Archive for the 'Nyköping, Åkroken' Category

Page 2 of 11

En åra? Ett vävsvärd? Vi får väl se…

Björn i trähus

Björn i trähus

Ja livet går vidare, även här i Åkroken. På vissa delar av ytan liknar nu lämningarna det vi undersökte förra året på tomten intill. Det vill säga trähus och rester efter kavelbroar och passager. På andra delar ger lämningarna fortfarande intryck av att vara yngre, eller kanske 1300-tal. Ett hus är till exempel nedgrävt i en av sluttningarna och det har stengolv precis som de andra yngre husen. Tyvärr är fyndmaterialet i det huset mycket litet. Det finns keramik, men inte tillräckligt för att ge en entydig datering. Men den som gräver får se.

I ett hus är trät relativt välbevarat och det har dykt upp lite fynd av samma karaktär som vi hittade förra året: en tärning, bärnsten – både råämnen och en pärla samt en hel av vad som troligen är båtdelar och attiraljer.

Vi förstår inte hur huset har varit konstruerat ännu, vi måste gräva lite mer, men det verkar inte vara något bostadshus, snarare en bod. Här ligger bl. a. vad vi först trodde var en åra, men den ser alldeles för klen ut för det och för långsmal, som ett stort träspjut ungefär. Det kanske snarare är ett vävsvärd. Men den ligger delvis under en del av syllen som vi då måste ta bort först för att kunna titta närmare på fyndet. I det här huset låg också vad som nästan bara kan vara en liten barkbåt, kommer en bild på den i nästa inlägg. Väldigt söt.

Åra kanske? Eller vävsvärd?

Åra kanske? Eller vävsvärd?

Här och var kommer det också en del kammar, även om det inte är lika många som vi hittade förra året.

Trasig kam

Trasig kam

 

En av de finare kammarna

En av de finare kammarna

Man märker i våra tolkningar just nu att många av oss vill hitta rester efter båtar eller annat hamnrelaterat. Så ibland får man sansa sig och tänka att det kan vara något helt annat. Vi har inte heller hittat så många flöten vilket är lite märkligt, förra året hittade vi massor och nu är vi närmare vattnet och man kan tycka att vi borde hitta fler.

Anna

Medel- och vendeltid

Den vackra pärlan låg i rännan

Den vackra pärlan låg i rännan

Hur gammalt var nu det där berömda huset som hittades under förra årets grävning? Den första 14C-dateringen sa vendeltid och en senare sa sen vikingatid. Hm. Var någon av dateringarna ”fel”? Nu har vi fått fler analyssvar. En fem-sex dateringar säger att huset är från vendeltid, dvs ca 550-700 e. kr. En fem-sex andra säger alltså sen vikingatid. Hur ska vi egentligen tolka det här? Jo, det är väl så att vad vi har fått fatt i är en byggnad som har stått på platsen under en lång tidsperiod. Kanske i upp till 400 år! Alltså; de prover som tagits i trä från själva konstruktionen säger att byggnaden är vendeltida, de andra proverna kommer från frön och hasselnötsskal som hittats i konstruktionen om ni förstår. Det gör att huset troligen byggdes under vendeltid men att det revs under vikingatid. Kan man då verkligen koppla ihop huset med den medeltida trästaden? Ja, det är i alla fall högst sannolikt. De äldsta dateringarna från själva trästaden är från sent tusental, dvs strax efter det att den stora byggnaden revs. Man har under en period använd marken för gårdsnära odling, kanske kålgårdar och liknande och sedan börjat anlägga en bebyggelse av mer stadsliknande karaktär. Det hela är mycket spännande, så vitt jag vet finns inga andra exempel på ett liknande förlopp och det gör att man måste börja tänka om när det gäller när de medeltida städerna etablerades.

Medeltid då? Jojomensan!
Vi har nu helts säkert kommit ner i lager från 1200-talet och tidigt 1300-tal. De om vi nu undersöker ser nu i mpngt och mycket ut som de lämningar vi undersökte förra året. Vi har hittat rester efter ett antal trähus och träbeläggningar.

Helén vid rännan

Helén vid rännan

 

Husknut, närmast i bilden syns en bit av en träbelagd gata

Husknut, närmast i bilden syns en bit av en träbelagd gata

Vi har också hittat en ränna, kanske ett avlopp eller i all fall dräneringsränna som ligger prydligt mellan två tomtgränser. Huset på ena sidan är väldigt trasigt och svårt att fatt i, på andra sidan är lämningarna månne mer välbevarade. Vi får se längre fram.

Peter, Ingela, Johan, Tomas och Helén på rad

Peter, Ingela, Johan, Tomas och Helén på rad

Undertecknad har också undersökt en avfallsbinge eller rent av latrin i den kraftiga sluttningen som finns mitt på ytan. Kanske har vi snart framme lämningar som är samtida över stora delar av ytan, ett hus, ev kavelbro, ett dike, en ränna och en avfallsbinge. Det känns riktigt roligt just nu!

Anna

Bergman och medeltiden

Jonas Bergman i schaktet

Jonas Bergman i schaktet

Ingmar Bergman, den store svenske regissören, gjorde många fantastiska filmer om medeltiden. Den mest kända är förstås Det sjunde inseglet, med den kända scenen där Max von Sydows karaktär (Antonius Block) spelar schack med döden.

