Author Archive for Anne Carlie

Ta del av handlingsplanen för Lindängelund

För några veckor sedan godkände Länsstyrelsen i Skåne vår handlingsplan för den arkeologiska undersökningen vid Lindängelund 1, i södra Malmö.

I planen finns, förutom en kort sammanställning över undersökningsresultat, även en presentation av hur rapport- och publiceringsarbetet ska bedrivas. Vidare kan du ta del av vilka analyser som planeras samt tidplan och kostnader för arbetet.

Bland de analyser som kommer att utföras finns kol 14, vedartsanalys, vedanatomisk analys, analyser av växtmaterial och pollen, bestämning av djurben och människoben. Vidare kommer en hantverkstolkning att utföras på de unika träföremålen.

I handlingsplanen kan du också läsa om vilka vetenskapliga artiklar som planeras, samt hur resultaten kommer att kommuniceras till allmänheten. Här kan vi avslöja att flera av träföremålen kommer att ingå i en utställning på Malmö museer, som planeras till 2013.

Länk till Lindängelund järnåldersboplats, resultat.

Möte på Historiska museets konserveringsavdelning i Lund.

Möte på Historiska museets konserveringsavdelning i Lund för att planera analyser och konservering av träfynden från Lindängelund. På bilden ses från vänster: konservator Bernd Gerlach, projektledare Anne Carlie, forskningsingenjör Hans Linderson och konservator Lovisa Dal. Foto: Anna Lagergren.

Nytt om träfynden från Lindängelund

Det gått flera månader sedan vi sist uppdaterade bloggen. Det har hänt ganska mycket under den här tiden. Det är framför allt två saker som vi har jobbat mer intensivt med;

att sortera, registrera och fotodokumentera de många spännande träfynden från brunnar och

att ta fram en handlingsplan till länsstyrelsen, för hur vi kommer att lägga upp efterarbetet med rapportering, vetenskaplig publicering och förmedling.

I handlingsplanen ska vi även specificera hur vi avser att fördela medlen för analyser och konservering. Arbetet med planen är långt framskriden och vi hoppas i nästa block kunna berätta mer om innehållet i denna.

I den här bloggen berättar vi om de unika träfynden från Lindängelund. Det handlar totalt om knappt 80-talet fynd, som sedan några månader tillbaka befinner sig i stora vattenfyllda kar på konserveringsavdelningen, vid Historiska museet i Lund.

Vattenfyllda kar med träfynd.

I väntan på att konserveringen påbörjas förvaras träfynden i stora vattenfyllda plastbackar, för att träet inte ska torka och spricka.

Bearbetade spetsar
Bland träfynden från Lindängelund finns många naturliga småstammar eller grenar med spår efter tillhuggning i ena änden. Flera av de här föremålen hittade vi i botten av brunnarna, med den tillspetsade änden nedbankad i undergrunden.

Bearbetad spets.

Exempel på ett av träföremålen med bearbetad spets. Vilken funktion föremålet har haft vet vi inte.

Bland de tillspetsade föremålen finns även flera raka käppar, troligen av hassel eller vide, som försetts med ett enkelt snedställt snitt i ena änden.

Smala käppar med huggyta.

I flera brunnar hittade vi smala käppar med enkelt snedställt snitt i ena änden

‘”Grävkäppar” från brunnen med barnet
De här tre föremålen hittade vi när vi undersökte brunnen med det femåriga barnet (14C-daterat till slutet av yngre stenålder), som vi berättat om tidigare på bloggen. Föremålen är mellan sextio och sjuttio centimeter långa, och är tydligt bearbetade i ena änden. Vi har utifrån föremålens form och storlek tidigare föreslagit att de kan ha använts som grävkäppar. Men detta är bara ett antagande. Har du för tips och förslag på alternativa tolkningar, hör gärna av dig!

Grävkäppar

Här är de tre grävkäppar, som hittades i samma brunn som det fem åriga barnet.

