Monthly Archive for december, 2015

Smedjan i Stavby, Uppland

Som vi kunde berätta i augusti förra året, påträffades bland annat en smedja vid 2014-års undersökningarna av boplatsen Stavby 212 i Uppland. Smedjan bestod främst av en mycket fyndrik slagguppsamlingsgrop som utgjort en del av smedjans ässja. Troligen har smedjans väggar varit uppbyggda med liggande timmer då både stolphål och syllstenar saknas helt.

Nu har vi fått dateringar från ässjan som visar att smidesverksamheten bedrivits under den senare delen av vikingatid kring 1000 AD. Smidesverksamheten verkar ha varit relativt diversifierad med tillverkning av både enklare föremål såsom spik och hästskosömmar, men även knivar och verktyg av olika slag.

Undersökningen av smedjans ässja i pågår

Undersökningen av smedjans ässja pågår

Ales stenar tryggt för ankar

Efter stormen Gorm verkade det lämpligt att Arkeologerna tittade till Ales stenar. Skulle stenskeppet ligga kvar eller hade det slitit sina förtöjningar?

Lyckligtvis hade det inte rubbat sig en centimeter. Vi var ensamma vid besöket, det är väl få turister en vanlig tisdag i december. Strålande klar utsikt, intressanta fynd i rasbranterna, betänkligt slitage på marken närmast kring monumentets stenar medan vårt schakt från undersökningen 2012 däremot kunde knappt urskiljas (se http://www.uvblogg.se/wordpress/category/ales-stenar/).

DSC_0168

Bengt betraktar utsikten över stenskeppets akter. I förgrunden den så kallade altarstenen. Foto: Annika Knarrström, Arkeologerna.

Resultaten från nämnda undersökning har nyligen presenterats i en artikel:

Söderberg, B. & Wallebom, B. 2015. Monumental make-over? Remains of a long dolmen close to the ship-setting Ale’s stones. In: Small things – wide horizons. Studies in honour of Birgitta Hårdh. Edited by Lars Larsson, Fredrik Ekengren, Bertil Helgesson & Bengt Söderberg. Archaeopress Publishing Ltd.

Abstract:

This article deals with the site of the largest preserved ship-setting in Sweden, Ale’s stones, situated at the Kåseberga ridge in south-east Scania. The site is described and the late Iron Age monument is briefly discussed in relation to similar monumental ship-settings in Scandinavia. In 2012 the writers of this article took part in a research project “Ale’s stones in a new light” inspired by a hypothesis put forward by professor Märta Strömberg, that the ship-setting was built of re-cycled boulders, i.e. taken from older monuments in the district. A small excavation based on the results of a geophysical prospection was carried out, resulting in the find of traces from a Neolithic long-dolmen close to the ship-setting. The connection between the now standing and the disappeared monument is discussed and, finally, the question of how to put the monuments in a wider context is touched upon.