Archive for the 'Fossil åkermark' Category

Fältarbetet vid Linderöd avslutas

Utgrävningarna vid Linderöd, som pågått i drygt två månader, är nu i sitt absoluta slutskede. De sista röseprofilerna dokumenteras, kompletterande prover samlas in och dokumentationen kontrolleras. Landskapet har förändrats och snart tar Peab, som bygger den nya sträckningen för väg E22 förbi Linderöd, över de arkeologiska platserna. Imorgon onsdag är sista fältdagen. Då lastas all utrustning för transport in till kontoret och sedan börjar arbetet med alla analyser.

Vi återkommer så småningom här på bloggen när vi har intressanta resultat att berätta om.

lokal_10b_avslut

Välröjda odlingsytor och boplatsspår vid Linderöd

Undersökningarna utanför Linderöd har nu pågått i sju veckor. Efter avbaningen framträdde det fossila odlingslandskapet med allt större tydlighet. På lokal 10b och 10c där systemen är bäst bevarade, har vi identifierat ett femtontal fossila odlingsytor. Ytornas form och storlek varierar och verkar i många fall vara anpassade efter terrängen. De avgränsas av rader med glest liggande röjningsrösen, stensträngar och kanter med röjningssten som lagts upp på oröjda ytor.

DSC_0209

Bilden ovan visar en av de välröjda odlingsytorna på lokal 10c, som i nederkanten avgränsas av en lång rad med glest lagda röjningsrösen.

Vi är nu i full gång med att undersöka ett urval av de många röjningsrösena. Urvalet görs utifrån olika kriterier; om rösena kan antas vara ”enkel-” eller ”flerfasiga”, men också utifrån om de förväntas innehålla olika komplexa element eller konstruktioner, såsom mittblock, kantstenar eller kantkedja, eller sorterad stenfyllning.

DSC_0487

Oskar, Kerstin, Andreas och Iohannes har just rensat klart stenfyllningen i ett av de största rösena på lokal 10c. I rösets ena kant finns en liten gravlik tillbyggnad, som ser intressant ut.

Linderöd_K741

Vid undersökningen av röjningsrösen har vi i flera fall hittat anläggningar, i form av gropar och härdar under rösena. Här tre gropar på rad i botten av brunjorden, som utifrån djupet möjligen kan vara neolitiska.

Lokal_10b_härd

På lokal 10b har vi börjat schakta oss ner i brunjorden på ett fint terrassläge, där det vid förundersökningen framkom spridda boplatslämningar. Redan första schaktdagen hittade vi ett flertal anläggningar, gropar, stolphål och härdar. Och idag kom även de första boplatsfynden i form av keramik och en knacksten av kvarts. Det lovar gott och nu väntar vi bara på att även hitta husen. Dateringen är fortfarande oklar, men troligen är lämningarna från järnålder.

Nytt från Linderöd

Utgrävningarna på Linderödsåsen fortsätter och denna vecka har vi successivt växlat över från schaktning till undersökning av stensättningar och röjningsrösen. Men det har även hänt mycket annat under veckan, såsom drönarfotografering av våra lokaler, uppföljningsmöte med Länsstyrelsen och idag hade vi besök av Radio P4 Kristianstad, som gjorde live-reportage från utgrävningarna.

Radio_p4_bild 1

Här två glada arkeologer – Fredrik och Anne – som poserar för reportern strax före sändning.

Klicka gärna på länken nedan, där du kan lyssna på delar av programmet.

http://sverigesradio.se/sida/artikel.aspx?programid=101&artikel=6421816

Besök också gärna vår facebook-sida Arkeologi vid E22 Linderöd, där vi varje vecka lägger ut lite nyheter om vad som händer på grävningarna.

https://www.facebook.com/arkeologiE22linderod/?fref=nf

Roterande sopborste gör succé i Linderöd

Den tredje grävveckan på Linderödsåsen börjar gå mot sitt slut. Det har varit intensiva och slitsamma dagar med schaktning från morgon till kväll. I förra veckans blogg berättade vi om testet med den roterande sopborsten. Vi har fått positiv respons från flera kollegor. Några berättar att de prövat metoden för flera år sedan vid undersökningar av gravar. Men att den då inte föll väl ut eftersom borsten rubbade stenar i packningen. Andra säger sig inte känna till metoden, utan har bett oss att dela våra fortsatta erfarenheter.

Vi har nu prövat borsten i drygt en veckas tid, inte på gravarna på lokal 7, utan inom den fossila åkermarken på lokal 9, 10a, 10b och 10c. Det gemensamma omdömet bland personalen är att borsten är en succé. Med borsten kan odlingsytorna i den steniga och svårschaktade terrängen snabbt rensas för lösa jordmassor så att stenröjningens omfattning och karaktär framträder med en större tydlighet. Borsten är också väldig användbar för att rensa fram stensträngar och röjningsrösen. Här måste den dock användas med större försiktighet, så att stenarna inte rubbas ur sitt läge. Och efter en första rensning behöver stenpackningarna även efterrensas för hand.

.

Slutligen har borsten visat sig helt suverän i mycket stenbunden mark, som i det närmaste inte går att schakta med maskin. Den lilla filmsnutten ovan visar ett sådant moment. Vid undersökningar av fossil åkermark är det viktig att inte bara frilägga den stenröjda marken, utan också fånga karaktären i angränsande och mellanliggande partier av närmast oröjd mark. På detta sätt kan vi bättre förstå helheten och kontrasterna mellan den röjda och oröjda marken.

Den samlade bedömningen så här långt är att den roterande sopborsten vid undersökning av röjningsröseområden, inte bara sparar tid och resurser vid schaktning och rensning av odlingsytor, rösen, stensträngar och kraftigt stenbunden mark, utan också får de olika strukturerna att framträda på ett tydligare och mer distinkt sätt.

Imorgon fredag börjar vi med de första flygningarna med drönare för att fotografera de schaktade ytorna. Det ska bli intressant att se hur de borstade ytorna kommer att framträda på flygfotona, i jämförelse med traditionellt handrensade ytor. Fortsättning följer med andra ord…..

Ny utgrävningsmetod testas i Linderöd

Vi är en bit in i den andra grävveckan och det hårda arbetet med rensa fram odlingsytor, röjningsrösen och stensättningar börjar ge resultat. Samtidigt är det fortfarande stora arealer som ska banas av i den steniga moränen. Det är ett slitsamt och tålamodsprövande arbete och när en av våra grävmaskinister föreslog att vi skulle testa en ny metod att borsta fram stenpackningar maskinellt väckte det omedelbart vår nyfikenhet.

Borsten är av en typ som normalt används för att rengöra trottoarer, gång- och cykelvägar. Den är drygt en meter lång och tillverkad av platsfiber. Monterad på grävmaskinen kan föraren styra både riktning, hastighet och tryck mot markytan.

DSC_0066[1]

Det var en spännande stund när borsten skulle testas. Skulle den nya tekniken fungera och vilka moment grävmoment kunde den utföra. Till vår stora förtjusning visade sig borsten vara mycket användbar, både till att borsta rent stenpackningar, stubbar och schaktade ytor. Den ersätter inte arkeologernas rensningsarbete. Däremot gör den arbetet lite mindre slitsamt och kanske vinner vi lite tid också. Det får det fortsatta arbetet utvisa.