Monthly Archive for mars, 2017

Hjärup Västerstad – en kort introduktion till kommande arkeologisk undersökning

Nu sätter vi snart igång med en stor undersökning väster om Hjärup. Här ska Skanska bygga ett nytt bostadsområde, direkt söder om det stora cementfabriksområdet som man ser på höger sida, direkt efter Jakriborg, om man tar pågatåget mot Malmö. Området kommer att benämnas Hjärup Västerstad. Vi vet sedan tidigare att det här under åkermarken döljer sig en boplats från järnålder. Vi har preliminärt daterat den till en period från och med yngre förromersk järnålder till och med folkvandringstid, ca 100 f.Kr. – 550 e.Kr. Vi vet också att det på platsen finns minst tre gårdslägen med flera huslämningar från skilda tider.

Boplatsen ligger ungefär 700 meter väster om Hjärups by, där vi tidigare bland annat har funnit en stor vikingatida gård och där det står en runsten.

Endast 200 meter sydost om boplatsen vi ska undersöka har vi tidigare grävt ut fyra skelettgravar från perioden sen romersk järnålder–tidig folkvandringstid, kring 400 e.Kr. På den platsen, Uppåkra 29, fanns även en storgård med en 50 m lång huvudbyggnad och två uthus. Gården dateras till sen folkvandringstid–vendeltid, ca 550–650 e.Kr.

Den karta vi tidigare publicerat här visar med en grön stjärna platsen för den aktuella undersökningen. De röda prickarna markerar platser där arkeologer påträffat järnålderslämningar medan de svartmarkerade visar platser där även hus från järnålder undersökts.

Det är många frågor som vi hoppas att undersökningen ska kunna hjälpa oss att besvara. Den främsta frågan gäller hur relationen mellan människorna i byn och de styrande på centralplatsen vid Uppåkra såg ut. Platsen kring Uppåkra kyrka, ca 2 kilometer österut var ett politiskt och religiöst centrum under järnåldern. Trots omfattande forskning är vår kunskap om Uppåkras äldsta historia och framväxt som centralplats fortfarande begränsad. Genom vår aktuella undersökning kan vi emellertid belysa vissa aspekter av densamma, exempelvis genom att få svar på hur landskapet i området sett ut, hur det har utnyttjats och förändrats över tid. Några frågor kring denna tematik är vad människorna på platsen odlade och hur djurhållningen såg ut – fanns det någon särskild inriktning och specialisering? Vi kan förmoda att landskapet kring Uppåkra redan tidigt var uppodlat, med en väldigt liten areal tillgänglig för bete och endast enstaka träd. Därför vill vi också veta vad de gröna näringarna i byn har haft för miljöpåverkan och hur långt bort man varit nödgad att söka sig för att hitta foder till kreaturen och virke till gårdsdriften.

En viktig fråga är att fastställa när den aktuella boplatsen etablerades och när den övergavs. Vi vill kunna datera alla förändringar under dess användningstid, alla skeden och händelser. Förhoppningsvis kan vi även få svar på hur den byliknande bebyggelsestrukturen varit organiserad och varför boplatsen övergavs. En möjlighet är att bebyggelsen helt enkelt omlokaliserats till centralplatsen, kanske som en följd av att markrättigheterna förändrats. En annan möjlighet är att bebyggelsen istället flyttat 200 meter söderut, till ovannämnda Uppåkra 29, som utifrån rådande kunskapsläge avlöser vår aktuella plats i tid. Till de gravar som tidigare dokumenterats på Uppåkra 29 har däremot inte dokumenterats någon bebyggelse som överensstämmer kronologiskt, vilket öppnar för resonemang kring huruvida det istället rör sig om ett gårdsgravfält som ska kopplas till vår aktuella plats.

Detta var ett axplock av en stor mängd frågor som vi hoppas kunna besvara genom arkeologiska metoder och en mängd naturvetenskapliga analyser. Nu pågår förberedelserna inför fältarbetet för fullt! Undersökningen kommer att pågå från 3 april till slutet av juni. Följ gärna vår blogg, där vi löpande publicerar nya inlägg, samt vår facebooksida där färska resultat presenteras!

https://www.facebook.com/arkeologihjarupvasterstad/

/Adam & Håkan

Många hus i Vikhem

I Vikhem i Staffanstorps kommun bygger man så det knakar. Det är inte första gången i historien. Området var tätt bebyggt redan under yngre järnålder.

