Monthly Archive for augusti, 2016

Under ytan i Fjelie (NV om Lund)

Det här lilla salvekruset, endast några centimeter högt, fann vi i ett lerlager intill en stensyll.

Det här lilla salvekruset, endast några centimeter högt, fann vi i ett lerlager intill en stensyll.

Under hösten 2016 kommer vi att genomföra en större undersökning i och strax utanför Fjelie bytomt, nordväst om Lund i Skåne. Undersökningen görs med anledning av Trafikverkets ombyggnad av väg E6 och E6.02 vid Flädie trafikplats. Inom bytomten berörs tre äldre gårdslägen, gård 18, 19 och 22. Här finns omfattande lämningar dolda under mark, med fynd och byggnadsrester och spår efter aktiviteter från medeltid till cirka 1800. Här finns även en äldre odlingsjord och under den finns lämningar från järnålder. Strax utanför byn i väster, där den befintliga vägen ska breddas, ska vi även undersöka delar av en boplats från bronsålder och yngre järnålder.
Att vi har en boplats från yngre järnålder strax intill det område som blir Fjelie by är mycket intressant! Vi vill gärna förstå vad som händer i samhället i övergången mellan järnålder och medeltid. Vi är också nyfikna på om de gårdar vi ska undersöka har varit lika varandra, om de varit bebodda samtidigt och om bönderna haft det gott ställt eller hamnat i kriser.
Vi vill naturligtvis berätta om våra resultat och bjuder in till visningar 14, 21 och 28 september, samt 5, 12 och 19 oktober. Klockan 14.00 träffas vi vid korsningen Fjelie byaväg – Fjelie Julleväg. En kvällsvisning har vi den 4 oktober klockan 17.30. Följ oss även på Facebook: Arkeologi Fjelie bytomt.

Mitt i skriver om Tråsättra

Nätsänke av glimmerskiffer.

Nätsänke av glimmerskiffer.

Det råder fyndfrossa på den gamla stranden i Tråsättra, där säljägare bodde för 4500 år sedan. Till de senaste fynden hör ett nätsänke av glimmerskiffer och en spetshacka i bergart.

Senaste Mitt i Stockholm skriver om fynden och platsen, titta här!

Spetshacka av bergart, inte olik dagens fyllhammare.

Spetshacka av bergart, inte olik dagens fyllhammare.

Tråsättra – en gropkeramisk boplats

För 4500 år sedan var Tråsättra ett skärgårdslandskap. Till höger syns hur det ser ut i dag. Högst upp i skogsbacken kan man ana den forna sandstranden. Med lite fantasi

För 4500 år sedan var Tråsättra ett skärgårdslandskap. Till höger syns hur det ser ut i dag. Högst upp i skogsbacken kan man ana den forna sandstranden. Med lite fantasi.

Nu har vi börjat undersöka en gropkeramisk boplats i Tråsättra,  Åkersberga. När det begav sig under bondestenåldern, för 4500 år sedan, låg boplatsen på en ö i ytterskärgården – vilket är svårt att förstå idag. Utgrävningen äger nämligen rum i en skogsbacke, mitt på torra land, i ett villaområde.

Pilspets av skiffer funnen i Tråsättra.

Pilspets av skiffer funnen i Tråsättra.

På den forna sandstranden levde säljägare och fiskare. Det är ovanligt att få gräva ut en hel boplats från gropkeramisk tid (3500- 2300 f. Kr)- men det har vi alltså fått möjlighet till nu. Sammanlagt ska 2800 kvadratmeter undersökas.

Vi har redan hittat pilspetsar i flinta och skiffer, slipstenar i sandsten, keramikskärvor, löpare och malsten, brända och obrända ben samt kvartsavslag. Vi hoppas också finna lämningar efter hyddor och kanske gravar!

På Arkeologidagen, söndagen den 28 augusti, hälsas alla hjärtligt välkomna hit mellan klockan 12.00 och 14.00. Guidade turer ges 12.15 och 13.15. Adress: Tråsättravägen 41 i Åkersberga.