2000 år gamla jordbruksredskap
Bland träfynden från Lindängelund finns flera bearbetade föremål, både i form av redskap för jordbruksarbete och olika bruks- eller vardagsföremål. Årderbillen som vi tidigare berättat om på bloggen utgör ett av dessa föremål. Hans Linderson vid Lunds Universitet, som är specialist på gammalt trä, har gjort en preliminär bestämning av träet i årderbillen. Den visar att billen är tillverkad av ek, men att man av någon anledning valt att även utnyttja splinten i trädet, dvs de yttersta årsringarna, som inte är lika tåliga. Det kan tyckas lite märkligt med tanke på att billen var avsedd att användas i jorden!

Årderbill

Årderbillen efter rengöring.

Dtalj av årderbill

Detalj av årderbillens väl bearbetade spets.

Bland jordbruksredskapen märks även denna helt kompletta tjuderpåle. Pålen hittade vi nedbankad i botten på en brunn med offerfynd från romersk järnålder (århundradena efter Kristi födelse). Vår tjuderpåle är mycket en av de tjuderpålar som hittats i Käringsjön i södra Halland. Bild på denna hittar ni i Historiska museets bildarkiv.

Tjuderpåle.

Denna tjuderpåle hittade vi stående med spetsen nedbankad i botten av en av offerbrunnarna från romersk järnålder.

Detalj av tjuderpåle.

Tjuderpålens bas försedd med en lätt inhuggning för att hålla repet på plats

Lappat och lagat!
Som exempel på några av de bruksföremål vi hittat vid Lindängelund, vill jag särskilt lyfta fram det här underbara små föremålen. Vi vet inte säkert vad det är. Men en hypotes är att det rör sig om delar av ett lock med handtag i form av en träplugg, till ett träkärl. Vad tror du?

Trälock? med tillhörande plugg.

Vad är detta? Kan det möjligen vara ena halvan av ett lock till ett litet träkärl, kanske en smörbytta? Den lilla träpluggen till höger i bilden satt i det mittcentrerade hålen. Pluggen var reparerad med en liten träkil. Det extra hålet snett ned till höger i locket är en skada vi åsamkade vid undersökningen.

Träplugg med kil.

Ungefär såhär såg träpluggen med kilen ut när vi hittade den. Det vill säga lappad och lagat! Kanske gick den sönder, eller så krymte pluggen och blev för liten.

En rolig detalj är att man har reparerat handtaget, dvs träpluggen, genom att slå in en liten träkil i änden. Kan vi komma närmare järnåldersmänniskornas vardag än så här?

Senaste nytt från Lindängelund avslöjar spännande träkärl!

Efter en veckas upphåll är vi tillbaka med bloggen. Det blev ett hastig uppbrott från grävningen de sista dagarna i november. Den ursprungliga planen var att vi skulle packa ihop och köra in utrustningen till kontoret fredagen den 3 december. Men den bittra kylan och snön tvingade oss att tänka om.

Vår etablering

Vår etablering i vinterskrud.

Redan på måndag morgonen sista grävveckan höll vi på att köra fast med bilarna i snön. Vattnet hade frusit i ledningarna och till råga på allt blev vi strömlösa i flera timmar på förmiddagen. Efter en del överläggningar kom vi fram till att det mest förnuftiga var att avbryta grävningen och flytta inom hus. Det skulle visa sig vara ett klokt beslut! Visst ett och annat stolphål hann vi inte med att undersöka. Men på det stora hela känner vi oss jätte nöjda med resultaten.

Vintergrävning

Ensam arkeolog gräver stolphål under snön.

Väl inne i värmen på kontoret fanns det massor av arbete att göra. Alla grävredskap måste rengöras från smuts och lera, de sist insamlade fynden måste tvättas och registreras, anläggningar ska beskrivas och registreras, ritningar sorteras, jordprover flotteras samt mycket annat.

