Author Archive for Katalin

Vackra kannor under 1200- och 1300-tal i Fjelie

I de medeltida lagren på gård 18 fann Ilona en keramikskärva som tillhört en kanna från 1200- eller 1300-talen. Skärvan var rödbrännande och glaserad med en blyglasyr på utsidan. Troligtvis var kannan tillverkad i Lund eller i närheten. För att kannan skulle efterlikna de dyrare tyska stengodskrusen, från bland annat Köln och Bonn, hade den ornerats med medaljonger som kan liknas vid hallon. Den här typen av dekor var vanlig på stengodskrus och de skånska keramikerna försökte efterlikna vissa detaljer för att göra sina egna kärl mera estetiskt tilltalande. De såg kanske dyrare ut också. Vi har flera exempel på kannor i olika färger och med olika dekortyper. /Torbjörn Brorsson & Katalin Schmidt Sabo

Skärvan från en blyglaserad kanna med hallon-medaljong från gård 18. Hallonkroppens diameter är 16 mm. Foto Krister Kam Tayanin

Skärvan från en blyglaserad kanna med hallon-medaljong från gård 18. Hallonkroppens diameter är 16 mm. Foto Krister Kam Tayanin.

Fler exempel på skärvor från utvändigt glaserade kannor påträffade i lager från 1200- och 1300-tal i Fjelie. Kannorna kunde ha dekor i piplera som var vanligt under dessa perioder. Foto Krister Kam Tayanin. Fler exempel på skärvor från utvändigt glaserade kannor påträffade i lager från 1200- och 1300-tal i Fjelie. Kannorna kunde ha dekor i piplera som var vanligt under dessa perioder. Foto Krister Kam Tayanin.

kanna_svartvitt Denna kanna (svartvitt foto) funnen i Kalmar visar hur kannorna kunde se ut (från Wahlöö 1976).

”Kasta kota” har barnen spelat i Fjelie!

Förra veckan fann vi ett speciellt djurben, ett tåben från ko som var fyllt med bly. Sådana här fynd är inte alldeles ovanliga. Benet är ett kastben, som har hört till ett enkelt kägelspel som kallades ”kasta kota”. Spelet är känt sedan tidig medeltid och har spelats främst av barn.
Man ställde upp fem tåben (utan blyfyllning) på rad mot en vägg eller liknande. Sen skulle man med kastbenet slå omkull de fem ”käglorna” som kunde ha olika poäng.
Det som är lite speciellt med fyndet från Fjelie är att kastbenet påträffades ute på gårdsplanen till gård 19 och att nära intill fanns även några tåben som kan ha använts som käglor.
På den flamländske målaren Pieter Bruegels målning ”Kinderspeile” från 1560 syns ett barn spela kägelspelet mot en vägg.
/Katalin Schmidt Sabo & Julius Lundin

Vårt fynd av ett kastben, ett tåben av ko, som borrats upp och fyllts med bly. Benet användes för att slå omkull andra tåben som ställts upp som käglor.

Vårt fynd av ett kastben, ett tåben av ko, som borrats upp och fyllts med bly. Benet användes för att slå omkull andra tåben som ställts upp som käglor.

Detalj från Pieter Bruegels målning ”Kinderspeile” som visar hur ett barn ställt upp fem tåben mot en vägg och ska spela ”kasta kota”.

Detalj från Pieter Bruegels målning ”Kinderspeile” som visar hur ett barn ställt upp fem tåben mot en vägg och ska spela ”kasta kota”.

Kastbenet påträffades ute på gårdsplanen till gård 19 där vi även fann tre tåben (utan bly) i närheten som kan ha använts som käglor. Här är de uppställda mot en vägg i arbetsboden.

Kastbenet påträffades ute på gårdsplanen till gård 19 där vi även fann tre tåben (utan bly) i närheten som kan ha använts som käglor. Här är de uppställda mot en vägg i arbetsboden.

