Author Archive for Maria Lingström

Flygel till Stenbockska palatset återfunnen

DSC_2334 - Kopia

I samband med undersökningen i Tryckerigatan på Riddarholmen hittade vi idag bastanta lämningar i form av ett murparti tillhörande en av flyglarna till Stenbockska palatset. Det aktuella murpartiet var en meter brett, två meter långt och upp till en halvmeter högt. Murpartiet var avgrävt i båda ändarna av tidigare exploateringar, och bestod av både tegel, gråsten och kalkbruk.

Stenbockska palatset uppfördes omkring år 1640, och kompletterades på 1670-talet av två par flyglar. Det nu aktuella murpartiet tillhör den sydvästra flygeln. Vi har tidigare hittade mer fragmentariskt bevarade delar av denna flygel samt raseringslager innehållande stora mängder tegelsten, tegelkross och kalkbruk. Flyglarna revs på 1800-talet i samband med att Tryckerigatan byggdes.

Murpartiet kunde efter dokumentation täckas över och kommer att finnas bevarat under den nya gatubeläggningen. Imorgon fortsätter vi att schakta i anslutning till dagens fynd med hopp om att fler partier av den sydvästra flygeln dyker upp. För övrigt har vi en riktigt pampig utsikt från vår sjönära etablering, se nedan!

2014-08-12_11-44-58_538

 

 

Kulturdepartementet på besök på Riddarholmen

Besök kulturdepartmentet

I samband med starten för undersökningen på Tryckerigatan besökte representanter från kulturdepartementet Riddarholmen. Kulturdepartementet representerades bland annat av statssekreteraren Joakim Stymne och departementsrådet Leif Grundberg. Från Riksantikvarieämbetet deltog riksantikvarie Lars Amréus, tillträdande UV-chefen Irja Lööw, arkeologen Ann-Mari Hållans Stenholm och projektledaren Maria Lingström. Målet med mötet var att visa och diskutera uppdragsarkeologins förutsättningar och möjligheter genom exemplifiering från en aktuell undersökning.

UV kommer att undersöka de arkeologiska lämningarna i Tryckerigatan. Anledningen till undersökningen är att Statens Fastighetsverk vill lägga ny markbeläggning samt dra om elledningar i området. Utförare är NCC. Ur arkeologisk synvinkel förväntar vi oss bland annat att finna delar av flyglarna till Stenbockska palatset. Palatset uppfördes omkring år 1640 av Fredrik Stenbock. Det kompletterades på 1670-talet med två par flyglar, som revs på 1800-talet men som vid tidigare arkeologiska undersökningar delvis har visat sig vara bevarade i området. Vi förväntar oss även att finna kulturlager från 1600-tal och framåt, kanske även med medeltida inslag.

1600-tal i Gamla Stan

DSC_3341Stadsarkeologisk dokumentation är en utmaning, inte minst på grund av många fysiska hinder. Foto: Maria Lingström.

Det arkeologiska fältarbetet på Tyska Brinken-Västerlånggatan börjar lida mot sitt slut och arbetet med fjärrvärmen startade bokstavligen samma sekund som vi fick klartecken från länsstyrelsen att lägga igen schaktet. Den 30 april är ett viktigt datum för alla som jobbar med exploateringar i Gamla Stan; innan dess måste alla schakt vara igenlagda för att kunna möta sommarens turistström. Men redan nu är turisterna många och för att Gamla Stan ska kunna vara en fungerande stadsdel för de som bor och arbetar där, är exploatörerna noga med att snabbt stängsla in schaktet och sätta ut gångbroar över det. Dessa tillsammans med spåntningar, kablar och rör gör att det arkeologiska dokumentationsarbetet ofta kan liknas vid en Fångarna på fortet-bana, där man ömsom får krypa under och över hindren i det smala schaktet. 

Keramik Tyska Brinken

Keramik med datering till 1600-tal: Uppe till vänster ett fat av yngre rödgods med typisk hemringsdekor från omkring 1660-1680. Därunder ytterligare ett fat av yngre rödgods med typisk dekor från perioden 1660-1680. Det gröna keramikfragmentet är en Salvekruka från norra Tyskland och har en datering till 1600-talets andra hälft. Uppe till höger fragment av ett ölkrus från Westerwald (Rhenlandet) med datering till 1600-tal. Nere till höger ett majolikafat från Holland eller Rhenlandet, med datering till 1600-talets andra hälft. Keramikbestämning: Mathias Bäck. Foto: Maria Lingstöm.

Resultatmässigt vad gäller arkeologin visade sig det aktuella partiet i Västerlånggatan vara söndergrävt av tidigare markarbeten, medan Tyska Brinken bjöd på intressanta arkeologiska resultat. I ett tjockt kulturlager hittade vi mycket keramik med en samlad datering till 1650-1680-tal. Sammansättningen av kärl och godstyper liknar mycket det från enklare/normala hem i Kalmar, men har en förhållandevis stor bredd i jämförelse med de inre Mälarstäderna.

Under kulturlagret fanns delar av en tegelbyggnad, som även denna troligen har en datering till 1600-tal. Dessa resultat är preliminära, eftersom rapportarbetet ännu inte har påbörjats.

Arbetet i Köpmangatan har påbörjats, medan exploatören har skjutit upp schaktningen i Svartmangatan-Källargränd till hösten. Vi återkommer med fler resultat under våren.

 

Undersökningar i Gamla stan

Undersökning Tyska Brinken-Västerlånggatan

Under våren 2014 genomför UV Mitt tre förundersökningar i form av schaktkontroller i Gamla Stan. Den första undersökningen, Tyska Brinken-Västerlånggatan, har nu startat och följs sedan av Köpmangatan samt Svartmangatan-Källargränd. Samtliga undersökningar ligger inom fornlämningsområdet 103:1, som består av bebyggelse och kulturlager från medeltid till efterreformatorisk tid. De flesta undersökningar i Gamla Stan är små och sker i samband med nedläggning av exempelvis elledningar, så även i dessa fall där FVB AB gräver för nedläggning av fjärrvärme.
Att arbeta som arkeolog i Gamla Stan innebär förutom att göra arkeologiska bedömningar av de framschaktade ytorna, också i hög grad att besvara boendes och turisters frågor om undersökningen. I och med att grävningen äger rum i smala gränder innebär den också en hel del väntan av logistiska skäl, eftersom området kontinuerligt måste spärras av för att skydda förbipasserande.
Vi hoppas att undersökningarna kommer att bidra med ytterligare pusselbitar till bilden av Stockholms stads äldsta historia och återkommer under våren med mer information om de arkeologiska resultaten.