Sofie registrerar

Sofie skriver in data från ritningar i intrasis.

Anna och Karin

Anna och Karin diskuterar fynd.

Linda flotterar

Linda flotterar makroprover för att hitta fröer och annat organiskt material.

Nu när fältarbetet är avslutat har också de flesta av våra extra anställda arkeologer slutat för säsongen. Det känns jättetråkigt och tomt efter alla veckor och månader med både strapatser och många fina upplevelser tillsammans.

Som en liten julklapp till Er alla som varit med på utgrävningarna vid Lindängelund och naturligtvis även till våra andra läsare vill vi dela med oss av lite bilder på vackra träföremål som trollats fram av vår konservator Lovisa Dal på Historiska museet i Lund. Titta och njut!

Träskål

Såhär fint blev träkärlet efter ha rengjorts av konservatorn på Historiska museet i Lund.

Träkärlets botten

Som ni ser har det svarvade träkärlet en liten avsatt fot. Det finns också spår efter dekor mitt på kärlet och strax under mynningen i form av horisonella linjer.

Svepkärl

Svepkärlet som vi tog upp i preparat för några veckor sedan, efter att konservatorn rengjort kärlet.

Näverremsa

Denna remsa av näver låg vikt under svepkärlet.

Med dessa bilder önskar vi, Anne, Anna och Bo, Er alla en riktigt God Jul och Ett Gott Nytt År!

Bloggen kommer framöver att uppdateras lite mer oregelbundet, när vi har nyheter att berätta. Så håll utkik, kanske leran döljer fler spännande träföremål!

Mysteriet med barnet i ”brunnen”

Vi har under den gångna veckan arbetat intensivt med att undersöka gropen med barnskelettet. I förra veckan fick vi hjälp av osteolog Caroline Arcini för att på plats samla in så många pusselbitar som möjligt om skelettet. Fanns alla delar av skelettet bevarade? Låg benen i orubbat läge? Och vad berättar de om hur kroppen har legat?

Barnskelettet.

Med en dusch av vatten framträder skelettdelarna tydligt i den mörka leriga torven.

Det återstår fortfarande många frågetecken att räta ut. Men redan nu kan vi med säkerhet säga att det saknas väsentliga delar av kroppen. Förutom barnets huvud saknas stora delar av ryggraden och bröstkorgen. Däremot finns bäckenet liksom delar av lårbenen kvar. Även höger arm och skulderblad finns bevarade liksom höger fot.

Barnets fot.

Alla tå och fotben i barnets högra fot låg i orubbat läge.

Vi förstår i nuläget inte varför vissa ben ligger kvar i läge, och varför andra saknas eller har rubbats. En tanke är att någon kanske har varit och grävt i den gamla vattentäkten vid ett senare tillfälle, och då skadat skelettet. Vad som kan tyda på detta är vi längre ned i gropen hittade delar av vänster underarm.
Nu återstår ett digert arbete med att reda ut när och varför barnet hamnade i vattentäkten. Ramlade barnet i vattnet och drunknade? Har barnet gravlagts där? Eller är barnet en offergåva till högre makter?

Vi vet ännu inte heller hur gammalt skelettet är? De ledtrådar vi hittills samlat in tyder dock på att barnet kan ha hamnat i vattentäkten redan under yngre stenålder. För att bringa klarhet i detta kommer vi inom kort att skicka iväg ben för en kol 14 datering.

Trästolpar och grävkäppar.

I vattentäktens ena hörn låg flera stora trästycken. Tre av dessa visade sig vara grävkäppar som troligen användes när man grävde gropen.

Trästolpar.

Två meterlånga trästolpar, väl nedkörda i den grå bottenleran, har troligen tillhört ett enkelt brunnskar.

