Nu var det ett tag sen… jag har registrerat kontextblanketter förstår ni och har blivit besatt av att hinna så mycket som möjligt. Allt annat har fått vila. Men, det straffar sig, för nu finns det så mycket att rapportera om att man blir alldeles vimsig i kolan. Jag har dåligt samvete för att jag ännu inte har gjort någon lägesbeskrivning, men det SKA komma i morgon hoppas jag.
Så idag blir det fler fynd igen. Det går inte att undvika på en sådan här plats. Jag börjar med korset. Det uppdagades i fyndhanteringen och inte i fält eftersom det var så korroderat. Ett kors i bly med runor! Det ser inte mycket ut för världen, bara ca 4 cm. Det sitter fast på något eller så har det korroderat fast på ett stycke järn. Fortsatt konservering får visa detta. Efter lite efterforskningar fann vi att det har hittats liknande i Visby och i Lödöse. Det i Visby har daterats till 1300-tal vilket kan stämma även för ”vårt” kors. På både Visby -och Lödösekorsen är runinskrifterna på latin. I Lödösefallet står det: Commendatio aminae: Domine Iesu Christe, libera de ignibus sicut liberasti tres pueros de camino ignis. (Herre Jesu Kristus, fräls (själen) från lågorna såsom Du frälste de tre ynglingarna ur den brinnande
ugnen).
På Visbykorset står att läsa en åkallan av de heliga kvinnor, Maria, Maria Magdalena och Salome som följde Jesus från Galileen till Jerusalem och av den heliga Katarina av Alexandria om beständig förbön för oss levande och döda.
Vad som står på korset från Åkroken får framtiden utvisa, runorna ser inte lika prydliga ut som på Visbykorset.
Som ni förstår har vi inte hunnit forska så mycket, men materialvalet kan vara av intresse. Bly har under perioder ansetts vara en magisk metall. Ursprungligen verkar den a importerats för att använda som t. ex. fönsterspröjsar i kyrkor och relikdosor eller pilgrimsmärken. Kanske har ett stycke bly som tagits från något sådant ansetts vara kraftfullt och har kanske förstärkt välsignelsen eller bönen på föremålet. Det finns mycket att säga om detta. Jag återkommer när vi vet mer!
GLÖM INTE! Gå in på Sörmlands museums hemsida och läs deras blogg/dagbok!
De andra bilderna då? Ja… det är mycket att tänka på t.ex. kan bilen få punktering tidigt på morgonen i Årsta.
Informationen har jag hämtat i boken Runmärkt från brev till klotter (red: Benneth, Ferenius, Gustavson & Åhlén)



Näver? – Never!
Man får gratulera, men det går inte att se på bloggen, fixa!
Men har ni målat näver….?
Sådär, då var det ordnat!
Hej Hanna! Så ytterligt intressant! Vi vet ännu inte hur många runor det är på eller vad som står för den delen. Konservator Madelene Skogbert arbetar med korset nu i ateljén. Magnus Källström är påtalad och ska komma och titta på runorna så fort hon är klar.
Anna
Runor är Respect – det måste medges;-) Jag hoppas att jag får anledning att återkomma om sådant…
Ytterligar ett (eller en del av ett..) finns från dominkankonventet i Skänninge. Hittat i en grav med ett 60-tal runor på båda sidor. Helmer Gustavsson som tolkat runorna menar att det är en bönen Ave Maria som är ristat på korset. Men även namnet Igulfrid och det ”magiska” ordet Agla (om jag nu kommer ihåg rätt) är med. Kan dateras till sisådär 1300-talet.
/Hanna
Ja det är snyggt av er, men jag tycker nog att runorna smäller högre, haha
Anna
Intressant kors! Men ni får ligga i om ni ska ”klå” oss i Örja. Vi har i nuläget detekterat fram sex blykors (inklusive förundersökningens två). Och jag vågar lova att det kommer fler:-)