Archive for the 'Arkeologi ESS' Category

Page 2 of 3

En jordbruksbygd etableras

Dagarna och veckorna rusar iväg och vi är i slutfasen av de arkeologiska undersökningarna vid ESS. Även om vi fortfarande har mycket kvar att undersöka klarnar bilden av stenålderslämningarna inom objekt 1 alltmer. På de sandiga områdena, i direkt anslutning till det forntida våtmarksområdet, ligger ett boplatskomplex från inledningsskedet av tidigneolitikum (tidig bondestenålder, ca 4000-3300 f.kr). Lämningarna visar att stora ytor har tagits i anspråk. Hittills har vi undersökt fyra grophus, två långhus, två brunnar, en ugn och ett antal fyndrika gropar. Efter att platsen övergetts har ett megalitgravfält uppförts intill den gamla bosättningen. Tre dösar (stenkammargravar) har påträffats och undersöks just nu inom ytan.

DSC_5890Bild 1. Christoffer Hagberg och Håkan Aspeborg mäter in grophus. Foto: Magnus Andersson, Raä.

Grophusen är samtliga rundovala och 5-6 meter långa. I den nedsänkta golvytan har en eldstad placerats. Stolpfärgningar visar på spåren efter väggkonstruktionen. Grophusen tycks ha legat nära vattnet utmed strandkanten medan de två långhusen placerats en bit upp på en sandig förhöjning. Kanske har långhusen fungerat för boende medan grophusen utgjort olika typer av arbetsplatser.

DSC_6413Bild. 2.Tidigneolitisk ugn. Foto: Magnus Andersson, Raä.

Intill två av grophusen undersöker vi en raserad lerugn med en angränsande arbetsgrop. En stor mängd av förkolnade sädeskorn har vi hittat i denna konstruktion. Det leder oss osökt in till spekulationer om att kornen rostats i syftet att användas till ölproduktion. Tidig odling sätts ofta i samband med att sädeskorn använts bl.a. just för att framställa rusdrycker som sedan nyttjats vid särskilda fester. Kommande analyser av kornen kan förhoppningsvis svara på detta.

DSC_6491Bild. 3. Torbjörn Brorsson plockar upp ett keramikkärl från arbetsgropen intill ugnen. Foto: Magnus Andersson, Raä.

Fyndmaterialet från de olika anläggningarna är mycket omfattande. Vi hittar skärvor från keramikkrukor och mängder av flintföremål, bl.a. skrapor, pilspetsar och fragment av yxor. Spännande är de fynd vi har gjort av tänder och ben från nötboskap och inte minst alla förkolnade sädeskorn. Detta kommer att ge oss en viktig information om det första jordbruket i Sydskandinavien för omkring 6000 år sedan. Tidigneolitikum var en mycket händelserik period med stora förändringar i samhället. Införande av jordbruk innebar en alltmer bofast tillvaro. Landskapet omvandlades på ett helt nytt sätt med ytor som röjdes för odling och boskapsskötsel och inte minst röjning inför uppförandet av alla stora monument i form av stenkammargravar. Mycket av detta ser vi koncentrerat inom ESS området.

//Magnus Andersson, fältarbetsledare område 1, Raä.

Lunds största gravfält från romersk järnålder

Ute på objekt 2 har vi hittat det hittills största gravfältet från romersk järnålder i Lundatrakten. Liknade gravar från samma tid har tidigare påträffats i bland annat Hjärup och Flackarp. Fram till denna tidpunkt har vi kunnat konstatera att vi har 6 skelettgravar, men förmodligen är antalet gravar mellan 15 och 20 stycken. Det finns många gravlika mörkfärgningar på platsen. Förmodligen finns också några brandgravar bland dessa, även om skelettgravskicket var det vanligaste i Skåne under romersk järnålder. Just nu pågår gravundersökningen för fullt och nya spännande fynd dyker upp hela tiden.

bildBild.1. Två rikt ornerade kärl från en och samma grav. Den ena med hank. Foto: Torbjörn Brorsson, KKS.

Gravarna ligger på en liten höjdrygg knappt 100 meter nordost om en gård med hus från samma tid. Ben bevaras dåligt i området därför har skeletten försvunnit. Det enda som finns kvar av de döda är tandemalj, kroppens hårdaste vävnad. Keramiken i de undersökta gravarna visar att begravningarna ägde rum under 300-talet. Förhoppningsvis finns även någon äldre och yngre grav på gravfältet. Det lär snart visa sig.

pärlorBild.2. Ett halsband med 70 glaspärlor fanns i en av gravarna. Foto: Anders Rosendahl, Raä.

