Monthly Archive for maj, 2016

Stenåldershyddor i Ljungaviken?

Efter två veckors undersökningar i Ljungaviken, Sölvesborg, närmar vi oss halvtid. Förutom vackert väder och en envis gök som gal för oss varje dag gläds vi också åt fyndkoncentrationer inom ytan, inklusive två strukturer som vi tolkar som troliga rester av hyddor.

När grävmaskinen har tagit bort mellan en halv till en och en halv meter sand som havet lämnat efter sig under Littorinatransgressionen, skrapar vi bort ett tunt lager gyttja och kommer ned till resterna av stranden som den såg ut för 7000 år sedan. På denna nivå finns förutom slagen flinta också härdar och enstaka gropar, och även större gråa partier med inslag av kolbitar. De här strukturerna innehåller en hel del flinta. De kantas av enstaka stolphål respektive  rännor och är ca 5 m i diameter. Den preliminära tolkningen är att de är hyddor, även om vi inte har undersökt dem ännu.

Igår, när vi rensade fram den andra troliga hyddan, hittade vi bland annat spår av att man tillverkat redskap i kristianstadflinta och ett riktigt fint spån i senonflinta, och idag har vi hittat en skivyxa.

Björn Wallebom, Magnus Andersson  och Christian Nilsson rensar fram kanten på det vi tror är en hydda.

Björn Wallebom, Magnus Andersson och Christian Nilsson rensar fram kanten på det vi tror är en hydda.

Ett rejält spån i senonflinta från ”hyddan”.

Ett rejält spån i senonflinta från ”hyddan”.

Dagens fynd, en skivyxa.

Dagens fynd, en skivyxa.

Stensättningar eller ceremoniella monument

Det är nu bara några få veckor kvar av undersökningarna vid Linderöd. Utöver de fyra platserna med fossil åkermark, undersöker vi även delar av ett gravfält med stensättningar på lokal 7. Platsen ligger naturskönt på en kulle omgiven av låglänt sankmark. Att vi befinner oss mitt i en framtida väg E22 råder det ingen tvekan om. Landskapet förändras snabbt i takt med att vägarbetet fortskrider. All skog är avverkad och på sina ställen har marken sänkts åtskilliga meter utanför det stängslade undersökningsområdet, vilket frammanar en något surrealistisk känsla av att befinna sig på en ö.

Stensättning_K102_i_bakgrunden_drar_vägen_fram

Högst upp på höjden och ett stycke ned i sluttningen ligger fyra stensättningar. Med ledning av kol 14-dateringar från förundersökningen tror vi att dessa är byggda någon gång i romersk järnålder (ca 200 till 400 e. Kr.). I kant med fuktdragen finns rester av låga stenmurar som tycks omsluta stora delar av höjden. Vi vet ännu inte om stensträngarna är samtida med stensättningarna och byggda för att avgränsa den speciella miljön, eller om de är betydligt yngre och var till för att hålla fritt strövande kreatur borta från grödor eller annan mark där de inte var välkomna.

De fyra stensättningar är snart helt utgrävda. Tre av dem mäter ungefär 6-7 meter i diameter. Den fjärde är något mindre. Vid en första anblick ter de sig som runda. Men inmätningar och foton högt från ovan avslöjar att ett par av dem har tydliga fyrsidiga drag. I myllret av stenar framträder linjer som bildar en slags ramkonstruktion med närmast rektangulär form. En annan konstruktionsdetalj är att två av stensättningarna är byggda kring ett centralt placerat stenblock. Det finns också en liten stenkista med locksten.

Stensättning_K104_efter första framrensning_fotoskanning

Vi har ännu inte hittat några spår efter mänskliga kvarlevor eller gravgåvor. Detta har fått oss att fundera över om stensättningarna verkligen är gravar, eller om de har haft någon annan funktion eller betydelse. Hur som helst tyder stensättningarnas inre konstruktioner liksom deras speciella placering i landskapet på att de är medvetet anlagda på platsen. Kanske ska vi tänka oss att de är någon slags rituella eller ceremoniella monument i förhållande till odlingen. Vi hoppas på att finna fler ledtrådar vid den fortsatta undersökningen. Klart är, att resultaten hittills öppnar upp för spännande tankar och diskussioner som för oss utanför de vanligaste tolkningarna.