Deponerade djurskallar i Fjelie

Att deponera djurskallar i byggnader har en lång tradition på den skånska landsbygden. Från undersökningar i Bunkeflo, Djuramåsa, Fosie, Hyllie, Lockarp, Östra Skrävlinge, Kyrkheddinge, Stora Uppåkra, Örja, Övre Glumslöv, Skegrie rapporteras om byggnadsoffer med djur från medeltid och framåt.
I Fjelie har vi påträffat deponerade skallar av häst och ko nedgrävda i olika lerlager som vi tolkat som fundament för golv från 1600-1700-tal. I ena fallet låg fem skallar lagda i en halvcirkelform med mulen mot cirkelns mitt, och i det andra fallet låg tre skallar på rad efter varandra. I anslutning till raden med skallar låg även ett helt föl nedgrävt. Annars är det ovanligt med hela djur i depositioner. Det finns dock exempel på att även hela griskultingar, hundar, katter och får lagts ner under olika tider. Depositioner under golv tycks öka under 1600-1700-talen för att bli helt dominerande bland byggnadsoffren under 1800-talet. Det är inte ovanligt att skallar lades ner symmetriskt enligt en viss plan, som våra i Fjelie.
Förutom djur finns också andra exempel på nedgrävda byggnadsoffer i byar i Skåne: flintyxor, mynt, keramikkärl, sländtrissor, brynen, kvarnstenar och glasflaskor. Föremålen liksom djuren har tillskrivits symboliska värden och nedlagts i rituellt syfte med olika innebörder. Dessa ritualer kan man uppfatta som utslag av en ”folklig kultur”, till skillnad från de ritualer man utövade inom den ”lärda kulturen” som framförallt kyrkan stod för.
Vill du läsa mer om byggnadsoffer rekommenderar vi Ann-Britt Falks bok ”En grundläggande handling” som kom ut 2008.
dsc_0008

Närbild på skalle.

Närbild på skalle.

Osteolog Ola Magnell i färd med att plocka upp en av skallarna.

Osteolog Ola Magnell i färd med att plocka upp en av skallarna.

20160922_144924

Under ytan i Fjelie (NV om Lund)

Det här lilla salvekruset, endast några centimeter högt, fann vi i ett lerlager intill en stensyll.

Det här lilla salvekruset, endast några centimeter högt, fann vi i ett lerlager intill en stensyll.

Under hösten 2016 kommer vi att genomföra en större undersökning i och strax utanför Fjelie bytomt, nordväst om Lund i Skåne. Undersökningen görs med anledning av Trafikverkets ombyggnad av väg E6 och E6.02 vid Flädie trafikplats. Inom bytomten berörs tre äldre gårdslägen, gård 18, 19 och 22. Här finns omfattande lämningar dolda under mark, med fynd och byggnadsrester och spår efter aktiviteter från medeltid till cirka 1800. Här finns även en äldre odlingsjord och under den finns lämningar från järnålder. Strax utanför byn i väster, där den befintliga vägen ska breddas, ska vi även undersöka delar av en boplats från bronsålder och yngre järnålder.
Att vi har en boplats från yngre järnålder strax intill det område som blir Fjelie by är mycket intressant! Vi vill gärna förstå vad som händer i samhället i övergången mellan järnålder och medeltid. Vi är också nyfikna på om de gårdar vi ska undersöka har varit lika varandra, om de varit bebodda samtidigt och om bönderna haft det gott ställt eller hamnat i kriser.
Vi vill naturligtvis berätta om våra resultat och bjuder in till visningar 14, 21 och 28 september, samt 5, 12 och 19 oktober. Klockan 14.00 träffas vi vid korsningen Fjelie byaväg – Fjelie Julleväg. En kvällsvisning har vi den 4 oktober klockan 17.30. Följ oss även på Facebook: Arkeologi Fjelie bytomt.

Ugn i lergrop i Hjärup

Inom vår undersökningsyta fanns några större nedgrävningar samlade i söder. De flesta visade sig vara brunnar. Men så fanns även en stor avlång grop med en rund formation av bränd lera i öster. Vad kunde detta vara? Vår praktikant Molly tog sig an uppdraget att undersöka denna lämning lite närmare. Efter framrensning gjorde hon ett tvärsnitt genom hela anläggningen. Själva gropen var seg att gräva ut eftersom den var fylld med mängder av obränd lera och gropen var både lång och djup. Den brända leran i ena kanten visade sig vara en ugn som var anlagd i en fördjupning i leran. Man kunde se flera skikt med rödbränd lera, varvade med tunna lager av träkol och sot/aska. Vad använde man ugnen till? Vi kunde inte komma på något definitivt svar, kanske för rostning av säd, kanske för rökning av mat. Molly tog flera makroprover från de olika lagren som vi hoppas kommer att peka åt någon riktning. Nästan ända nere i botten av ugnen fann hon en lång järnkniv.
DSC_0058
Den stora lergropen med en ugn.

DSC_0062
Halva anläggningen är nu undersökt. Man ser att ugnen använts upprepade gånger för upphettning.

DSC_0075
En stor järnkniv dök upp precis i kanten på ugnen, Molly pekar ut platsen. Vad skar man med kniven?

DSC_0080
Nu är snart ugnsgropen tömd på sitt innehåll.