Bebyggelsestrukturen i Vikhem börjar klarna. Totalt har vi nu registrerat 91 stolpbyggda hus. Trots det kan det möjligen funnits spår av något mer hus bland de 3595 stolphålen som vi påträffade. Alla husen har inte stått på platsen samtidigt. Hus har övergivits och rivits och ersatts av nya hus på gårdarna. De flesta förefaller att vara byggda och bebodda inom ett fyrahundra år långt tidsspann från yngre romersk järnålder till och med vendeltid, (200 e.Kr – 800 e.Kr). Dessutom fanns enstaka hus från bronsålder (1700 f.Kr. – 500 f.Kr. och förromersk järnålder (500 f.Kr – 0 Kr.f), liksom hus från vikingatid (800 e.Kr – 1050 e.Kr). Boplatsens höjdpunkt förefaller dock ha infallit under folkvandringtid och vendeltid, (400 e.Kr – 800 e.Kr). Stora gårdar har dock byggts i byn även under vikingatiden.

Planen med huskropparna utritade visar att flera hus ligger på ungefär samma yta (figur 1). Dessa hus kan därför inte ha stått där samtidigt utan måste ha avlöst varandra på platsen.

Fyra hus var stora, över 30 meter långa. Det längsta huset var 38 meter lång och hade en golvyta på 268 m². Dessa hus har varit huvudbyggnader på betydande gårdar. Gårdarna har ägts och bebotts av människor som hade en hög ställning i samhället och gott ställt. Husen har sannolikt varit flerfunktionella. De har rymt bostadsutrymmen, förråd och fähus under samma tak. Elva stycken medelstora hus, mellan 20 och 30 meter långa, har också varit flerfunktionella huvudbyggnader, men på mindre gårdar. Utöver dessa fanns fem hus som förmodligen varit stora eller medelstora. Att vi inte säkert vet hur det förhåller sig i dessa fall beror på att husen delvis ligger utanför undersökningsområdet. De flesta husen utgjordes dock av hus som var kortare än 20 meter. Några av dem kan också ha varit flerfunktionella långhus på små gårdar med underlydande hushåll, medan andra endast har fyllt olika ekonomiska funktioner. De kan ha varit logar, lador, kök, andra typer av förråd, fähus eller verkstadshus. Under yngre järnålder brukar verkstadshusen byggas som delvis nedgrävda hus, så kallade grophus. I Vikhem fann vi endast ett fåtal grophus. Avsaknade av hustypen kan kanske förklaras av att grundvattnet ligger så ytlig i på platsen att sådana hus inte lämpade sig eftersom de snabbt vattenfylldes. Detta faktum kan möjligen också förklara de många små stolphusen på platsen. Dessa har kanske i många fall rymt de verksamheter som på andra platser förlades till grophusen.

Två mindre hus utgör förmodligen så kallade hallar. De var festsalar för gillen och representation, men också för kultutövning. De två hallarna kan säkerligen knytas till någon av de mer betydande gårdarna i byn.

Dessutom fanns 19 stycken fyrstolpshus. Dessa enkla hus har förmodligen varit enkla ekonomibyggnader. De kvadratiska hörnstolpshusen bland dessa har förmodligen fungerat som lador.


Figur 1.

Planen visar att de flesta husen hade en i öst–västlig utsträckning (figur 1). De flesta låg grupperade kring en tom oval yta som var ca 200 x 75 m stor. Ytan ger intryck av att ha varit en byallmänning. Under folkvandringstid byggs mitt på denna yta en stor gård med en drygt 30 meter lång huvudbyggnad (figur 2). Husen på gården hade en annan orientering än den övriga bebyggelsen i byn. Etableringen av denna storgård mitt på den tidigare byallmänningen är ett uttryck för ett tydligt maktspråk.

Vi arbetar vidare med att ordna husen i olika gårdsgrupper och i tidsavsnitt. Mycket arbete återstår innan vi är klara med husens och gårdarnas kronologi.

I dagsläget är endast åtta hus daterade med hjälp av kol-14 metoden. Resterande hus är typdaterade utifrån stolpsättning. Ytterligare ett urval av husen kommer att dateras med hjälp av kol-14 metoden framöver.


Figur 2.