Author Archive for Anne Carlie

Nytt om analysresultat från Linderödsprojektet

Det har varit ganska tyst ett tag här på bloggen från Linderödsprojektet. Men nu börjar analysresultaten så smått att ramla in och med dem följer förstås en del spännande resultat. En av våra viktiga frågeställningar i projektet handlar om när man började odla och stenröja marken på Linderödsåsen. Tesen är att de små kolbitar vi hittade i jordlagren i och under rösena, har hamnat där i samband med att människorna röjde marken genom att bränna ris och stubbar.

Innan vi skickade kolbitarna till kol14-datering, fick vi hjälp av vår vedartsspecialist Ulf, med att bestämma trädslaget och från vilken del av trädet kolbitarna härrör. Med vedartsbestämningen får vi inte bara information om egenåldern på det kol vi daterar, utan denna ger även en bild av vilka träd och buskar som växte på platsen vid tidpunkten för bränningen. Nu behöver inte alla bränder ha utförts av människohand, utan kolet kan även komma från naturliga skogsbränder. Av de omkring 80-talet kol14-dateringar, vi fått så här långt, har vi faktiskt skäl misstänka att inte mindre än en fjärdedel av de daterade kolbitarna härrör från naturliga skogsbränder. Det rör sig om kolbitar från tall, där i stort sett samtliga prover har gett dateringar till äldre stenålder (ca 8 800-6 500 f. Kr.). Resultaten berättar att det innan människorna började röja mark uppe på åsen, fanns stora tallskogar här, som då och då kanske vid blixtnedslag, brandhärjades.

Det är först i början av den yngre stenålder (ca 3 700 f. Kr), som förkolnade bitar av ek, berättar om röjningsbränningar i den ekblandskog, som då präglade landskapet på åsen. Ett litet slipat fragment från en flintyxa, är några av de kulturspår vi hittat, i anslutning till dateringarna från denna tid. Röjningarna vid den här tiden var förmodligen ganska små till ytan och hade mer karaktären av trädgårdsodlingar.

Koldateringarna berättar sedan om återkommande röjningsbränningar under loppet av den yngre stenåldern och fram i äldre bronsålder (ca 2 400-1 200 f. Kr.). Några säkra spår efter stenröjning, i form av anläggande av röjningsrösen, har vi inte hittat från den här tiden. Däremot har vi möjligen lämningar efter något slags ceremoniellt monument. Anläggningen består av ett cirka 2,9×2,6 meter stort flackt stenlager omgiven av en fyrsidig kantkedja, som har anlagts invid och norr om ett markfast, kluvet stenblock. Det intressanta är att det finns spår efter upphettning på blocken norra sida, vilket visar att man har eldat på plattformen. En kolbit av ek från fyllnadsjorden mellan stenarna i plattformen daterar troligen konstruktionen till mellanneolitikum (MNB – 2 880-2 620 f. Kr.). Liknande konstruktioner har påträffats bland annat i Uppland, men i Skåne är typen inte känd sedan tidigare.

I slutet av yngre bronsålder och början av äldre järnålder (ca 800-400 f. Kr.), ser vi tecken i kol14-dateringarna på en intensifiering av röjningsbränningarna. Under den här tiden glesnar ekskogen och spår efter hassel bekräftar bilden av ett mer öppet och troligen även betespåverkat landskap. Under det andra århundradet efter Kristi födelse intensifieras röjningsbränningarna ytterligare på åsen. Det är med dessa röjningar som vi nu har även får de första säkra beläggen för stenröjning i landskapet. Under loppet av några århundraden bryter man mängder med sten och lägger denna i små runda flacka rösen. Rösena placerar man gärna på rader, så att dessa ramar in de stenröjda odlingsytona.

Det är också till de här två perioderna – yngre bronsålder och romersk järnålder – som vi med kol14-dateringarnas hjälp, nu med säkerhet kan knyta de spår efter boplatslämningar vi hittade inom den fossila åkermarken på local 10b. Detta är dock bara ett axplock av resultaten från Linderödprojektet och vi hoppas snart att återkomma med fler spännande analysresultat.

