Archive for the 'GAL' Category

Page 2 of 2

Kan man datera slagger? Både ja och nej!

Slagger, dvs. avfall, från järnframställning är ett vanligt massmaterial från många arkeologiska undersökningar. Också när man inte hittar ugnarna för järnframställning där de en gång bildades. Eftersom det finns en mängd former och storlekar kan man undra om det finns någon koppling mellan slaggernas morfologi och kronologi. Delvis är det så, men ofta kan man hitta samma utseende under ett långt tidsspann så det är inte till någon större hjälp för en exakt tidsbestämning. Snarare är det regionala drag som kan avläsas i former och storleker.
Men, eftersom järnframställning kräver stora mängder bränsle kan man ofta hitta träkolsrester inkapslade i slaggerna. Kolbitar som kan dateras med hjälp av kol-14-metoden på samma sätt som annat organiskt material. Det betyder att även om man inte hittar någon ugn kan man datera järnframställningen med hjälp av slaggen.
Som extra bonus kan man via en vedartsanalys av kolbitarna få reda på vilket träslag som användes som bränsle. Ett spännande exempel hittar vi i ett område i Västmanland som heter Röda Jorden, där marken är rödfärgad av malm och där ugnarna en gång i tiden låg tätt. Där använde man under början av järnåldern i princip enbart tall som bränsle – tallar som dessutom alla var ca 30 år gamla!

Hyttan JulitaF1 tvärsnitt 013
Slagg med synliga kolbitar i tvärsnitt. Foto: Annika Willim.

Just nu håller vi på att plocka fram kol för datering av den järnframställningsplats i skogarna norr om Heby i västra delarna av Uppland som vi undersökte under hösten 2013. Kol från både anläggningar och slagger kommer bli viktiga för att kunna få en inblick i metallhantverket och dess utbredning i både tid och rum.

DSC_0135fältbild

Lena Grandin och Annika Willim diskuterar provtagning på undersökningen av järnframställningsplatsen norr om Heby. Foto: Mia Englund.

/ Lena Grandin

Den nya GAL-bloggen

 Det rostas malmprov med gasolbrännare i ett hörn av labbet, och det poleras metallprov i ett annat. Det mesta börjar falla på plats i våra nya lokaler på Hållnäsgatan, även om vi ibland får ta ett extra varv i lokalen på jakt efter tändstickor, pincetter eller andra små redskap som lagts på ett ”smart” ställe under flytten. Just nu jobbar de flesta av oss på GAL med analys- och rapportarbete som rör förra höstens spännande fältuppdrag, men flera andra uppdrag pågår samtidigt. Just nu analyseras och tolkas material från järnframställning i b.la. Fagersta, Heby kommun och flera platser i Norge. Stort fokus är även på allt spännande material från de omfattande undersökningarna i Gamla Uppsala. På tapeten är nu sten och kopparlegeringar därifrån. Kopparn återkommer också i en fin liten koppargruva som vi fick möjlighet att undersöka norr om Heby förra hösten. Du har väl inte missat inlägget om den spännande arkeologin vid väg 56 i Uppland där bl.a. koppargruvan finns med? Den hittar du här: http://www.arkeologiuv.se/gruva-med-medeltida-ursprung/

Vårt nya labb. Lena Grandin har lyckats hitta en arbetsyta bland mängder av fyndbackar. I många av dessa döljer sig så klart slagg, men även sten och kopparlegeringar finns med bland det som ska analyseras.

Vårt nya labb. Lena Grandin har lyckats hitta en arbetsyta bland mängder av fyndbackar. I många av dessa döljer sig så klart slagg, men även sten och kopparlegeringar finns med bland det som ska analyseras.

Ett malmprov från en vikingatida järnframställningsplats i Norge prepareras inför totalkemisk analys. Syftet med analysen är bl.a. att fastställa järninnehållet, som avgör materialets kvalité som malm.

Ett malmprov från en vikingatida järnframställningsplats i Norge prepareras inför totalkemisk analys. Syftet med analysen är bl.a. att fastställa järninnehållet, som avgör materialets kvalité som malm.

Vår nystartade GAL-blogg är tänkt att ge en snabb inblick i vad som händer hos oss just nu. Det kan vara allt från pågående grävningar och spännande analysresultat till forskningsprojekt och publikationer. Så passa på att titta in här emellanåt.

/Mia Englund