Archive for the 'Fjelie bytomt' Category

Vackra kannor under 1200- och 1300-tal i Fjelie

I de medeltida lagren på gård 18 fann Ilona en keramikskärva som tillhört en kanna från 1200- eller 1300-talen. Skärvan var rödbrännande och glaserad med en blyglasyr på utsidan. Troligtvis var kannan tillverkad i Lund eller i närheten. För att kannan skulle efterlikna de dyrare tyska stengodskrusen, från bland annat Köln och Bonn, hade den ornerats med medaljonger som kan liknas vid hallon. Den här typen av dekor var vanlig på stengodskrus och de skånska keramikerna försökte efterlikna vissa detaljer för att göra sina egna kärl mera estetiskt tilltalande. De såg kanske dyrare ut också. Vi har flera exempel på kannor i olika färger och med olika dekortyper. /Torbjörn Brorsson & Katalin Schmidt Sabo

Skärvan från en blyglaserad kanna med hallon-medaljong från gård 18. Hallonkroppens diameter är 16 mm. Foto Krister Kam Tayanin

Skärvan från en blyglaserad kanna med hallon-medaljong från gård 18. Hallonkroppens diameter är 16 mm. Foto Krister Kam Tayanin.

Fler exempel på skärvor från utvändigt glaserade kannor påträffade i lager från 1200- och 1300-tal i Fjelie. Kannorna kunde ha dekor i piplera som var vanligt under dessa perioder. Foto Krister Kam Tayanin. Fler exempel på skärvor från utvändigt glaserade kannor påträffade i lager från 1200- och 1300-tal i Fjelie. Kannorna kunde ha dekor i piplera som var vanligt under dessa perioder. Foto Krister Kam Tayanin.

kanna_svartvitt Denna kanna (svartvitt foto) funnen i Kalmar visar hur kannorna kunde se ut (från Wahlöö 1976).

”Kasta kota” har barnen spelat i Fjelie!

Förra veckan fann vi ett speciellt djurben, ett tåben från ko som var fyllt med bly. Sådana här fynd är inte alldeles ovanliga. Benet är ett kastben, som har hört till ett enkelt kägelspel som kallades ”kasta kota”. Spelet är känt sedan tidig medeltid och har spelats främst av barn.
Man ställde upp fem tåben (utan blyfyllning) på rad mot en vägg eller liknande. Sen skulle man med kastbenet slå omkull de fem ”käglorna” som kunde ha olika poäng.
Det som är lite speciellt med fyndet från Fjelie är att kastbenet påträffades ute på gårdsplanen till gård 19 och att nära intill fanns även några tåben som kan ha använts som käglor.
På den flamländske målaren Pieter Bruegels målning ”Kinderspeile” från 1560 syns ett barn spela kägelspelet mot en vägg.
/Katalin Schmidt Sabo & Julius Lundin

Vårt fynd av ett kastben, ett tåben av ko, som borrats upp och fyllts med bly. Benet användes för att slå omkull andra tåben som ställts upp som käglor.

Vårt fynd av ett kastben, ett tåben av ko, som borrats upp och fyllts med bly. Benet användes för att slå omkull andra tåben som ställts upp som käglor.

Detalj från Pieter Bruegels målning ”Kinderspeile” som visar hur ett barn ställt upp fem tåben mot en vägg och ska spela ”kasta kota”.

Detalj från Pieter Bruegels målning ”Kinderspeile” som visar hur ett barn ställt upp fem tåben mot en vägg och ska spela ”kasta kota”.

Kastbenet påträffades ute på gårdsplanen till gård 19 där vi även fann tre tåben (utan bly) i närheten som kan ha använts som käglor. Här är de uppställda mot en vägg i arbetsboden.

Kastbenet påträffades ute på gårdsplanen till gård 19 där vi även fann tre tåben (utan bly) i närheten som kan ha använts som käglor. Här är de uppställda mot en vägg i arbetsboden.

Tre gårdslägen i Fjelie by

Nu har vi grävt i 6 veckor och börjar få ett grepp om undersökningsytan. Vi vet att det är tre av byns gårdar som legat här: gård 18, 19 och 22 och ser redan att bevarandegrad och lämningarnas karaktär skiljer sig mellan de olika gårdslägena.

Bäst bevarat är lämningarna på det mellersta gårdsläget (gård 19). Här har vi undersökt rester efter en östvästlig huvudbyggnad i söder som flankerats av nordsydliga längor på ömse sidor.  I norr har en östvästlig länga legat som vi endast hittat sporadiska rester av. Den norra och västra längan har ännu inte dokumenterats och syns därför inte på kartbilden. Byggnaderna har ramat in en gårdsplan där vi träffat på flera brunnar, gropar och stenläggningar. De byggnadsrester och fynd som vi hittills har fått fram här daterar vi till 1600- och 1700-talet. Byggnaderna har legat på stensyll och har i flera fall byggts på ett fundamenteringslager av lera. De har varit indelade i flera rum – troligen med olika funktion. I den södra byggnaden finns lämningar efter flera ugnar. Under huvudbyggnaden i söder finns spår efter ett medeltida hus, som vi just nu är i färd med att rensa fram.

På de andra gårdslägena ser vi samma mönster av gårdsbyggnader som ramat in en gårdsplan med brunnar och gropar. På gårdsläge 18 finns väldigt lite kvar av 1600- och 1700-talshusen, men desto mer har vi av medeltida lager och fynd. De mest välbevarade lämningarna visar på omfattande spår av eld form av svarta träkolsrika jordlager varvade med rena lerlager. Fortfarande gäckar frågan oss vad det är man har sysslat med i huset som avsatt dessa brandlager. Har det varit samma verksamhet i hela huset eller olika i skilda rum? Har husets funktion förändrats över tid?