Fältarbetet vid Linderöd avslutas

Utgrävningarna vid Linderöd, som pågått i drygt två månader, är nu i sitt absoluta slutskede. De sista röseprofilerna dokumenteras, kompletterande prover samlas in och dokumentationen kontrolleras. Landskapet har förändrats och snart tar Peab, som bygger den nya sträckningen för väg E22 förbi Linderöd, över de arkeologiska platserna. Imorgon onsdag är sista fältdagen. Då lastas all utrustning för transport in till kontoret och sedan börjar arbetet med alla analyser.

Vi återkommer så småningom här på bloggen när vi har intressanta resultat att berätta om.

lokal_10b_avslut

Röjningsröse med spår efter rituella handlingar

Undersökningarna vid Linderöd går nu snart in på sista fältveckan. Under de senaste veckorna har arkeologerna jobbat hårt i det gassande solskenet. Brunjord har schaktats och på lokal 10b har vi fått en fin utdelning med boplatslämningar i form av gropar, stolphål och härdar. På lokal 10c har vi undersökt en välbevarad källa. Men mest har vi förstås undersökt röjningsrösen av olika storlekar och utseende. De flesta rösen har vi valt att maskingräva ena halvan och för att kunna samla in prover för vedart, makro och pollen.

Röjningsrösen som vi misstänker innehåller komplexa drag, såsom kantkedja, mittblock och inre stenkonstruktioner, undersöker vi däremot med en mer detaljerad metodik; detta för att fånga spår efter handlingar.
DSC_1106

På lokal 10b undersöker Lotten och Andrea just nu ett sådant komplext eller ceremoniellt stenröse.
– Vi uppmärksammade röset K526 redan vid schaktningen på grund av det stora mittblocket och fyllningen med sorterade småstenar i ytan, berättar Lotten. Efter att vi har grävt oss ner ungefär halvvägs i rösefyllningen, har det kommit fram fler intressanta detaljer.

DSC_0971

– När vi rensade bort jord och stenar kring mittblocket hittade vi en tät packning med mindre stenar kring blockets bas. Vi tror därför att blocket avsiktligt har lagts på platsen i samband med att röset byggdes.

– En annan spännande detalj, fortsätter Andrea, är att vi under stenpackningen vid blockets bas har hittat ett tiotal små stavliknande kvartsstenar, som verkar vara tillhuggna. Vi vet ännu inte vad de representerar, men kanske har de använts i samband med fruktbarhetsriter av något slag.

DSC_1125

– Vi har också hittat en liten samling med keramikskärvor inte långt från mittblocket, berättar Lotten med ett stort leende. Skärvorna är odekorerade och av en ganska grovt gods. Kanske har de tillhört ett lerkärl med matoffer, spekulerar hon.

DSC_1124

– Ja, säger Andrea. Fast det roligaste vore förstås om skärvorna är från en gravurna och att vi hittar själva gravgömman med brända människoben. Det hade varit spännande.

Stensättningar eller ceremoniella monument

Det är nu bara några få veckor kvar av undersökningarna vid Linderöd. Utöver de fyra platserna med fossil åkermark, undersöker vi även delar av ett gravfält med stensättningar på lokal 7. Platsen ligger naturskönt på en kulle omgiven av låglänt sankmark. Att vi befinner oss mitt i en framtida väg E22 råder det ingen tvekan om. Landskapet förändras snabbt i takt med att vägarbetet fortskrider. All skog är avverkad och på sina ställen har marken sänkts åtskilliga meter utanför det stängslade undersökningsområdet, vilket frammanar en något surrealistisk känsla av att befinna sig på en ö.

