Archive for the 'Nyköping, Åkroken' Category

I de skumma hamnkvarteren är slutet nära

Det drar ihop sig i Åkroken… Det är en något decimerad styrka som fortsätter ett par veckor till, till den 2:a december. Johan Andersson och Björn Carlson slutar till vår stora sorg… De är ständiga källor till kunskap. Och så är de exceptionellt roliga också. Jag själv har också flyttat in till det varma och ombonade kontoret, men gör små avstickare för att kunna rapportera om vad som händer.

Spade nr 2

Spade nr 2

Det drar ihop sig… bara ett par veckor kvar. Men det blir nästan bara mer och mer intressant för var dag. Tänk att så mycket kan dölja sig i en till synes rätt obetydlig slänt. En stenstad, och massor med trähus. Och ofantligt mycket utfyllnadsmassor! Som de har jobbat för att göra staden beboelig, de har grävt och kånkat och grävt lite till. Vi hoppas att de har haft fler spadar än de två träspadar som vi har hittat, annars har det varit synd om dem i sanning.

Snyggt golv, brädorna ser ut som om det var gjorda av tyg och draperade över syllen

Snyggt golv, brädorna ser ut som om det var gjorda av tyg och draperade över syllen

Vi rör oss nere i de skumma hamnkvarteren i den unga staden, bland bryggor och gränder, fiskebodar och hantverkshus och troligen en doft av hav och tjära. Eller det kanske inte alls har varit skumt utan just och fräscht. Men det är inte lika roligt att skriva. Det har här varit en rätt avancerad träbebyggelse här. Och trät är väldigt bra bevarat, man får en riktig rumskänsla när man står mitt i något av ”husen”. Fränt.

Översikt, ån syns inte men ligger längst bak i bilden

Översikt, ån syns inte men ligger längst bak i bilden

Nästan för första gången under undersökningens gång har vi nu samtidighet, eller nästan samtidighet över hela ytan. Det som syns nu är allt lämningar från sent 1200-tal eller tidigt 1300-tal. Också fränt.
Återkommer, förhoppningsvis på måndag med ett nytt inlägg.

Trevlig helg!

Anna

Stämningsbilder, bildkavalkad

Tina och Björn

Tina och Björn

Hej igen!

Vi visar många bilder på föremål och strukturer viket förstås är det mest intressanta. Men jag tänkte att ni skulle kunna få se lita av själva arbetet också, eller i alla fall stämningsbilder. Det är intensivt att arbeta så här länge på en så liten yta. Många av oss arbetade ju här förra året också så vi känner varandra väl.

Så för att ni ska få en liten bild av hur det är att arbeta här kommer här e liten bildkavalkad!

Ses snart!

Peter Berg och Kurt Loader, den senare är specialist på tunga lyft

Peter Berg och Kurt Loader, den senare är specialist på tunga lyft

Patrik och Ingela, ser ut som tagna ur en reklambroschyr

Patrik och Ingela, ser ut som tagna ur en reklambroschyr

Johan och Ingela gräver

Johan och Ingela gräver

Johan gräver

Johan gräver

Hink med vad man kan behöva

Hink med vad man kan behöva

Helen mäter

Helen mäter

En vanlig syn på en arkeologisk undersökning

En vanlig syn på en arkeologisk undersökning

Peter och Mathias dokumenterar i boden

Peter och Mathias dokumenterar i boden

Örnen har landat

Örnklon  (det är en penna som ligger bredvid om ni undrar)

Örnklon (det är en penna som ligger bredvid om ni undrar)

Nu var det alldeles för länge sen vi sågs! Jag har varit ute på andra uppdrag och de andra har nog varit fullt upptagna med att gräva. Men här kommer ett litet bidrag.

Vi gräver ju bort oerhörda mängder fyllnadsmassor. Medeltida fyllnadsmassor som ligger i slänten ned mot ån. Dessa är intressanta men också ganska problematiska eftersom vi inte kan vara säkra på varifrån massorna kommer. De kan komma från en yta alldeles intill, men kan också ha flyttats rätt långt. Detta gör också att det kan varas svårt att datera fyllnadslagren, ibland kan man hitta fyllnadslager under ett säkert daterat lager och då vet vi i alla fall att det är äldre än det lagret.

I Åkroken hittade i ett av dessa kraftiga utfyllnadsmassor vad som måste vara ett kvarnhjul! En slags kugghjul från en kvarn, eller möjligen, kanske en lyftkran.

Patrik vid kvarnhjulet

Patrik vid kvarnhjulet

Detta är spännande på många sätt och även om vi inte kan vara helt säkra på hur gammalt det är, så borde det vara från sent 1200-tal. Det är som sagt omöjligt att vet var hjulet ursprungligen suttit, men det är inte helt otänkbart att det kommer från fallet som ligger en bit norrut, eller snarare en kvarn som legat vid fallet.