Förutom barnskelettet avslöjade undersökningen av vattentäkten även andra spännande fynd. Redan i den övre kanten av karet stötte vi på stora trästycken. Flera av dessa visade sig, i takt med att vi grävde bort fyllningen i gropen, stå tätt tillsammans med ändarna nedkörda i den gråa bottenleran. En hypotes är att stolparna utgjort ett slags brunnskar för att klarna vattnet.

Till vår stora överraskning visade sig tre av träkäpparna utgöra bearbetade föremål. Det rör sig i samliga fall om grävkäppar, dock med lite olika utseende. Det verkar troligt att käpparna användes i samband med att man grävde ned stolparna till karet, för att sedan lämnas kvar på platsen.

Håkan med grävkäpp.

Håkan visar den minsta av de tre grävkäpparna.

Grävkäpp.

Den smäckraste av de tre grävkäpparna med en tydligt bearbetad spets.

Brunnar.

Flera stora brunnar avtecknar sig i den ljusa undergrunden när torven schaktades bort.

Under den gångna veckan har även stora delar av torvlagren i våtmarken schaktats bort. Under torven hittar vi en mängd anläggningar med mörkbrun torvblandad fyllning. Många av dessa döljer troligen ytterligare vattentäkter eller brunnar från olika tider. Fler spännande fynd är därmed att vänta!

System av diken under lupp i Örja

Senaste nytt från gård 1
Undersökningarna i Örja börjar närma sig upploppet och det jobbas intensivt inom i stort sett alla delar av de schaktade ytorna. Ett ihållande regn fyllde i början av veckan på nytt våra schakt med vatten, men nu har solen återvänt och marken torkar sakta upp.

Sofie och Ulrika.

Sofie och Ulrika gräver i norra längan på gård 1.

På gård 1 har arkeologerna frilagt en välbevarad syllstensgrund till ett bostadshus. Byggnaden har varit cirka 15 meter lång och har haft flera rum. I två av rummen finns fundament till ugnar, den ena byggd av sten och den andra av tegel. Fyndmaterialet från huset är ganska sparsamt. Däremot finns det mycket djurben och ben från fisk. De keramikfynd vi hittar tyder på att huset är från 1500-talet.

Norra längan gård 1.

På gård 1 har arkeologerna frilagt en välbevarad syllstengrund till ett bostadshus med flera rum.

System av diken under lupp
Förutom lämningar efter bebyggelse har vi även spår efter omfattande system av diken. Under de senaste veckorna har en av våra arkeologer, Marie Svedin, jobbat intensivt med att söka bringa reda i vad dikena har använts till och hur gamla de är.

Marie, kan du berätta om hur du har jobbat med dikena?
- Ja, jag började med studera dikena i plan för att se om jag kunde upptäcka några mönster i systemen. Därefter valde jag ut en antal strategiska ställen, där jag genom att gräva tvärsnitt igenom, ville ta reda mer om dikenas historia. Hur breda och djupa var de? Har dikena stått öppna och fyllts igen efterhand? Finns det några diken som är omgrävda flera gånger, det vill säga, som man har velat hävda?

- En annan viktig sak är om vi spåra någon inbördes stratigrafi mellan dikena. Detta kan hjälpa oss att klargöra vilka diken som är äldst respektive yngst?

Marie Svedin.

Marie letar efter diken.

Vilka resultat har du kommit fram till så här långt? Är alla diken likadana?

- Nej, det verkar som att det finns tre typer av diken i Örja.
Den första typen, som troligen är yngst, består av breda och ganska raka diken som löper i öst-västlig riktning. De här dikena sammanfaller i plan ganska bra med gränserna mellan de historiska gårdarna som vi kan se på äldre kartor. Det tyder på att de har använts som gränsmarkeringar.

- Den andra typen av diken är något smalare och löper både i nord-syd och i öst-väst. En del av dessa diken kan knytas samman till långsträckta linjer som ramar in de stolpbyggda hus från 12-1300-talet som vi undersökt på de historiska gårdslägena. Ibland finns det även mindre öppningar som kan vara in- och utgångar. Även de här diken har troligen fungerat som gränser. Kanske har de, tillsammans med en mindre vall, använts för hägna in gårdarnas trädgårdsodlingar?