Stensättning_K102_i_bakgrunden_drar_vägen_fram

Högst upp på höjden och ett stycke ned i sluttningen ligger fyra stensättningar. Med ledning av kol 14-dateringar från förundersökningen tror vi att dessa är byggda någon gång i romersk järnålder (ca 200 till 400 e. Kr.). I kant med fuktdragen finns rester av låga stenmurar som tycks omsluta stora delar av höjden. Vi vet ännu inte om stensträngarna är samtida med stensättningarna och byggda för att avgränsa den speciella miljön, eller om de är betydligt yngre och var till för att hålla fritt strövande kreatur borta från grödor eller annan mark där de inte var välkomna.

De fyra stensättningar är snart helt utgrävda. Tre av dem mäter ungefär 6-7 meter i diameter. Den fjärde är något mindre. Vid en första anblick ter de sig som runda. Men inmätningar och foton högt från ovan avslöjar att ett par av dem har tydliga fyrsidiga drag. I myllret av stenar framträder linjer som bildar en slags ramkonstruktion med närmast rektangulär form. En annan konstruktionsdetalj är att två av stensättningarna är byggda kring ett centralt placerat stenblock. Det finns också en liten stenkista med locksten.

Stensättning_K104_efter första framrensning_fotoskanning

Vi har ännu inte hittat några spår efter mänskliga kvarlevor eller gravgåvor. Detta har fått oss att fundera över om stensättningarna verkligen är gravar, eller om de har haft någon annan funktion eller betydelse. Hur som helst tyder stensättningarnas inre konstruktioner liksom deras speciella placering i landskapet på att de är medvetet anlagda på platsen. Kanske ska vi tänka oss att de är någon slags rituella eller ceremoniella monument i förhållande till odlingen. Vi hoppas på att finna fler ledtrådar vid den fortsatta undersökningen. Klart är, att resultaten hittills öppnar upp för spännande tankar och diskussioner som för oss utanför de vanligaste tolkningarna.

DSC_0077

Välröjda odlingsytor och boplatsspår vid Linderöd

Undersökningarna utanför Linderöd har nu pågått i sju veckor. Efter avbaningen framträdde det fossila odlingslandskapet med allt större tydlighet. På lokal 10b och 10c där systemen är bäst bevarade, har vi identifierat ett femtontal fossila odlingsytor. Ytornas form och storlek varierar och verkar i många fall vara anpassade efter terrängen. De avgränsas av rader med glest liggande röjningsrösen, stensträngar och kanter med röjningssten som lagts upp på oröjda ytor.

DSC_0209

Bilden ovan visar en av de välröjda odlingsytorna på lokal 10c, som i nederkanten avgränsas av en lång rad med glest lagda röjningsrösen.

Vi är nu i full gång med att undersöka ett urval av de många röjningsrösena. Urvalet görs utifrån olika kriterier; om rösena kan antas vara ”enkel-” eller ”flerfasiga”, men också utifrån om de förväntas innehålla olika komplexa element eller konstruktioner, såsom mittblock, kantstenar eller kantkedja, eller sorterad stenfyllning.

DSC_0487

Oskar, Kerstin, Andreas och Iohannes har just rensat klart stenfyllningen i ett av de största rösena på lokal 10c. I rösets ena kant finns en liten gravlik tillbyggnad, som ser intressant ut.

Linderöd_K741

Vid undersökningen av röjningsrösen har vi i flera fall hittat anläggningar, i form av gropar och härdar under rösena. Här tre gropar på rad i botten av brunjorden, som utifrån djupet möjligen kan vara neolitiska.

Lokal_10b_härd

På lokal 10b har vi börjat schakta oss ner i brunjorden på ett fint terrassläge, där det vid förundersökningen framkom spridda boplatslämningar. Redan första schaktdagen hittade vi ett flertal anläggningar, gropar, stolphål och härdar. Och idag kom även de första boplatsfynden i form av keramik och en knacksten av kvarts. Det lovar gott och nu väntar vi bara på att även hitta husen. Dateringen är fortfarande oklar, men troligen är lämningarna från järnålder.