Detta har dock ingenting alls att göra med den Bergman som vi arbetar med här i Åkroken, jag tror inte ens att de är släkt. Men, icke desto mindre bidrar ”vår” Bergman, Jonas stort till vårt arbete med att förstå och tolka det vi hittar.

Jonas Bergman är kvartärgeolog och paleoekolog. Detta innebär att han kan hjälpa oss med lite olika saker i fält. Kvartärgeologen Jonas Bergman hälper oss att förstå den geologiska stratigrafin på den platsen där vi är. Vi vet t.ex. att det i kvarteret Åkroken finns mäktiga lager av skredbenägen glacial lera. Det är dessutom extra stor risk för skred eftersom vi befinner oss i en ådalgång. En av uppgifterna Jonas har är att hjälpa oss se om, och i så fall när, skred eller sättningar har skett. Detta kan hjälpa oss att förstå hur det människorna här har hanterat skredrisken. Hur lever man i en miljö där det hela tiden är risk för skred och sättningar?

Jonas i schaktet, vid glacialleran

Jonas i schaktet, vid glacialleran


Paleoekologen Jonas Bergman är till stor hjälp för att hjälpa oss analysera sk. Makrofossilprover, vilket man gör för att bilda sig en uppfattning om vad man t.ex. tillagade och åt. Han kolla på pollenprover som vi tar vilket visar vad man odlade lokalt på platsen.

Nytt är också analyser av parasiter. Det finns förstås en lång rad olika parasiter som lever i olika typer av värddjur. Vad som finns kvar är äggen. Resten försvinner. Vid förra årets undersökningar av Åkroken 3 hittades sk Piskmaskägg i ett avfallslager från 1100-talet. Enligt Jonas finns det olika varianter av piskmaskägg som ser olika ut beroende på vilket värddjur de har haft. Det här funna har haft en människa som värddjur. Vad betyder då det? Tja, inget nobelprisresultat som Jonas sa, men det visar att man faktiskt måsta ha kastat ut avföring. Det hittades inte i en latrin, vilket kanske hade varit att föredra. Piskmasksägg hittades för övrigt också i ismannen Ötzis kropp.

Så här ser den ut den lille rackaren, TrichurisTrichuria-piskmaskägg

Så här ser den ut den lille rackaren, TrichurisTrichuria-piskmaskägg


Detta är ett nyt sätt att arbeta vid arkeologsika undersökningar och vi hoppas anturligtvis att vi ska hitta fler typer av parasiter som t. ex. fiskbinnikemaskägg som skulle kunna visa mer fakta om näringsfång. Denna typ av mask kommer från larver (dynt) som tränger sig in i fisken i vattnet. Människan kan få i sig denna via dåligt tillagad fisk.

Så, detta var lite om en av de experter vi samarbetar med, förhoppningsvis kommer fler djupdykningar längre fram.

Anna

En stad i genomskärning

En medeltida stad i genomskärning

En medeltida stad i genomskärning

Det är inte ofta man får tillfälle att studera en stad i genomskärning, Men hör har vi ett snitt genom ialla fall en sluttning i en stad. Det kan iblan vara ganska praktiskt, speciellt i svåra sammanhang som man ändå får säga att det här är.

Vi har nu lyft bort och dokumenterat stenstaden som låg här. Nu är vi, på vissa delar av ytan nere på en högmedeltida miljlö . dvs 12-1300tal. Själv gräver jag i en sluttning som är rätt intressant. På sluttningen låt förut en stenläggning som vi nu har plockat bort. Just nu håller vi på att plocka bort en träläggning som ligger över delar av sluttningen. Den är mycket gles och brädorna är bara skuggor av vad de en gån var, men vi tror att den kan ha fungerat som en bas, eller ram för sättsanden och stenläggningen. I den norra änden är den avgrävd och i den profilkanten kan vi se delar av vad som faktiskt ser ut som en trappa.

Trappa?

Trappa?

Det är väldigt spännande att undersöka en stad i en sluttning. Sluttningen leder ju ner mot ån och det har varit ganska många sättningar och mindre ras i området, vilket man naturligtvis har varit tvungen att förhålla sig till. Detta gör också att stratigrafin kan bli lite underlig.

Nu har en hel del inläg varit ganska övergripande. Jag tännker återkomma så fort som möjligt med intervjuer av experter samt mer detaljer av det vi undersöker. T. ex. håller Helene på att undersöka resterna efter ett bränt hus där det har stått en tunna full med säd, Ingela arbetar vidare med den märkliga ugnen, flera av oss är i sluttningen och arbetar och… vad händer egentligen under ett av stenhusen? Ligger det ett trähus under som ser ut att gå in under den ”sterila” leran?
Vi har också grävt ett djupt hål i ytan närmast ån för att se hur tjocka kulturlager som gömmer sig där och det blev mycket intressant!

Helene i "huset"

Helene i "huset"

Bränt golv i närbild

Bränt golv i närbild

Men, mer om det i morgon!

Anna

VISNINGAR

Patrik berättar om Åkroken

Patrik berättar om Åkroken


Intresset för undersökningen är stort! Läget är gynnsamt mitt inne i stan där många passerar dagligdags.

Klicka på länken nedan för visningstider!

Anna

Visningar