Author Archive for Anton

Allt du vill veta om vikingarna!…

… och lite till!

Vägen genom dalgången ligger öde, men plötsligt flyger en liten flock korpar hastigt upp och försvinner iväg. Fåglarna är skrämda av en grupp hirdmän som kommer ridande längs vägen från Uppsala. Skogen framför dem öppnar sig och de ser ut över den vidsträckta Rasbodalgången och hör ett entonigt knackande, järn mot sten, som ekar ut över landskapet. Åt öster ser männen rök stiga från ett stort hus och bakom huset blänker en sjö. Allteftersom att de närmar sig tilltar det entoniga ljudet i styrka och detaljer på huset växer fram. Hirdmännen noterar att huset är gammalt, har ett torn högt som fem män och en konstfärdigt smyckad entré. När de nästan är framme vid gården syns två gestalter böjda över ett stort stenblock vid vävstugan intill gårdens harg. Ryttarna konstaterar att det var därifrån ljudet kom, nickar till hälsning och fortsätter efter vägen mot Yrsta och Skeke. Husfolket stirrar oroligt och ilsket efter männen, omvälvningar och maktkamp, såväl socialt som religiöst, präglar deras samtid. Vigmund och hans skickliga medhjälpare återgår till att hugga runor och drakslingor i blocket av ljusgrå, finkornig granit. Arbetet närmar sig sin fullbordan och monumentet är mer magnifikt än Vigmund vågat hoppas. Han läser nöjt;

”Vigmund lät hugga stenen till minne av sig själv, den skickligaste av män. Gud hjälpe Vigmund Skeppshövdingens själ. Vigmund och Åfrid högg minnesmärket medan han levde”.

Tanken var att monumentet för all framtid skulle stå som stävsten i den skeppsformiga stensättningen på gravområdet intill gården och bekräfta släktens uråldriga anknytning till Björkgärdet och de människor som levt där. Han var övertygad om att detta skulle befästa familjens position i de oroliga tider som stundade.

[Untitled]001

Låter det spännande? Läs mer här! http://samla.raa.se/xmlui/handle/raa/8320

 

 

 

 

Vendels svarta jord

Vendel

 

Under våren 2014 genomförde vi en arkeologisk schaktningsövervakning i de centrala och fornlämningsrika delarna av Vendels socken i norra Uppland. Anledningen var ledningsarbeten på en sträcka på drygt två kilometer.

Ingen ny båtgrav påträffades!! Men… fornlämningar framkom i princip i samtliga schakt, i form av bl.a. tjocka och mörka kulturlager, stolphål, kokgropar och härdar. Äldst bland lämningarna var ett fyndrikt lager från mellanneolitikum som innehöll keramik, stenartefakter samt ben av fisk (även fjäll!), fågel och däggdjur. Dateringarna i övrigt sträcker sig troligen från bronsålder fram till modern tid. Fornlämningarna avspeglar boplatser och gårdar, några fynd kan även härröra från skadade eller förstörda gravar.

Uppdraget visar att ett vidsträckt, sammanhängande och välbevarat fornlämningskomplex döljer sig under markytan i Vendelbygdens centrala delar. De nyupptäckta fornlämningarna är välkomna inslag för att diskutera Vendels äldre historia, i synnerhet bronsålder och äldre järnålder som hittills varit föga framträdande i bygden.

Rapporten kan du ladda ner från Samla

Figur 11Gropar med bränd fyllning

Figur 21Mellanneolitisk keramik

 

Blev det någon grav?

Mitt under pågående fältarbete skrev vi att det kanske fanns en grav i schaktet i Stavby, i anslutning till ett större block. Men hur blev det med den saken då?

Detta är inte en grav!

Detta är inte en grav!

Nej, någon grav blev det inte! Det svarta lagret i anslutning till blocket bestod istället av skräp från järnåldern, bränd lera, keramik, djurben, bitar av vävtyngder och några trasiga järnföremål, det hela uppblandat med stora mängder sot och träkol.

En rejäl klump bränd lera, troligen lerklining från ett hus.

En rejäl klump bränd lera, troligen lerklining från ett hus.

Faktum är att lika mycket förhistoriskt skräp fanns i anslutning till ett annat block, bara några meter därifrån. Idag tror vi att man städat undan spåren av ett hus som brunnit ner och sedan fortsatt slänga avfall på samma plats. Så småningom berättar vi mer om detta hus och dramatiska händelser som människorna i Stavby fick uppleva under romersk järnålder och folkvandringstid…

Fältarbetet är avslutat…

… nu registrerar vi fältdokumentationen och tvättar fynd, bland annat. Veckorna i schaktet blev en svettig historia, men det var värt besväret! Vad vi hittat berättar vi inom kort, än så länge kanske ni vill läsa artikeln som UNT publicerat… http://www.unt.se/uppland/uppsala/spaning-efter-tid-som-flytt-3262870.aspx

Efter några i fält är det skönt med en rejäl dos dataskärm.

Efter några veckor i fält är det skönt med en rejäl dos dataskärm. Emelie registrerar några hundra blanketter…

Snart är fynden som nya. Reidar i tvättrummet...

Snart är fynden som nya. Reidar i tvättrummet…

Missa inte detta…

… på tv!!! se länken

http://www.svt.se/nyhetsklipp/regionalt/abc/klumpen-var-unikt-forntidsfynd

Liten figurin från Gamla Uppsala, i förgylld kopparlegering. Foto: Sophie Nyström, Acta konserveringscentrum AB

Liten figurin från Gamla Uppsala, i förgylld kopparlegering. Foto: Sophie Nyström, Acta konserveringscentrum AB