Author Archive for Sofia Lindberg

Tre gårdslägen i Fjelie by

Nu har vi grävt i 6 veckor och börjar få ett grepp om undersökningsytan. Vi vet att det är tre av byns gårdar som legat här: gård 18, 19 och 22 och ser redan att bevarandegrad och lämningarnas karaktär skiljer sig mellan de olika gårdslägena.

Bäst bevarat är lämningarna på det mellersta gårdsläget (gård 19). Här har vi undersökt rester efter en östvästlig huvudbyggnad i söder som flankerats av nordsydliga längor på ömse sidor.  I norr har en östvästlig länga legat som vi endast hittat sporadiska rester av. Den norra och västra längan har ännu inte dokumenterats och syns därför inte på kartbilden. Byggnaderna har ramat in en gårdsplan där vi träffat på flera brunnar, gropar och stenläggningar. De byggnadsrester och fynd som vi hittills har fått fram här daterar vi till 1600- och 1700-talet. Byggnaderna har legat på stensyll och har i flera fall byggts på ett fundamenteringslager av lera. De har varit indelade i flera rum – troligen med olika funktion. I den södra byggnaden finns lämningar efter flera ugnar. Under huvudbyggnaden i söder finns spår efter ett medeltida hus, som vi just nu är i färd med att rensa fram.

På de andra gårdslägena ser vi samma mönster av gårdsbyggnader som ramat in en gårdsplan med brunnar och gropar. På gårdsläge 18 finns väldigt lite kvar av 1600- och 1700-talshusen, men desto mer har vi av medeltida lager och fynd. De mest välbevarade lämningarna visar på omfattande spår av eld form av svarta träkolsrika jordlager varvade med rena lerlager. Fortfarande gäckar frågan oss vad det är man har sysslat med i huset som avsatt dessa brandlager. Har det varit samma verksamhet i hela huset eller olika i skilda rum? Har husets funktion förändrats över tid?

Inom läget för gård 22 är lämningarna mer fragmenterade, troligen pga topografiska förutsättningar. Här har heller inte påträffats några tecken på att det funnits en gård under medeltid utan snarast har gården bara existerat under 1700-talet.  Det finns alltså tydliga tecken på att bebyggelsen etablerats vid olika tidpunkter på de olika gårdslägena.

//Katalin & Sofia

På 1770-års karta är de tre gårdarna som vi undersöker i Fjelie inringade.

De tre gårdslägena som vi undersöker i Fjelie i närbild på 1770-års karta.

 

Här syns de arkeologiska spåren vi hittills har identifierat och mätt in i vår databas. De röda linjerna anger hur vi tolkat läget på de olika byggnaderna som vi identifierat fram till idag.

Här syns de arkeologiska spåren vi hittills har identifierat och mätt in i vår databas. De röda linjerna anger hur vi tolkat den rumsliga utbredningen för de olika byggnaderna som vi identifierat fram till idag.

Kakel med enhörning i Fjelie

20160912_142747

En viktig del i undersökningen av gårdarna i Fjelie är att försöka finna spår efter hur husen såg ut och vad man gjorde på platsen. Fynden och lämningarna beskrivs och tolkas och det vi finner är bara delar av det som en gång funnits på gårdarna.

I en av huslängorna inom gårdsläge 19 hittades en bit av en kakelplatta som ingått i en större kakelugn och denna uppfördes sannolikt under andra hälften av 1600-talet. Kakelplattan var tillverkad av en lera som påminner om tegel och den var glaserad i grönt med en blyglasyr. På framsidan kunde man se ett motiv; det är den bakre delen av en enhörning med fiskstjärt. Motivet är egentligen hämtat från det antika Grekland där det fanns fabeldjur, bestående av en häst med en uppåtstående fiskstjärt.

Att det fabelliknande djuret på kakelplattan från Fjelie haft ett horn vet vi genom fynd av likadant kakel på andra arkeologiska undersökningar, i bland annat Lund, Kristianstad, Jönköping och i Slagelse. Biten från Fjelie kan ha tillverkats av samma form som några av de övriga fynden från Sverige och Danmark.

Under 1600- och 1700-talen fanns det kakelugnsmakare som tillverkade sina ugnar i närheten av den plats där ugnen skulle stå. Exempelvis tillverkades ugnar i Lund och man behövde då inte transportera de färdiga delarna så långt, vilket var att föredra eftersom den färdiga ugnen vägde mer än 1000 kg. Däremot tillverkades inte en ugn i Lund för att sedan uppföras i Kristianstad. Analyser av kakelplattor med enhörningar har visat att man tillverkade just dessa kakelplattor i närheten av respektive stad och frågan är då om kakelplattan från Fjelie tillverkats av samma råmaterial som kakelugnarna från kv. Apotekaren 11 och kv. S:t Clemens 27 i Lund.

Vi kommer att analysera en bit av kaklet från Fjelie och jämföra resultatet med bitarna från Lund och genom detta diskutera förhållandet och utbytet mellan staden och byn.

På SVT:s ”Öppet arkiv” finns möjlighet att se en film från 1920-talet som visar traditionell kakeltillverkning. Klicka på länken för att se filmen: http://www.oppetarkiv.se/video/1480753/journalfilm-olika-hantverksyrken

Torbjörn Brorsson