Arkeologerna står i varsitt stolphål. Projektledare Lena Beronius Jörpeland längst fram.
Humhumhum… idag är en bra dag att vara arkeolog i Gamla Uppsala tralala. Vackert väder, goda arbetskamrater och hittills inga fadäser eller problem. Bara trivsamt!
Det är ju så här att vi undersöker tre lokaler eller områden: ett i norr, vid Bredåker eller Vittulsberg, ett centralt vid Storgården och ett i söder väster om fotbollsplanerna vid Yrsaplan om ni är bekanta med området.
I norra och centrala delen har det vi nu undersökt i stora drag stämt bra med våra hypoteser. Resultaten har bekräftat och förstärkt det vi redan visste. I den södra delen har det varit rätt magra resultat. Tanken var att det där skulle finnas rester av ett överplöjt gravfält. Hittills har vi inte hittat några spår efter något sådant och vi började nästan ge upp. Men det har de senaste dagarna dykt upp kraftiga stolphål. Först ett, sen ett till och sen ytterligare ett! Dessutom fanns det ett liknande från den gamla förundersökningen från 1996. Två stolphål i rad är ju näppeligen något att hetsa upp sig över, men flera stycken!
Den första tanken var att det helt enkelt är stolphål från en sentida rad med, ja varför inte telefonstolpar? Detta är fortfarande inte alls omöjligt. Folk har satt upp staket och stolpar av en mängd olika anledningar genom alla tider. Mot telefonstolpssteorin kan man invända och säga att det måste ha varit tätt stående telefonstolpar, vara ca 5 m mellan varje.
Men man kan ju ändå leka med tanken att de här stolparna representerar någon form av förhistorisk palissad. Stolpraden riktar sig rakt emot slutet på det stora gravfältets södra kant. Tänk om det är en palissad som avgränsar ett större komplex med storhögarna och höggravfältet som blickfång? OCH HUR BALLT ÄR INTE DET! Söder om den förmodade palissaden har vi också hittat ett mindre antal härdar. Det är en smula anmärkningsvärt att ingen härd har påträffats norr om palissaden.
Vi, säger jag… jag har inte hittat någonting av detta… jag har reggat fynd och pysslat med bloggen och sånt. Det är förstås Jonas Wikborg och Ann Lindkvist från SAU som har undersökt området och det var de som fick tips om en liknande anläggning vid Anunds hög i Västmanland. Och det var så vi började fundera på om det var en palissad. Det tackar vi för!
Men, framtiden får utvisa om vi har rätt eller om vi har helt fel… Förhoppningsvis kommer det att klarna vartefter.
Ses snart!
Anna
