Archive for the 'Fossila odlingslämningar' Category

Nytt om analysresultat från Linderödsprojektet

Det har varit ganska tyst ett tag här på bloggen från Linderödsprojektet. Men nu börjar analysresultaten så smått att ramla in och med dem följer förstås en del spännande resultat. En av våra viktiga frågeställningar i projektet handlar om när man började odla och stenröja marken på Linderödsåsen. Tesen är att de små kolbitar vi hittade i jordlagren i och under rösena, har hamnat där i samband med att människorna röjde marken genom att bränna ris och stubbar.

Innan vi skickade kolbitarna till kol14-datering, fick vi hjälp av vår vedartsspecialist Ulf, med att bestämma trädslaget och från vilken del av trädet kolbitarna härrör. Med vedartsbestämningen får vi inte bara information om egenåldern på det kol vi daterar, utan denna ger även en bild av vilka träd och buskar som växte på platsen vid tidpunkten för bränningen. Nu behöver inte alla bränder ha utförts av människohand, utan kolet kan även komma från naturliga skogsbränder. Av de omkring 80-talet kol14-dateringar, vi fått så här långt, har vi faktiskt skäl misstänka att inte mindre än en fjärdedel av de daterade kolbitarna härrör från naturliga skogsbränder. Det rör sig om kolbitar från tall, där i stort sett samtliga prover har gett dateringar till äldre stenålder (ca 8 800-6 500 f. Kr.). Resultaten berättar att det innan människorna började röja mark uppe på åsen, fanns stora tallskogar här, som då och då kanske vid blixtnedslag, brandhärjades.

Det är först i början av den yngre stenålder (ca 3 700 f. Kr), som förkolnade bitar av ek, berättar om röjningsbränningar i den ekblandskog, som då präglade landskapet på åsen. Ett litet slipat fragment från en flintyxa, är några av de kulturspår vi hittat, i anslutning till dateringarna från denna tid. Röjningarna vid den här tiden var förmodligen ganska små till ytan och hade mer karaktären av trädgårdsodlingar.

Koldateringarna berättar sedan om återkommande röjningsbränningar under loppet av den yngre stenåldern och fram i äldre bronsålder (ca 2 400-1 200 f. Kr.). Några säkra spår efter stenröjning, i form av anläggande av röjningsrösen, har vi inte hittat från den här tiden. Däremot har vi möjligen lämningar efter något slags ceremoniellt monument. Anläggningen består av ett cirka 2,9×2,6 meter stort flackt stenlager omgiven av en fyrsidig kantkedja, som har anlagts invid och norr om ett markfast, kluvet stenblock. Det intressanta är att det finns spår efter upphettning på blocken norra sida, vilket visar att man har eldat på plattformen. En kolbit av ek från fyllnadsjorden mellan stenarna i plattformen daterar troligen konstruktionen till mellanneolitikum (MNB – 2 880-2 620 f. Kr.). Liknande konstruktioner har påträffats bland annat i Uppland, men i Skåne är typen inte känd sedan tidigare.

I slutet av yngre bronsålder och början av äldre järnålder (ca 800-400 f. Kr.), ser vi tecken i kol14-dateringarna på en intensifiering av röjningsbränningarna. Under den här tiden glesnar ekskogen och spår efter hassel bekräftar bilden av ett mer öppet och troligen även betespåverkat landskap. Under det andra århundradet efter Kristi födelse intensifieras röjningsbränningarna ytterligare på åsen. Det är med dessa röjningar som vi nu har även får de första säkra beläggen för stenröjning i landskapet. Under loppet av några århundraden bryter man mängder med sten och lägger denna i små runda flacka rösen. Rösena placerar man gärna på rader, så att dessa ramar in de stenröjda odlingsytona.

Det är också till de här två perioderna – yngre bronsålder och romersk järnålder – som vi med kol14-dateringarnas hjälp, nu med säkerhet kan knyta de spår efter boplatslämningar vi hittade inom den fossila åkermarken på local 10b. Detta är dock bara ett axplock av resultaten från Linderödprojektet och vi hoppas snart att återkomma med fler spännande analysresultat.

Välröjda odlingsytor och boplatsspår vid Linderöd

Undersökningarna utanför Linderöd har nu pågått i sju veckor. Efter avbaningen framträdde det fossila odlingslandskapet med allt större tydlighet. På lokal 10b och 10c där systemen är bäst bevarade, har vi identifierat ett femtontal fossila odlingsytor. Ytornas form och storlek varierar och verkar i många fall vara anpassade efter terrängen. De avgränsas av rader med glest liggande röjningsrösen, stensträngar och kanter med röjningssten som lagts upp på oröjda ytor.

DSC_0209

Bilden ovan visar en av de välröjda odlingsytorna på lokal 10c, som i nederkanten avgränsas av en lång rad med glest lagda röjningsrösen.