Vi gräver och vi gräver och vi fortsätter att gräva

Nu har vi grävt i drygt 1 vecka. Vi har schaktat bort matjorden på en större yta avfornlämningen och börjat gräva i de mörkfärgade gropar som är från förhistorisk tid. Än så länge är fynden få, men vi räknar med att hitta mer. Grävningen kommer att pågå till slutet av september. Hittills har vi funnit keramik, ett föremål av brons, järnslagg, härdar, gropar, enstaka stolphål och stolphål tillhörande ett hus. Vi räknar med att hitta fler hus och gårdar på platsen. Vi tror också att vi kommer att få veta mycket om vad människorna i Ribby levde av och hur de levde sina liv.
Undersökningsytan är ungefär 1 hektar stor. Vid förundersökningen hittades stolphål tillhörande minst två långhus, härdar och en brunn. I brunnen påträffades keramikskärvor. Keramiken hade en rabbig eller strimmig yta vilket visar att den är från bronsåldern. Lämningarna är preliminärt daterade till en tidsperiod från yngre bronsålder till och med äldre järnålder.
Undersökningen ligger i en fornlämningsrik trakt. Omdedelbart väster om ytan ligger Ribbys bytomt med en runsten. I närheten finns flera hällristningslokaler med skålgropar. Dessutom finns flera boplatser med hus och grophus från bronsålder och äldre järnålder. I Haningebygden finns annars många gravar i form av rösen och stensättningar samt stora gravfält som Åby och Jordbrogravfälten.
Vår målsättning är att belysa boplatsens karaktär och roll i sin samtid och region.20160822_134811

Ales stenar – ny artikel

Tidningarna rapporterar om besöksrekord vid Ales stenar denna sommar. Dragningskraften hos skeppssättningen på backen ovanför Kåseberga tycks inte mattas av. Siffror från Tilllväxtverket uppger 750 000 besök under tidigare år (jodå, det sitter räknare på strategiska platser och tickar in förbipasserande). Det är en hög siffra, som vittnar om oräkneliga skolklasser, dagliga hund-promenader, busslaster av långväga turister, filminspelningar (stenarna har till exempel figurerat i Eurovision Song Contest 2016 och en Bollywood-skräckfilm) och barnfamiljer som stretar i backarna. Häromdagen gick Kåsebergaloppet, som bör ha adderat minst ett par hundra nya besök, bara det.

Vad upplever man vid Ales stenar? Himmel, hav, horisont. En vidsträckt grässlänt med sandiga stigar. Femtionio stora stenar, glest uppställda i spetsoval formation. Vindarna spelar fritt. En plats som är sig själv nog.

DSC_0155

Titta, Ales stenar! Ovanligt folktomt, men så var det ju i december. Foto: Bengt Söderberg, Arkeologerna.

Men Ales stenar har större sammanhang. En historia som bottnar i vikingatiden, med resurs- och idérika människor som reste stenarna i sitt samhälle, i sin tids landskap, utifrån sin tids tankevärld. En skeppssättning i samma monumentala form som förekommer på andra håll i Sydskandinavien. Ett landmärke med många ändamål, då som nu.

I en färsk artikel summeras kunskapsläget för Ales stenar och fornlämningen sätts i relation till andra monumentala skeppssättningar samt landskap och samhälle under perioden 550-1050 e Kr. Artikeln heter ”New light on Ale’s Stones. A monumental ship-setting in the province of Skåne, Sweden”. Den är publicerad på engelska i Lund Archaeological Review 2015, en vetenskaplig tidskrift utgiven av institutionen för Arkeologi och Antikens historia vid Lunds universitet. Författare är Bengt Söderberg och Annika Knarrström.

Abstract:

This article deals with the largest preserved ship-setting in Sweden, Ale’s Stones, situated on the Kåseberga ridge in the south-eastern part of the province of Skåne. The monument was subject to a research project which was initiated in 1987 by the late Professor Märta Strömberg at the Department of Archaeology, University of Lund, and carried on well into the 21st century. Different aspects and archaeological results were published and discussed in a number of articles, by Strömberg and other scientists engaged in the project. The excavations carried out by the project have also been described in some detail in a report published by the National Heritage Board in 2012. In this article we will recapitulate and update the state of knowledge regarding the monument and its setting. The site is also examined in relation to: (1) The distribution and contexts of similar monumental ship-settings in Denmark and Sweden; and (2) The local landscape. It is concluded that research along these lines is vital in order to contextualize Ale’s Stones.