1300-talets trappstegsstad

Först trodde vi att det var en tegelugn (stolpen kommer från det yngre huset med den ev. åran)

Först trodde vi att det var en tegelugn (stolpen kommer från det yngre huset med den ev. åran)

Vi gräver och gräver. Den ena fyllnadsmassan efter den andra, vilket är helt logiskt eftersom vi befinner oss i en sluttning som man med jämn mellanrum har önskat jämna ut. Men ett intressant faktum är det, att man på ett par ställen har grävt ned sig i sluttningen, genom äldre fyllnadsmassor för att bygga hus som liksom ligger ingrävda så att det blir en form av souterränghus. Det är förstås ett bra sätt att jämna yt marken inför ett husbygge, men innan vi förstod var det knepigt. Ibland har nämligen den ”sterila” leran grävts av och då använts som utjämningslager eller fyllnadsmassor. Då kan det vara så att man som enkel arkeolog tror att man är nere på orörd mark och så blir man väldigt förvånad när t. ex. brädgolv försvinner in under alltihop. Men, bl.a. tack vare våra eminenta geologer, förstod vi hur det låg till.

Just nu undersöker vi ett par hus, ett som ligger på ett övre plan oom amn kan säga så, och ett lägre ner. Det nedre bör vara något äldre eftersom det har grävt av en liten bit av en yta som vi är ganska säkra hör till det övre huset.

Det fina trägolvet

Det fina trägolvet

Det ingrävda huset nedanför

Det ingrävda huset nedanför

Det övre av de här husen täcktes av en byggnad som jag skrev om häromsistens, med en åra/vävsvärd och lita annat. Det som stöder vävsvärd/skäktteorin för övrigt, är att det fanns mycket rester efter linberedning i lagren samt en liten bit vävt tyg. Årteorin stärks av det faktum att vi är nära ån, samt att det fanns en del attiraljer som tycks vara båtdetaljer samt ett och annat flöte.

Nå, under den byggnaden visade sig alltså det nu aktuella huset som en stor hög med tegel, sot och kol samt ett par syllstockar. I en ahörnet var som en väldig upphöjning med väldigt bränt material, varför vi trodde att det under skulle komma en stenkonstruktion som hörde till en ugn. Men tji fick vi. Det verkar förvisso vara en ugnskonstruktion med väggar, men som fullständigt har kollapsat. Mycket av teglet var krossat till smulor och brädgolvet under mar kraftigt bränt.

Förtom att stora delar av brädgolvet är kraftigt bränt, är det väldigt snyggt. Det är också ett stort hus med två relativt stora rum. I öster ser det dessutom ut avv ha varit en farstu eller dylikt. Möjligtvis är det en mindre bod som hör ihop med huset, det får vi se. Det är den delen som är avgrävd inför anläggandet av det lägre huset som istället för brädgolv har stengolv.

Husknut

Husknut

I det övre huset hittas inte så väldigt mycket fynd, men vid en vägg låg tre skålar av trä. Väldigt fint. Den keramiken som hittas är från 1300-talet.

Och där låg tre skålar

Och där låg tre skålar

Så det är mycket som händer just nu och mycket att rapportera.

På återhörande,

Anna

4 Responses to “1300-talets trappstegsstad”


  • Nej bostadsrättsföreningar så som vi känner dem idag fanns inte då. Men om det hade funnits är jag nästan helt säker på att den skulle ha hetat Bostadsrättsföreningen Ankan.

    Anna

  • Var det bostadsrätter från början? Vad hette föreningen i så fall?
    /Anders

  • Ja, men det blir kladdigt och vi kommer snart att plocka bort dem. Nu där det fryser på kan det nog vara rätt jobbigt.

    Anna

  • Kan man fortfarande bo i de medeltida husen ni hittar?
    /Anders

Comments are currently closed.