Punkt 3 – vi ses vid palissaden

Redan under provutgrävningarna på Brunnshög hade arkeologerna fått känning på en palissad. Rader av märken efter resta trästolpar tydde på att en av förhistoriens mest särpräglade byggnadsverk hade stått här.

När platsen mer genomgripande undersöktes tog arkeologerna bort matjorden från ett större sammanhängande område och då avtecknade sig märkena efter en ungefär 100 meter lång och 50 meter bred konstruktion.

I plan har anläggningen varit nästan rektangulär, med rundade hörn. Den låg på en liten svag förhöjning, med våtmarker på ömse sidor. Konstruktionen har bestått av trästolpar, som satts ner i stolphål och rests upp. Märkena som arkeologerna upptäckte var alltså dessa stolphål, nu igenfyllda med lera och jord men fullt urskiljbara. Ingen vet med säkerhet hur höga stolparna har varit, eftersom inga finns kvar. Men det hela har liknat en jättestor inhägnad.

Vid utgrävningarna hittade man 428 stolphål som ska räknas till palissaden. Märkena gick att urskilja framför allt i långsidorna. På sina ställen fanns det upp till fyra rader stolphålsmärken i bredd. I kortändarna har nutidens jordbruk nött ner stolphålen, där plogen gått lite djupt. Kanske har det varit det dubbla antalet stolpar, som en gång stått här? Över 800 trästammar, som huggits ner, huggits till, släpats fram och rests upp. Med hjälp av flintyxor, handkraft och i bästa fall någon oxe…

Planritningen visar de spår som arkeologerna såg, av palissaden på Brunnshög. På ömse sidor har det legat våtmarker.

Planritningen visar de spår som arkeologerna såg, av palissaden på Brunnshög. På ömse sidor har det legat våtmarker.

Här och där fanns glapp i raderna. Tydligast var ett glapp på vardera långsidan. På ömse sidor av glappen var stolphålen dessutom lite speciella. Några visade att stolparna lutat, andra innehöll en massa orangefärgad, bränd lera. Ett stolphål innehöll dessutom brända människoben. Arkeologerna är säkra på att glappen motsvarar öppningar, som kanske haft någon takbyggnad över och där man verkar ha placerat offergåvor. Kol 14-dateringar har visat att palissaden är ungefär 5000 och 4500 år gammal.

Palissaden är inte den första som hittats i Skåne. Vid Malmö har man hittat resterna efter hela fyra stycken och vid Dösjebro norr om Kävlinge ytterligare en. I Danmark har de också förekommit.

Palissader har hittats på flera platser i Sydvästskåne.

Palissader har hittats på flera platser i Sydvästskåne.

Så, vad har sådana här palissader tjänat till? Inom palissaderna finns sällan särskilt många andra arkeologiska spår, framför allt inte från vardagsbestyren med att äta och sova. Ibland kan man däremot hitta offergåvor, som skelettdelar eller fina flintyxor. Placeringen i landskapet är genomtänkt, gärna nära vattendrag eller våtmarker och mer eller mindre tydliga kommunikationsleder.

Palissaden på Brunnshög kan ha sett ut ungefär som på rekonstruktionsteckningen. Teckning: Staffan Hyll, Riksantikvarieämbetet

Palissaden på Brunnshög kan ha sett ut ungefär som på rekonstruktionsteckningen. Teckning: Staffan Hyll, Riksantikvarieämbetet

En samlingsplats, menar arkeologerna. Människor har mötts vid eller inom palissaderna, men exakt varför är okänt. Förklaringarna kan vara många och måste inte utesluta varandra: rättsskipning, tillbedjan till högre makter, försvara, handla med jordbruksprodukter eller festa.

0 Response to “Punkt 3 – vi ses vid palissaden”


Comments are currently closed.