Archive for the 'Hjärup Äppelhagen' Category

Ugn i lergrop i Hjärup

Inom vår undersökningsyta fanns några större nedgrävningar samlade i söder. De flesta visade sig vara brunnar. Men så fanns även en stor avlång grop med en rund formation av bränd lera i öster. Vad kunde detta vara? Vår praktikant Molly tog sig an uppdraget att undersöka denna lämning lite närmare. Efter framrensning gjorde hon ett tvärsnitt genom hela anläggningen. Själva gropen var seg att gräva ut eftersom den var fylld med mängder av obränd lera och gropen var både lång och djup. Den brända leran i ena kanten visade sig vara en ugn som var anlagd i en fördjupning i leran. Man kunde se flera skikt med rödbränd lera, varvade med tunna lager av träkol och sot/aska. Vad använde man ugnen till? Vi kunde inte komma på något definitivt svar, kanske för rostning av säd, kanske för rökning av mat. Molly tog flera makroprover från de olika lagren som vi hoppas kommer att peka åt någon riktning. Nästan ända nere i botten av ugnen fann hon en lång järnkniv.
DSC_0058
Den stora lergropen med en ugn.

DSC_0062
Halva anläggningen är nu undersökt. Man ser att ugnen använts upprepade gånger för upphettning.

DSC_0075
En stor järnkniv dök upp precis i kanten på ugnen, Molly pekar ut platsen. Vad skar man med kniven?

DSC_0080
Nu är snart ugnsgropen tömd på sitt innehåll.

Tidigmedeltida hus i Hjärup

Ur det som från början mest ser ut som spridda mörka fläckar i jorden har nu minst ett tidigmedeltida hus utkristalliserat sig. Huset har varit byggt med jordgrävda stolpar, där väggarna har burit hela husets tyngd. Detta innebär ett skifte från äldre traditioner då det vanliga under förhistorisk tid var att kraftiga stolpar inuti husen bar upp taket. Huset daterar vi bland annat med hjälp av Östersjökeramik, som hittats i groparna där stolparna har stått. Just den här typen av keramik var vanlig under ett par hundra år, mellan ca 1000 – 1200 e Kr. Huset som vi nu undersöker i Hjärup kan troligen dateras till 1100-talet och berättar om en återetablering på platsen. Efter att storgården strax västerut försvann i mitten av 1000-talet odlades marken under ett par generationer men sedan valde man åter att bosätta sig i området.

På fotot står Sofia inne i det tidigmedeltida huset i Hjärup. Groparna efter de jordgrävda stolparna har markerats med små ”kubbar” för att visualisera storlek och form.  Huset har varit ca 5 meter brett.  Foto: Katalin Schmidt Sabo, Statens historiska museer.

På fotot står Sofia inne i det tidigmedeltida huset i Hjärup. Groparna efter de jordgrävda stolparna har markerats med små ”kubbar” för att visualisera storlek och form. Huset har varit ca 5 meter brett. Foto: Katalin Schmidt Sabo, Statens historiska museer.


Idag har vi haft besök av Torbjörn Brorsson, Kontoret för keramiska studier, som hjälper oss att bestämma keramikens ålder och proveniens.  Foto: Katalin Schmidt Sabo, Statens historiska museer.

Idag har vi haft besök av Torbjörn Brorsson, Kontoret för keramiska studier, som hjälper oss att bestämma keramikens ålder och proveniens. Foto: Katalin Schmidt Sabo, Statens historiska museer.

Spännande fynd vid schaktningen i Hjärup

Medan vi hade maskinen kvar på området passade vi på att undersöka några stora mörka färgningar som vi gissade var igenlagda brunnar. Mycket riktigt. En av dem var riktigt djup och hade en nedgrävd trätunna som brunnskar längst ner i botten.
Ett föremål av ben som framkom då vi schaktade matjorden var något som kan vara ett skrivredskap, en stylus (se bild nedan). Sådana verktyg fanns redan under vikingatiden och användes för att rista tecken med på vaxtavlor. Vårt föremål är av ben, men det finns exempel från andra undersökningar där de är tillverkade av brons eller horn. Ofta är de försedda med ett hål eller ögla som möjliggjort att man kunnat ha dem hängande i ett band. Spetsen skrev man med och den platta änden upptill har man använt för att ”sudda” och plana ut vaxet med. Är föremålet inget stylus kan det istället vara en bennål för att exempelvis binda nät.

Foto_20150509 140
Nere i botten av en brunn fann vi ett brunnskar i form av en trätunna. Snabbt rann vattnet till vid schaktningen och fyllde tunnans nedre del. Foto Katalin Schmidt Sabo, Statens Historiska Museer.

2overforingen 013
Detta benföremål kan vara ett skrivredskap, en stylus. Är det inte ett stylus kan det istället vara en bennål för att exempelvis binda nät. Foto Katalin Schmidt Sabo, Statens Historiska Museer.

Vad gömmer jorden i Hjärup?

Vi vet att det i byns södra del legat en vikingatida storgård mellan cirka 950–1050 e.Kr. Storgårdens huvudbyggnad har bestått av ett över 40 meter långt hus med en stor sal, en s.k. hall, i mitten. Flera andra hus omgav den stora byggnaden. Många intressanta högstatusfynd, bland annat två balansvågar, en vikt, två urnesspännen, en fågelbrosch och ett myntspänne med prägling av Svend Estridsen, fann vi på gården.

Sofia mäter in de mörka färgningarna som syns tydligt mot den ljusa bottensanden. Mest är det stolphål efter hus, brunnar och diken. På tomten bakom träden undersöktes år 2009 den vikingatida storgården.  Foto: Katalin Schmidt Sabo, Statens Historiska Museer.

Sofia mäter in de mörka färgningarna som syns tydligt mot den ljusa bottensanden. Mest är det stolphål efter hus, brunnar och diken. På tomten bakom träden undersöktes år 2009 den vikingatida storgården. Foto: Katalin Schmidt Sabo, Statens Historiska Museer.

Undersökningsytan som vi arbetar på just nu, även kallad ”Äppelhagen”, ligger alldeles intill den undersökta storgården, och vi tror att detta område också kan ha hört till samma storgårdstomt.

Vi hoppas här kunna få svar på flera frågor: Fanns det bebyggelse på platsen som föregick det vikingatida skedet? Kan storgårdens tomt ha varit uppdelad på olika funktioner? Vilken funktion kan vi hitta spår efter där vi gräver just nu? Vad hände på platsen när storgården lades ner? Vilken relation har storgården haft till Uppåkra och Lund?

Vackert dekorerad skärva av Östersjökeramik. Foto: Sofia Lindberg, Statens Historiska Museer.

Vackert dekorerad skärva av Östersjökeramik. Foto: Sofia Lindberg, Statens Historiska Museer.

Vi är igång och schaktar bort matjord från vår undersökningsyta. Vi metalldetekterar och har redan funnit många mynt, beslag, knappar, söljor med mera. Mycket keramikskärvor har vi också funnit, särskilt en brunsvart sort som vi kallar Östersjökeramik.

Välkommen på visning den 19 maj kl. 14.30, samling vid boden på Hjärupsvägen.