Dikessystem.

De stora dikessystemen i Örja kan följas i nord-sydlig riktning (grön färg) inom ett närmare 200 meter långt och 30 meter brett område i östra kanten av de historiska gårdslägena. Diken markerade med blå färg tillhör andra system.

Hur ser den tredje typen ut?
- Den tredje typen av dikessystem löper strax öster om de historiska gårdslägena. De flesta diken löper i nord-sydlig riktning. Det är ett mäktigt system med uppemot femton till tjugo parallella diken som löper bredvid varandra. De kan följas i våra schakt på en sträcka av närmare 200 meter och har en bredd på uppemot trettio meter. Det finns även stråk av diken som vrider av västerut.

- Vi vet ännu inte vad dessa diken har använts till. Därför jobbar jag utifrån flera teorier. Det faktum att terrängen öster om gårdarna är väldigt fuktig skulle kunna tyda på att dikena har grävts för att dränera marken. Men de kan också vara en slags åkerbegränsningar. Eller så rör det sig om en äldre färdväg eller fägata med diken på ömse sidor, som grävts om och hävdats många gånger.

Finns det liknande system på andra platser?
- Ja, några av de platser jag känner är Fosie i Malmö och Tårnby i Danmark. De finns säkert även på andra platser, men det som är speciellt i Örja, är att vi har kunnat frilägga så stora delar av dikessystemen i plan.

Hur gamla är de här dikessystemen?
- Det vet vi inte ännu säkert. Vi kan på flera ställen se att dikena skärs av yngre lämningar, t.ex. hus, brunnar och vattenhål. Det tyder på att de är gamla – troligen från 12-1300-talet – eller rent av ännu äldre! Personligen skulle jag tycka det var spännande om systemen visar sig kunna knytas till byns allra äldsta historia!

Katalin och Bo

Två glada arkeologer - Katalin och Bo K. - schaktar i Örja.

Arkeologidagen
Innan jag slutar veckans blogg vill jag påminna våra läsare om att det nästa söndag – den 29 augusti – är dags för årets Arkeologidag!

Från kl. 14.00 till 16.30 bjuder vi i Örja på ett kul och varierat program för både stora och sm.å (se nedan). Vi bjuder på guidningar varje timme av utgrävningsplatsen, visningar av föremål och djurben.

I Barnens grävhörna får barnen gräva och känna på hur det är att vara arkeolog. Även våra stora grävmaskiner finns på plats att titta på. För dig som vill veta mer om arkeologi – kommer vi att ha ett bokbord med många intressanta böcker till försäljning. Har du egna fornsaker? Ta gärna med dem – så hjälper vi till med bestämningen!

Hoppas vi ses på Arkeologidagen i Örja!

Sofie

Sofie visar upp det ovanliga fyndet av en välbevarad trästolpe från gård 12.

Program kl. 14.00 – 16.30

Visningar av utgrävningsplatsen vid Örja by
Kl. 14.00 – 14.45
Kl. 15.00 – 15.45
Kl. 15.45 – 16.30

Barnens grävhörna
Kl. 14.00 – 14.45
Kl. 15.00 – 15.45

Vi visar föremål och djurben från utgrävningen
Kl 14.00 – 16.30

Titta på våra maskiner

Bokbord med arkeologiska böcker till försäljning

Vi hjälper till med att bestämma dina fornfynd

Vägvisning se arkeologiuv:s startsida under Besök en utgrävning.

Från och med nästa vecka lämnar jag Örja för att starta upp en stor utgrävning vid Lindängelund 1 i södra Malmö. Jag vill tack alla läsare och lämnar med varm hand över bloggandet till Linda. Hejdå / Anne.