Archive for the 'Jönköping, Druvan/Dovhjorten' Category

Dassfynd

Nu har vi fått tillbaka de flesta av alla de fynd som varit på konservering hos Studio Västsvensk Konservering (SVK). Särskilt intressanta är alla textilier och skor, som vi nu kan se ordentligt för första gången och inte bara som jordiga klumpar.

Nästan alla fynd i textil och läder hittades i latringropar, eller torrdass på ren svenska. Vi undersökte tre sådana, från olika tidsperioder. Märkligt nog låg de alla i samma del av kvarteret – i gränsområdet mellan tomt 2 och 5. Här fanns det ingen tydlig gräns mellan tomterna, det verkar som om man haft en gemensam bakgård här. Ingen av de andra tomterna hade något dass, såvitt vi kunde avgöra. Varför fanns detta endast på en plats?

Latringroparna har haft överbyggnader av trä och vi vet från den näraliggande staden Ulricehamn att stadsgårdar kunde ha ”hemlighus” redan på 1600-talet. Dassen användes också som allmänna avfallsgropar, verkar det som. I groparna låg både krukskärvor, djurben, trasiga skor och små bitar av textilier. Tygbitarna har kanske använts som ”toapapper” eller mensbindor. Alla var dock tillverkade av ull, vilket kanske gör det mindre troligt att man använt dem som bindor. Men vi vet inte – här finns det ett forskningsfält för den hugade att ta tag i!

Bilderna visar några fynd från en av groparna, den yngsta, som verkar ha använts någon gång under perioden från omkring 1730 och fram till stadsbranden 1790. Alla bilder är tagna hos Studio Västsvensk Konservering.


De flesta bitar var små och svårtolkade. Men ibland kan man se delar av klädesplagg, som här en stickad tröjärm (?)


En bit vackert randigt tyg. Något för den vävkunniga att återskapa?

vävt band

Vävt band i ull

Ett vävt band som säkert varit en del av klädedräkten.


Det här glest vävda fragmentet är gjort av hästtagel. Vi hittade flera sådana och en möjlig tolkning är att de har använts som silar, till exempel för att sila mjölk. Mjölkning var en del av vardagsarbetet och man måste ha slitit ut många mjölksilar under årens lopp.


Och till sist – en sko. Trasig eller tappad, det är frågan. Vi hittade bara den ena…

En grävning går mot sitt slut

Ett fähus grävs bort

Om några dagar är vi färdiga med undersökningen i Jönköping. Nu återstår att komma ned till de understa lagren över resten av ytan – sedan kan vi packa ihop och åka hem för att sedan börja bearbeta resultaten. Redan nu kan vi se att det är stora skillnader i hur kvarteret bebyggts och använts över tid. Som det verkar, har man lagt ut de olika tomterna i ett sammanhang, kanske kring 1620. Men sedan dröjer det flera generationer innan kvarteret är bebyggt fullt ut.

I norr, upp mot Kanalgatan (då en kanal på riktigt) bygger man ganska snart ett par huslängor som sedan byggs till och byggs på i flera omgångar fram till stadsbranden 1790. Men den mellersta och södra delen av kvarteret får ligga obebyggda ett tag till, kanske ända till början av 1700-talet. Under tiden används de som odlingsytor – väl närmast köksträdgårdar. Här har också funnits fähus där man stallat kor och kanske hästar. Intrycket är att det fanns en plan för hur kvarteret skulle bebyggas – men verkligheten kom att se lite annorlunda ut.

På bilden gräver vi ut ett av fähusen för att komma ned till de understa lagren, med sand och rustbäddar med ris och kvistar som man lade ut först av allt för att få det lite torrare om fötterna på den fuktiga maden.

Tobaksodling i Jönköping


Här är vi nere i det sydöstra hörnet av grävningsytan, på den tomt som har nummer 7 på kartan från 1745. Den uppmärksamme kan ana konturerna av en mindre byggnad och till höger en till synes tom yta. En sådan tom yta med bara jord kanske inte ter sig så intressant. Men här har vi ett flera decimeter tjockt lager med matjord och i detta har vi funnit spår av tobaksodling.

Odlingsytan här i kvarteret Druvan har säkert använts under en längre tid, kanske redan från 1600-talets förra hälft, och till annat än bara tobak. I denna del av kvarteret tycks bebyggelsen ha varit glesare och det fanns stora trädgårdsområden på tomterna.

Idag odlas tobak bara av en del entusiaster hemma i trädgården. Men på 1700-talet gjorde man försök att odla tobak kommersiellt i Sverige efter att Fredrik I påbjudit tobaksodling i hela landet. Detta var ett led i en rad olika försök att göra landet mer oberoende av importvaror. Allt var inte lika lyckat – försöken att hålla silkesmaskar för att framställa siden stupade på att mullbärsträden frös ihjäl kalla vintrar. Men med tobaken gick det bättre och tobaksodlingar fanns i och kring en rad svenska städer – så också i Jönköping.

Tobaken röktes i kritpipor som under 1700-talet också tillverkades i Sverige. bland annat i Alingsås. Många pipor därifrån hamnade i Jönköping. Om detta kommer vi att berätta mera i ett senare inlägg.

Grytgjuteri i Jönköping

Eva Hjärtner-Holdar från UV GAL övervakar avbaningen

År 1696 ägdes den nordvästra tomten i kvarteret av grytgjutaren Anders Jöransson. På  hans tomt har vi  funnit spåren av en mycket omfattande gjuteriverksamhet. Tomten är översållad av gjutkassar, fyrkantiga gropar i marken, fyllda med sand, där man placerat gjutformarna. Formarna gjordes av lera och slogs itu när gjutningen var klar. Med tiden har tomten fyllts med ett upp till halvmetertjockt lager med krossade formar, deglar, kol och annat avfall från verksamheten.

Formarna har stått på rad i gjutkassarna, som fylldes med sand

 

Verksamheten var så omfattande att den närmast kan kallas för en industri. Vi kan se att man har tillverkat grytor, men det är mycket möjligt att man gjort andra slags föremål också. Det får den vidare analysen utvisa. Det finns mycket att jobba vidare med här – vad har man tillverkat, varifrån kom råvaran (främst koppar) och hur länge fanns gjuteriet på tomten? Ett spännande fynd!

En mycket liten del av avfallet på tomten - gjutformar, deglar och slagg

Spel och dobbel. Tärning funnen i Jönköping.

Tärning

Så här i början på grävningen ägnar vi oss åt att finna tomtgränser och husgrunder. I en husvägg hittades en fin tärning i horn eller ben mellan två grundstenar. Rödgods, porslin och djurben återfinner vi i rikliga mängder, men visst sprider sig ett extra stort leende över läpparna på en garvad arkeolog när dylika tecken på tidsfördriv visar sig. Ibland finner vi fusktärningar, denna tärning har dock ärliga avsikter med endast en sexa.

Carina