Vi är nu i full gång med att undersöka ett urval av de många röjningsrösena. Urvalet görs utifrån olika kriterier; om rösena kan antas vara ”enkel-” eller ”flerfasiga”, men också utifrån om de förväntas innehålla olika komplexa element eller konstruktioner, såsom mittblock, kantstenar eller kantkedja, eller sorterad stenfyllning.

DSC_0487

Oskar, Kerstin, Andreas och Iohannes har just rensat klart stenfyllningen i ett av de största rösena på lokal 10c. I rösets ena kant finns en liten gravlik tillbyggnad, som ser intressant ut.

Linderöd_K741

Vid undersökningen av röjningsrösen har vi i flera fall hittat anläggningar, i form av gropar och härdar under rösena. Här tre gropar på rad i botten av brunjorden, som utifrån djupet möjligen kan vara neolitiska.

Lokal_10b_härd

På lokal 10b har vi börjat schakta oss ner i brunjorden på ett fint terrassläge, där det vid förundersökningen framkom spridda boplatslämningar. Redan första schaktdagen hittade vi ett flertal anläggningar, gropar, stolphål och härdar. Och idag kom även de första boplatsfynden i form av keramik och en knacksten av kvarts. Det lovar gott och nu väntar vi bara på att även hitta husen. Dateringen är fortfarande oklar, men troligen är lämningarna från järnålder.

Nytt från Linderöd

Utgrävningarna på Linderödsåsen fortsätter och denna vecka har vi successivt växlat över från schaktning till undersökning av stensättningar och röjningsrösen. Men det har även hänt mycket annat under veckan, såsom drönarfotografering av våra lokaler, uppföljningsmöte med Länsstyrelsen och idag hade vi besök av Radio P4 Kristianstad, som gjorde live-reportage från utgrävningarna.

Radio_p4_bild 1

Här två glada arkeologer – Fredrik och Anne – som poserar för reportern strax före sändning.

Klicka gärna på länken nedan, där du kan lyssna på delar av programmet.

http://sverigesradio.se/sida/artikel.aspx?programid=101&artikel=6421816

Besök också gärna vår facebook-sida Arkeologi vid E22 Linderöd, där vi varje vecka lägger ut lite nyheter om vad som händer på grävningarna.

https://www.facebook.com/arkeologiE22linderod/?fref=nf

Roterande sopborste gör succé i Linderöd

Den tredje grävveckan på Linderödsåsen börjar gå mot sitt slut. Det har varit intensiva och slitsamma dagar med schaktning från morgon till kväll. I förra veckans blogg berättade vi om testet med den roterande sopborsten. Vi har fått positiv respons från flera kollegor. Några berättar att de prövat metoden för flera år sedan vid undersökningar av gravar. Men att den då inte föll väl ut eftersom borsten rubbade stenar i packningen. Andra säger sig inte känna till metoden, utan har bett oss att dela våra fortsatta erfarenheter.

Vi har nu prövat borsten i drygt en veckas tid, inte på gravarna på lokal 7, utan inom den fossila åkermarken på lokal 9, 10a, 10b och 10c. Det gemensamma omdömet bland personalen är att borsten är en succé. Med borsten kan odlingsytorna i den steniga och svårschaktade terrängen snabbt rensas för lösa jordmassor så att stenröjningens omfattning och karaktär framträder med en större tydlighet. Borsten är också väldig användbar för att rensa fram stensträngar och röjningsrösen. Här måste den dock användas med större försiktighet, så att stenarna inte rubbas ur sitt läge. Och efter en första rensning behöver stenpackningarna även efterrensas för hand.

.

Slutligen har borsten visat sig helt suverän i mycket stenbunden mark, som i det närmaste inte går att schakta med maskin. Den lilla filmsnutten ovan visar ett sådant moment. Vid undersökningar av fossil åkermark är det viktig att inte bara frilägga den stenröjda marken, utan också fånga karaktären i angränsande och mellanliggande partier av närmast oröjd mark. På detta sätt kan vi bättre förstå helheten och kontrasterna mellan den röjda och oröjda marken.

Den samlade bedömningen så här långt är att den roterande sopborsten vid undersökning av röjningsröseområden, inte bara sparar tid och resurser vid schaktning och rensning av odlingsytor, rösen, stensträngar och kraftigt stenbunden mark, utan också får de olika strukturerna att framträda på ett tydligare och mer distinkt sätt.

Imorgon fredag börjar vi med de första flygningarna med drönare för att fotografera de schaktade ytorna. Det ska bli intressant att se hur de borstade ytorna kommer att framträda på flygfotona, i jämförelse med traditionellt handrensade ytor. Fortsättning följer med andra ord…..