DSC_0077

Välröjda odlingsytor och boplatsspår vid Linderöd

Undersökningarna utanför Linderöd har nu pågått i sju veckor. Efter avbaningen framträdde det fossila odlingslandskapet med allt större tydlighet. På lokal 10b och 10c där systemen är bäst bevarade, har vi identifierat ett femtontal fossila odlingsytor. Ytornas form och storlek varierar och verkar i många fall vara anpassade efter terrängen. De avgränsas av rader med glest liggande röjningsrösen, stensträngar och kanter med röjningssten som lagts upp på oröjda ytor.

DSC_0209

Bilden ovan visar en av de välröjda odlingsytorna på lokal 10c, som i nederkanten avgränsas av en lång rad med glest lagda röjningsrösen.

Vi är nu i full gång med att undersöka ett urval av de många röjningsrösena. Urvalet görs utifrån olika kriterier; om rösena kan antas vara ”enkel-” eller ”flerfasiga”, men också utifrån om de förväntas innehålla olika komplexa element eller konstruktioner, såsom mittblock, kantstenar eller kantkedja, eller sorterad stenfyllning.

DSC_0487

Oskar, Kerstin, Andreas och Iohannes har just rensat klart stenfyllningen i ett av de största rösena på lokal 10c. I rösets ena kant finns en liten gravlik tillbyggnad, som ser intressant ut.

Linderöd_K741

Vid undersökningen av röjningsrösen har vi i flera fall hittat anläggningar, i form av gropar och härdar under rösena. Här tre gropar på rad i botten av brunjorden, som utifrån djupet möjligen kan vara neolitiska.

Lokal_10b_härd

På lokal 10b har vi börjat schakta oss ner i brunjorden på ett fint terrassläge, där det vid förundersökningen framkom spridda boplatslämningar. Redan första schaktdagen hittade vi ett flertal anläggningar, gropar, stolphål och härdar. Och idag kom även de första boplatsfynden i form av keramik och en knacksten av kvarts. Det lovar gott och nu väntar vi bara på att även hitta husen. Dateringen är fortfarande oklar, men troligen är lämningarna från järnålder.

Äldre stenålder i Ljungaviken, Sölvesborg

Mellan 16 maj och 21 juni kommer Arkeologerna att göra utgrävningar i Ljungaviken för att undersöka boplatsspår från den äldre stenåldern, innan det är dags att bygga nya hus på platsen.

Det växande bostadsområdet Ljungaviken i Sölvesborg vilar på mark som innehåller fornlämningar från flera tidsperioder. Tidigare har flera fornlämningar undersökts i området: en större boplats från yngre stenålder (neolitikum), en mindre gravplats från äldre järnålder, och även en hydda från äldre stenålder (mesolitikum).

Våren 2015 gjorde vi en förundersökning i ett par blivande kvarter längs med Färgkullavägen. Vi hittade då spår från äldre stenålder på mellan en och två meters djup, i form av slagen flinta, härdar och gropar som var ca 8000 år gamla (6400-5600 f.Kr.). Eftersom fynden var förhållandevis välbevarade kommer vi nu tillbaka för att göra en mer omfattande arkeologisk undersökning av lämningarna, för att få en bättre bild av den äldre stenåldern i området. Dessutom kan vi genom undersökningarna få en bättre bild av hur strandlinjen ändrats under olika perioder.

Det är inte så vanligt med välbevarade lämningar från den här tidsperioden i Sverige, men kustområdet i västra Blekinge har bra förutsättningar för undersökningar av äldre stenålder. Det beror på att havet i tusentals år har stått högt över dagens nivå, och i många fall har lager då bildats som skyddat spåren från äldre stenålder. Fina fynd av välbevarade hyddbottnar från samma tidsperiod gjordes under 2011, vid undersökningarna för E22-bygget, på en plats 6 km norrut.

Arkeologerna letar efter slagen flinta vid förundersökningen 2015.

Arkeologerna letar efter slagen flinta vid förundersökningen 2015.

Undersökning av resterna av en 8000 år gammal härd vid förundersökningen 2015.

Undersökning av resterna av en 8000 år gammal härd vid förundersökningen 2015.