Inom läget för gård 22 är lämningarna mer fragmenterade, troligen pga topografiska förutsättningar. Här har heller inte påträffats några tecken på att det funnits en gård under medeltid utan snarast har gården bara existerat under 1700-talet.  Det finns alltså tydliga tecken på att bebyggelsen etablerats vid olika tidpunkter på de olika gårdslägena.

//Katalin & Sofia

På 1770-års karta är de tre gårdarna som vi undersöker i Fjelie inringade.

De tre gårdslägena som vi undersöker i Fjelie i närbild på 1770-års karta.

 

Här syns de arkeologiska spåren vi hittills har identifierat och mätt in i vår databas. De röda linjerna anger hur vi tolkat läget på de olika byggnaderna som vi identifierat fram till idag.

Här syns de arkeologiska spåren vi hittills har identifierat och mätt in i vår databas. De röda linjerna anger hur vi tolkat den rumsliga utbredningen för de olika byggnaderna som vi identifierat fram till idag.

Deponerade djurskallar i Fjelie

Att deponera djurskallar i byggnader har en lång tradition på den skånska landsbygden. Från undersökningar i Bunkeflo, Djuramåsa, Fosie, Hyllie, Lockarp, Östra Skrävlinge, Kyrkheddinge, Stora Uppåkra, Örja, Övre Glumslöv, Skegrie rapporteras om byggnadsoffer med djur från medeltid och framåt.
I Fjelie har vi påträffat deponerade skallar av häst och ko nedgrävda i olika lerlager som vi tolkat som fundament för golv från 1600-1700-tal. I ena fallet låg fem skallar lagda i en halvcirkelform med mulen mot cirkelns mitt, och i det andra fallet låg tre skallar på rad efter varandra. I anslutning till raden med skallar låg även ett helt föl nedgrävt. Annars är det ovanligt med hela djur i depositioner. Det finns dock exempel på att även hela griskultingar, hundar, katter och får lagts ner under olika tider. Depositioner under golv tycks öka under 1600-1700-talen för att bli helt dominerande bland byggnadsoffren under 1800-talet. Det är inte ovanligt att skallar lades ner symmetriskt enligt en viss plan, som våra i Fjelie.
Förutom djur finns också andra exempel på nedgrävda byggnadsoffer i byar i Skåne: flintyxor, mynt, keramikkärl, sländtrissor, brynen, kvarnstenar och glasflaskor. Föremålen liksom djuren har tillskrivits symboliska värden och nedlagts i rituellt syfte med olika innebörder. Dessa ritualer kan man uppfatta som utslag av en ”folklig kultur”, till skillnad från de ritualer man utövade inom den ”lärda kulturen” som framförallt kyrkan stod för.
Vill du läsa mer om byggnadsoffer rekommenderar vi Ann-Britt Falks bok ”En grundläggande handling” som kom ut 2008.
dsc_0008

Närbild på skalle.

Närbild på skalle.

Osteolog Ola Magnell i färd med att plocka upp en av skallarna.

Osteolog Ola Magnell i färd med att plocka upp en av skallarna.

20160922_144924

Kakel med enhörning i Fjelie

20160912_142747

En viktig del i undersökningen av gårdarna i Fjelie är att försöka finna spår efter hur husen såg ut och vad man gjorde på platsen. Fynden och lämningarna beskrivs och tolkas och det vi finner är bara delar av det som en gång funnits på gårdarna.

I en av huslängorna inom gårdsläge 19 hittades en bit av en kakelplatta som ingått i en större kakelugn och denna uppfördes sannolikt under andra hälften av 1600-talet. Kakelplattan var tillverkad av en lera som påminner om tegel och den var glaserad i grönt med en blyglasyr. På framsidan kunde man se ett motiv; det är den bakre delen av en enhörning med fiskstjärt. Motivet är egentligen hämtat från det antika Grekland där det fanns fabeldjur, bestående av en häst med en uppåtstående fiskstjärt.

Att det fabelliknande djuret på kakelplattan från Fjelie haft ett horn vet vi genom fynd av likadant kakel på andra arkeologiska undersökningar, i bland annat Lund, Kristianstad, Jönköping och i Slagelse. Biten från Fjelie kan ha tillverkats av samma form som några av de övriga fynden från Sverige och Danmark.

Under 1600- och 1700-talen fanns det kakelugnsmakare som tillverkade sina ugnar i närheten av den plats där ugnen skulle stå. Exempelvis tillverkades ugnar i Lund och man behövde då inte transportera de färdiga delarna så långt, vilket var att föredra eftersom den färdiga ugnen vägde mer än 1000 kg. Däremot tillverkades inte en ugn i Lund för att sedan uppföras i Kristianstad. Analyser av kakelplattor med enhörningar har visat att man tillverkade just dessa kakelplattor i närheten av respektive stad och frågan är då om kakelplattan från Fjelie tillverkats av samma råmaterial som kakelugnarna från kv. Apotekaren 11 och kv. S:t Clemens 27 i Lund.

Vi kommer att analysera en bit av kaklet från Fjelie och jämföra resultatet med bitarna från Lund och genom detta diskutera förhållandet och utbytet mellan staden och byn.

På SVT:s ”Öppet arkiv” finns möjlighet att se en film från 1920-talet som visar traditionell kakeltillverkning. Klicka på länken för att se filmen: http://www.oppetarkiv.se/video/1480753/journalfilm-olika-hantverksyrken

Torbjörn Brorsson