Förutom keramikkärl har vi hittat glaspärlor i gravarna. Pärlorna påträffas strax under den plats där den gravlagdes huvud har legat. De flesta pärlorna är blå, men det finns också röda, gröna, vita och flerfärgade. I en av gravarna fanns också en mycket rostig järnring. Av gravarnas storlek att döma har både barn och vuxna begravts på platsen. Det idoga arbetet med att undersöka gravarna fortskrider och vi lär få skäl att återkomma snart med ny information.

//Håkan Aspeborg, bitr. projektledare, Raä

Bland Skånes första bönder, ett bryggeri/bageri från järnålder och brunnar som speglar omgivande landskap

Tack vare att det finns riktigt gott om förkolnade sädeskorn från både stenålder och järnålder här på ESS området kommer det vara möjligt att ta reda på mer om hur jordbruket och förädling av livsmedel gick till. Det är ett unikt tillfälle att få veta mer om hur det gick till när de första bönderna i Skåne brukade marken samt hur livsmedel förädlades på järnåldern.

De har lämnat så mycket förkolnade sädeskorn efter sig så att det blir möjligt för oss att ta reda på mer detaljerat hur jordbruket gick till på platsen. Vi tar jordprover ur marken i de arkeologiska lämningarna sedan flotterar Linda och Truls proverna vilket innebär att det hälls ner i vatten så att sand och grus sjunker medan fröer och träkol flyter som sedan kan silas fram. När proven torkat kikar jag på dem i stereomikroskop. Det är så spännande att se vilka sorter och hur många de är. Arkelogerna får då snabbt besked om proverna är innehållsrika och var de ska leta vidare. Nu så här mitt i grävningen har jag hittat fröer i två tredjedelar av dem vilket är ett bra utfall.

annaB_43

Bild.1. Flottering av prover. Foto: Linda Engström Fredriksson, Raä

Det vi är nyfikna på att veta förutom vilka grödor de odlade är om sädeskornen importerades söderifrån eller om de förädlades för att klara det nordiska klimatet. Sorterades kornen så att stor korn användes till utsäde? Vi undrar också om de gödslade åkrarna. De mest spännande är förstås vad skörden användes till. Vi ser i proverna att de hanterade flera olika sorters vete t.ex. emmer, spelt och brödvete samt korn. Bland järnålderslämningarna är det främst i ett område med ugnar vi hittar väldigt mycket sädeskorn vilket gör att vi frågar oss om det är spår av ett bryggeri eller bageri. Mestadels är det skalkorn men även vete och havre i proverna.

För att kunna svara på dessa frågor kommer vi att göra en rad analyser. Till exempel i samarbete med Carlsberg laboratoriet i Köpenhamn som är specialister på korn gör vi DNA-analys samt mäter kornen stärkelsehalt för att se om det möjligen använts för öltillverkning. Strontiumanalys för att veta mer om härkomsten. Kväveisotopanalys för att ta reda på om och vilka grödor som gödslades.

naketkorn

Bild.2. Naket korn från en bondestenåldern.
Foto: Anna Lagergren, Raä

Flera vattenbrunnar från sten och järnåldern har, som vi tidigare nämnt, grävts fram under de senaste veckorna. Det fiffiga med dem är att från den tiden de hade en öppen vattenspegel har pollen från det omgivande landskapet ansamlats där och bevarats fint i det fuktiga avlagringarna. Nu kan jag ta prover och genom att identifiera olika pollentyper berätta om vilka örter och träd som växte inom i ESS området under den perioden.


//Anna Broström, paleoekolog Riksantikvarieämbetet UV Syd

 

Att spåra bebyggelsekontinuitet med hjälp av nio hus

Den arkeologiska undersökningen av ESS-området är indelad i tre mindre delområden och i det här inlägget kommer jag att berätta lite om det som vi hittar allra längst norrut. För er som någon gång kör E22:an mellan Malmö och Kristianstad så finns vi nästan precis under de tre vindkraftverken strax nordost om avfarten vid Sony Ericsson i Lund.

I det här området är vi just i färd med att gräva ut lämningar efter några av de nio förhistoriska hus som har schaktats fram.  Utifrån resultaten av förundersökningen visste redan innan vi började att boplatsen dateringsmässigt spänner från yngre bronsålder/ förromersk järnålder till yngre järnålder (här ca 1000 f Kr – 850 e Kr).

En fråga vi har är om det finns bebyggelsekontinuitet i området eller om man i olika perioder valt att återkomma till samma plats. I dagarna skickar vi de första proverna för 14Canalys.

