa och 6-7 meter breda. De var uppbyggda av stående stolpar som har burit upp tak och väggar. Av väggstolparna återstår nästan inget, men takstolparna var stadgade med stora stenar och både stenar och avtryck av stolparna finns kvar. Ja, leran på platsen har också gjort att träsrester från själva stolpen finns bevarade i flera stolphål. Inom ytan finns även några mindre hus, som kan ha fungerat som ekonomibyggnader.

På tunet mellan husen finns lämningar efter eldstäder och gropar – här har gårdens dagliga aktiviteter som matlagning ägt rum. Flera eldstäder innehåller matrester i form av djurben. Det djurslag som man tycks ha haft mest av var får.

Följ oss även på: https://www.facebook.com/ostrafyrislund

Flera av de takbärande stolparna i husen har haft kraftiga stenar, så kallad stenskoning, som stöd, för att stå stadigt.

Flera av de takbärande stolparna i husen har haft kraftiga stenar, så kallad stenskoning, som stöd, för att stå stadigt.

Även denna stolpe har haft kraftig stenskoning. Ett avtryck av själva stolpen syns som rödfärgad jord i högra kanten av stolphålet.

Även denna stolpe har haft kraftig stenskoning. Ett avtryck av själva stolpen syns som rödfärgad jord i högra kanten av stolphålet.

Ett av de treskeppiga långhusen. De stolpar som har burit upp taket har markerats med träkubbar.

Ett av de treskeppiga långhusen. De stolpar som har burit upp taket har markerats med träkubbar.

DSC_4634DSC_4653

DSC_4683Alla eldstäder, stolphål och andra lämningar undersöks och dokumenteras. I år använder Statens Historiska Museer för första gången surfplattor, för att kunna dokumentera digitalt.

 

 

Första huset i Östra Fyrislund

Efter ett par veckors undersökning framträdde lämningarna efter det första huset i Fyrislund – och vilket hus sedan! Det har varit byggt av kraftiga stolpar som burit upp taket och haft en längd på 27 meter!

De första spåren av huset framträdde som runda mörkfärgningar i två rader. Till en början fick arkeologerna fram fyra par av sådana mörkfärgningar. Det var lämningar efter stolpar som burit upp taket. Efter lite letande dök flera parställda mörkfärgningar upp och lite regn som blötte upp den hårda leran gjorde att ytterligare par framträdde. Till slut var lämningar efter hela huset synliga. Tio par med stolpar hade burit upp takkonstruktionen, som kan ha varit av trä, vass eller strå, och huset var en gång 27 meter långt.

Som två spikraka rader framträder stolphålen, som utgör lämningar efter Hus 1. Huset var hela 27 meter långt. För att de ibland diffusa lämningarna efter stolpar ska synas har de på bilden ovan markerats med träkubbar.

Som två spikraka rader framträder stolphålen, som utgör lämningar efter Hus 1. Huset var hela 27 meter långt. För att de ibland diffusa lämningarna efter stolpar ska synas har de på bilden ovan markerats med träkubbar. Fotograferat från nordväst.

Amanda undersöker stolphål i Hus 1.

Amanda undersöker stolphål i Hus 1.

Hus 1 utgjordes av tio par stolpar som en gång bar upp takkonstruktionen. På planen ovan är stolphålen ifyllda med svart färg och paren har tydliggjorts med en linje mellan stolphålen.

Hus 1 utgjordes av tio par stolpar som en gång bar upp takkonstruktionen. På planen ovan är stolphålen ifyllda med svart färg och paren har tydliggjorts med en linje mellan stolphålen.