Detalj kvarnhjul

Detalj kvarnhjul

Det kommer upp fler och fler trähus också samt, inte minst en kavelbro (trälagd gata) som går mot ån. I slutet av rännan finns vad som ser ut som två slipar, som tillsammans bildar en ränna som kanske kan ha använts till att dra upp mindre båtar (väldigt mycket kanske nu märker jag). Men, den som gräver får se, som vi brukar säga.

Kavelbro med slipar längst upp till höger i bild

Kavelbro med slipar längst upp till höger i bild

 

En ny och en gammal

En ny och en gammal

Om ni inte har annat för er, å är alla välkomna till Kulturum i Nyköping på en liten föreläsing. Det är mycket kort varsel, men ändå. Kalaset börjar klockan 19.00

Snart kommer ett nytt inlägg,

Anna

1300-talets trappstegsstad

Först trodde vi att det var en tegelugn (stolpen kommer från det yngre huset med den ev. åran)

Först trodde vi att det var en tegelugn (stolpen kommer från det yngre huset med den ev. åran)

Vi gräver och gräver. Den ena fyllnadsmassan efter den andra, vilket är helt logiskt eftersom vi befinner oss i en sluttning som man med jämn mellanrum har önskat jämna ut. Men ett intressant faktum är det, att man på ett par ställen har grävt ned sig i sluttningen, genom äldre fyllnadsmassor för att bygga hus som liksom ligger ingrävda så att det blir en form av souterränghus. Det är förstås ett bra sätt att jämna yt marken inför ett husbygge, men innan vi förstod var det knepigt. Ibland har nämligen den ”sterila” leran grävts av och då använts som utjämningslager eller fyllnadsmassor. Då kan det vara så att man som enkel arkeolog tror att man är nere på orörd mark och så blir man väldigt förvånad när t. ex. brädgolv försvinner in under alltihop. Men, bl.a. tack vare våra eminenta geologer, förstod vi hur det låg till.

Just nu undersöker vi ett par hus, ett som ligger på ett övre plan oom amn kan säga så, och ett lägre ner. Det nedre bör vara något äldre eftersom det har grävt av en liten bit av en yta som vi är ganska säkra hör till det övre huset.

Det fina trägolvet

Det fina trägolvet

Det ingrävda huset nedanför

Det ingrävda huset nedanför

Det övre av de här husen täcktes av en byggnad som jag skrev om häromsistens, med en åra/vävsvärd och lita annat. Det som stöder vävsvärd/skäktteorin för övrigt, är att det fanns mycket rester efter linberedning i lagren samt en liten bit vävt tyg. Årteorin stärks av det faktum att vi är nära ån, samt att det fanns en del attiraljer som tycks vara båtdetaljer samt ett och annat flöte.

Nå, under den byggnaden visade sig alltså det nu aktuella huset som en stor hög med tegel, sot och kol samt ett par syllstockar. I en ahörnet var som en väldig upphöjning med väldigt bränt material, varför vi trodde att det under skulle komma en stenkonstruktion som hörde till en ugn. Men tji fick vi. Det verkar förvisso vara en ugnskonstruktion med väggar, men som fullständigt har kollapsat. Mycket av teglet var krossat till smulor och brädgolvet under mar kraftigt bränt.

Förtom att stora delar av brädgolvet är kraftigt bränt, är det väldigt snyggt. Det är också ett stort hus med två relativt stora rum. I öster ser det dessutom ut avv ha varit en farstu eller dylikt. Möjligtvis är det en mindre bod som hör ihop med huset, det får vi se. Det är den delen som är avgrävd inför anläggandet av det lägre huset som istället för brädgolv har stengolv.

Husknut

Husknut

I det övre huset hittas inte så väldigt mycket fynd, men vid en vägg låg tre skålar av trä. Väldigt fint. Den keramiken som hittas är från 1300-talet.

Och där låg tre skålar

Och där låg tre skålar

Så det är mycket som händer just nu och mycket att rapportera.

På återhörande,

Anna

Här är barkbåten och lite till

Hej igen!
Utlovade en barkbåtsbild i det förra inlägget och varsågoda här är den. Nu väntar jag bara på att någon ska säga att det inte alls är en barkbåt, utan nån konstig del till en båt. Men, det ser absolut mest ut som en barkbåt. Det är intressant eftersom det är ett material från en grupp i samhället som inte syns särskilt ofta i fyndmateralet, nämligen barnen. En grupp som varnog så viktig och som lekte och hade sig, och som precis som nu beredde sina föräldrar och andra både glädje och sorg.

Barkbåten

Barkbåten

Och så en bild på fredagens fynd! En fint ornerad knivslida! Upphittad av Patrik i ett kager med påfallande mycket läderspill samt en och annan sko.

Knivslida med finfin växtornamentik

Knivslida med finfin växtornamentik

Väl mött,

Anna