Redan nu funderar vi dock kring husens dateringar där skärvor av keramik och husens utseende/struktur kan berätta för oss att ett av husen sannolikt restes kring år 0 medan ett annat uppfördes några hundra år senare i början av folkvandringstid, ca 400 e Kr. De flesta husen i det här området ligger var för sig och det är relativt enkelt att avgöra hur byggnaderna har varit konstruerade. I andra fall kan det vara så att flera hus byggts efter varandra på i stort sett samma plats, vilket kan göra husens utseende mer svårtolkat.

 Bild 1

Bild 1. Ett av de längsta husen i området, ca 40 meter. De rosa kubbarna markerar platsen för den inre konstruktionen, de takbärande stolparna. De vita kubbarna visar en del av vägglinjen. I bakgrunden undersöker Anna-Sara och Krister lager i en mindre fuktsänka i mitten av området.

sofia

Bild 2. Sofia kollar sektionen (genomskärningen) av stolphål. Stenen har varit del av en stenskoning runt stolpen men puttats ner när husets förstörts och stolpen dragits upp. I just detta hus fanns det mycket bränt material i stolphålen, så mycket att vi funderar på om huset förstörts i samband med en brand.

I ett hus som tidigare daterats till vendel-/tidig vikingatid (660-860 e Kr) har förkolnade sädeskorn hittats i jorden som fyller hålen där stolparna har stått. Sädeskornen kommer att kunna hjälpa oss med att diskutera hur det lokala jordbruket har sett ut och förändrats över tid. På några utvalda sädeskorn kommer både strontium och DNA-analys att utföras, vilket kan berätta om geografiskt ursprung och eventuell import. Dessa små pyttefynd har alltså potential att svara på mycket stora frågor!

 

//Sofia Lindberg, arkeolog Riksantikvarieämbetet

En tidigneolitisk brunn?

Mer än 30 arkeologer utspridda över strax över 10 hektar ger en viss känsla av ödslighet när man blickar ut över schakten. Det öppna skånska jordbrukslandskapet och höstblåsten bidrar förstås en hel del till den känslan! Ändå har vi så här långt haft tur med vädret. I alla fall fram till i söndags när ett ordentligt åsk- och regnoväder slog till. Delar av schakten blev vattenfyllda och små vattenspeglar finns överallt på ytorna. Det blir en hal och lerig början på veckan!

Vi har som sagt schaktat bort matjorden på drygt 10 hektar. De stora ytorna betyder att vi får en bra överblick, inte bara över de lämningstätaste områdena, utan även över vad som finns utanför dessa. På så sätt kan vi fånga upp aktiviteter som inte ligger i direkt anslutning till t.ex. järnåldershusen.

Det är bara fem veckor kvar nu och grävningsarbetet är i en intensiv fas. Fyndtvätt och fyndregistrering liksom provhantering flyter på som planerat.

sediment

Att vi är fyra aktörer som samarbetar i projektet känns positivt för arkeologin. Erfarenheter och perspektiv kan skifta, vilket ger möjlighet att lära sig något nytt. Administrativt ger det förstås en del merarbete när timmar skall räknas och fördelas men det är en parentes i sammanhanget. De arkeologiska resultaten är dessutom över förväntan. Spår efter järnåldershus finns det gott om (ca 20 stycken) som det brukar vara. Mer om det kommer längre fram från dem som kan mer om detta. Här nöjer jag mig med att lägga ut bild på Simon i ett över 80 cm djupt stolphål.

Foto_3_Kristian_blogg

På den ca 4 hektar stora ”neolitiska” ytan finns däremot inga som helst spår efter järnåldershus. Förutom en grav från järnålder som grävdes ut vid förundersökningen finns det så här långt bara lämningar från tidigneolitikum (tidig bondestenålder, ca 4000-3300 f.Kr.). Det är ovanligt i den här delen av Skåne där perioderna ofta ligger blandat på ytorna. Dessutom har vi en stor variation i lämningarna – allt från hus- eller hyddlämningar till gravar.

Foto_2_Kristian_blogg

De senare består av rester efter långdösar, dåligt bevarade men ändå så pass tydliga att vi kan få en bild av storlek och konstruktionsdetaljer. Fynden är förhållandevis få i dösarna. Vi har inget som med säkerhet kan sägas tillhöra själva gravläggningarna i nuläget men vi har inte gett upp än. I några av boplatsgroparna ger varje drag med grävskeden däremot nya fynd. Särskilt spännande är också en förhoppningsvis tidigneolitisk brunn. I botten fanns bevarade pinnar, sannolikt rester efter en brunnskorg. Har vi tur finns det bevarat pollen, något som kan ge oss en bra bild av växtlighet på platsen.

Foto_1_Kristian_blogg

 

/Kristian Brink, bitr. projektledare, Sydsvensk Arkeologi AB