Monthly Archive for september, 2016

Page 2 of 2

Kan det vara…hyddor?

Kan det vara… hyddor?

I Tråsättra har vi ju varit bortskämda med en fantastisk variation av olika fynd; alltifrån slipstenar, pilspetsar, skrapor och malstenar till keramik, sälben och gäddkäkar.

Men vi har också hittat synnerligen intressanta anläggningar. På minst fyra ställen kan man ana svackor, rännor, mörkfärgningar och stenar lagda på ett särskilt sätt – som skulle kunna vara spår efter hyddor.

Jan Storå begrundar den möjliga hyddan.

Jan Storå begrundar den möjliga hyddan.

Utanför ”husknutarna” verkar man ha kastat ut sina matrester. I en avfallsgrop upptäcktes mängder av fiskben, som enligt vår osteolog Ola Magnell kommer från abborre, gädda, torsk, strömming, karp och lax/sik. Havet var uppenbarligen rikt!

I veckan fick vi besök av två benexperter, professor Torbjörn Ahlström och professor Jan Storå, som båda är specialister på gropkeramisk tid. Eftersom de är osteologer hoppades de såklart på att vi ska hitta människoben, men de var ändå nöjda över den mängd djurben som redan grävts fram.

Kalle Lindberg förevisar anläggningen som han undersöker.

Kalle Lindberg förevisar anläggningen som han undersöker.

Jan Storå har forskat om sälben, och han ser fram emot att få en inblick i var sälbenen hittas på boplatsen i Tråsättra. Var ligger de brända benen och var hittar man de obrända? Obrända sälben kan vara rester efter slakten – men varför har man valt ut vissa ben som blivit brända? Var har benen slängts? Utifrån sådana företeelser kan man lära sig mycket om struktur och hur man organiserat rummet – det vill säga vad man gjort var på boplatsen och varför.

I övrigt har vi under veckan som gått fortsatt att rensa fram anläggningar, sålla jordmassor och mäta in grävenheter. Grävenheterna är kvadratmeterstora och genom att jämföra vad man hittar i dem, kan man få en bild av vilka aktiviteter som ägt rum var. Vissa områden är fulla av fiskben, andra av avslag från stenarbete. Andra ytor är tomma – och då kan man fråga sig vad som ägt rum där som inte lämnat några spår efter sig.

Här sållas det fram sälben, fiskben och keramikskärvor. Bland annat!

Här sållas det fram sälben, fiskben och keramikskärvor. Bland annat!

 

 

 

Ny rykande färsk rapport

rorby

Ladda ned den här: http://kulturarvsdata.se/raa/samla/html/10012

I dagarna har följande rykande färska rapport kommit från Uppsala: Nabor och samfälldhet vid det förhistoriska Rörby.

Under åren 2012 och 2013 genomförde Arkeologerna, Statens historiska museer, en arkeologisk undersökning av fornlämningen Bälinge 446 vid Rörby i Uppland. Undersökningen har gett en rik och varierad bild av förhistorien både lokalt och i den omgivande bygden.

Under senneolitikum utgörs området vid Rörby av en mindre ö där man kring 2100 BC reser bland annat ett mindre hus på pålar i vattenbrynet och begraver lårben från en man invid en större rest stolpe. Under övergången mot yngre bronsålder och några hundra år framåt, cirka 1200–850 BC ägnar man sig åt olika verksamheter såsom matlagning, benhantverk och vatteninsamling i brunnar. Flera av sysslorna har förmodligen utförts i utkanterna till en eller flera gårdar som legat i närområdet.

Under förromersk järnålder med start kring 300 BC anläggs den första gården och en familj tar platsen i anspråk. Först under romersk järnålder kring 200 AD får familjen mer närliggande grannar i form av en mindre gård som anläggs ungefär hundra meter åt norr. Med tiden växer den norra gården i storlek och kring 350 AD reser man här en av flera på varandra följande hallbyggnader som bland annat varit till för fest och representation. I hallen påträffades både speciella föremål och djur som offrats i husets stolphål för att skydda och berika människorna på gården samt rester efter de måltider som intagits. I hallen fanns även föremål som avspeglar att den använts i familjens vardag. Kring 600 AD överges båda gårdarna och familjerna flyttar bort från platsen, troligen till ett gemensamt läge längre söderut i Rörby.

Guidning i Tråsättra

Guidade turer på stenåldersboplatsen i Tråsättra!

Söndagen den 18 september klockan 15.00
Onsdagen den 21 september klockan 15.00
Onsdagen den 28 september klockan 15.00
Söndagen den 2 oktober klockan 15.00

Alla hälsas hjärtligt välkomna!
Adress: Tråsättravägen 41 i Åkersberga

20160828_125752_resized

Allt är så orört

Bostäderna låg direkt på beachen. Kommer vi att hitta spår efter dem?

Bostäderna låg direkt på beachen. Kommer vi att hitta spår efter dem?

Det är något alldeles visst med stenåldersboplatsen i Tråsättra.

Till skillnad från många andra utgrävningar finns här inget mischmasch med fynd från olika tider, eller mängder av hus och härdar av olika åldrar som överlappar varandra. Istället verkar allt så orört.

För här i Tråsättra bodde man inte särskilt länge, då för 4500 år sedan. Kanske bara ett 50-tal år. Sedan övergavs platsen och årtusende följde på årtusende. Ända tills arkeologerna kom tillbaka till den gamla stranden där säljägarna en gång levt. Men då var havet sedan länge borta, och den gamla boplatsens skärgårdsläge förvandlat till en skogsbacke mitt i ett villaområde.

Nu, när utgrävningen pågår, är det fantastiskt att se platsen, för spåren efter stenåldersmänniskorna är så pass så tydliga.

På vissa ställen av hällen är ytan alldeles len. Vad har malts eller slipats här, frågar sig Niclas Björck.

På vissa ställen av hällen är ytan alldeles len. Vad har malts eller slipats här, frågar sig Niclas Björck.

Marken på det cirka 3000 kvadratmeter stora utgrävningsområdet består av ljus grusblandad sand. Här och där syns mörkfärgningar som kan vara spåren efter exempelvis härdar, gravar, hyddor och stolpar.

Det vi gjort de senaste veckorna är att dels ta bort det översta jordlagret med grävmaskin, dels grävt provrutor på olika ställen, för att se boplatsens gränser.

Typisk gropkeramisk design på keramikskärvan.

Typisk gropkeramisk design på keramikskärvan.

I utkanten av boplatsen, hittade vi skrapor och knivar av kvarts. Kanske har man suttit här och sysslat med skinnberedning?

Mitt i en mörk fläck syns skörbränd sten, som kanske är resternas efter en kokgrop där man hettat upp stenar för att tillaga maten.

Ett stråk av lera mitt på boplatsen - kanske var det här man hämtade lera när man skulle tillverka kärl?

Ett stråk av lera mitt på boplatsen – kanske var det här man hämtade lera när man skulle tillverka kärl?

På en av berghällarna upptäcktes tydliga märken efter malning direkt på hällen. Det kan vara hasselnötter som krossats här, eller så har man malt mjöl från sädeskorn eller olika växter, till exempel vass eller rallarros. Vi har även hittat både malstenar och löpare.

I veckan som kommer vi att börja handgräva det centrala området av boplatsen. Då kommer förhoppnings fina fynd tillverkade av flinta, kvarts, keramik och kanske skiffer komma fram – spår efter säljägarnas liv och leverne.

Ytterligare en fin mejsel - nu har vi två!

Ytterligare en fin mejsel – nu har vi två!