Archive for the 'Kungsbacka, Stortorget' Category

Nu är det slut… fast ändå inte

Fältarbetet på Stortorget i Kungsbacka är avslutat och andra aktiviteter tar vid på grävytan. Men jobbet är ju inte slut för den skull. Nu ska fynden tvättas, sorteras, registreras och analyseras. Jordprover och djurben ska analyseras så att vi får svar på våra frågor om odling och matvanor i kvarteret. Lager och konstruktioner ska sättas ihop till en begriplig bild av vad som har hänt på platsen innan torget anlades 1846. Och när det är klart ska vi lyfta upp alltihopa på en högre nivå och se hur saker och ting förhöll sig i Kungsbacka, jämfört med andra småstäder i regionen. Levdes livet på ungefär samma sätt i alla de västsvenska småstäderna – Kungsbacka, Falkenberg, Ulricehamn, Falköping med flera? Antagligen inte, men här återstår mycket att forska och diskutera kring.

Vi återkommer med rapporter, här på bloggen och på Facebook!

Väldigt många nyanser av grått – halvtid i Kungsbacka

Vi skickade upp grävningens enda ej höjdrädde arkeolog i kyrktornet för att få lite bra översiktsbilder. Och det är bara att konstatera att hela grävytan ser ut att bestå av olika nyanser av gråsvarta lager. Går det att få någon reda i detta?

Jodå. Faktum är att vi såhär när halva grävtiden har gått har hyfsad koll på hur tomten har använts under 1700-talet och fram till stadsbranden 1846. De röda strecken markerar husgrunder och de blå den tydliga tomtgränsen. Vi har husrester i två lager. Det äldre är från 1700-talet och syns mest som ett lergolv och en lite diffus stengrund. Någon gång strax före stadsbranden bygger man ett eller två nya uthus på tomten. De är riktade åt ett lite annat håll och går över den gamla tomtgränsen. Det verkar nästan som om man börjat planera för den nya stadsplanen redan före stadsbranden!

En hårt tilltrampad gårdsplan har vi också identifierat, men det allra mesta av ytan är helt enkelt matjord – stora köksträdgårdar och kryddland som vi rapporterat om tidigare. När alla jordprover är analyserade i höst kommer vi att kunna berätta mera om vad Kungsbackaborna odlade på sina bakgårdar.

Nästa vecka blir det grävmaskin igen och vi ska gå ned under husgrunder och odlingslager och se vad som där döljer sig.

Samma ogräs då som nu – köksträdgårdar under torget i Kungsbacka

De första analyserna av jorden under Stortorget i Kungsbacka visar att stora delar av det som idag är torg användes till odling av köksväxter i äldre tid. Här odlades kål och kryddväxter och säkert mera som de fortsatta analyserna kommer att visa. Vi kan också se att de odlande kungsbackaborna kämpade med precis samma ogräs som dagens köksträdgårdsodlare.

Revsmörblomman bredde ut sina revor då som nu…

… och våtarven, som här brer ut sig mellan bönplantorna, fanns i Kungsbackas köksträdgårdar också…

…medan svinmållan, som vi här ser bland ringblommor, fanns rikligt i Kungsbackas jordar också, precis som nässlor.

En del av de här ogräsen är ju goda att äta också och vi vet inte säkert om 1700-talets Kungsbackabor såg dem som ogräs eller matväxter – eller kanske både-och. Svinmållan är god som spenat och kan användas till djurfoder, våtarven kan ätas som sallad och nässelsoppa känner vi ju alla till. Nässlan kunde också användas till tyg – fibrerna i stjälken kan spinnas till garn och vävas till tyg.

Kungsbacka – grön stad

Nu har vi schaktat fram nästan hela grävytan och det ser ju inte så grönt ut, förstås. Snarare gråsvart och lerigt. Över stora delar av ytan ligger bara ett kulturlager utan några egentliga konstruktioner. Här har varit glest bebyggt ända in i 1700-talet. Men vad använde man de här ”tomma” ytorna till?

Kartan från 1752 ger oss några ledtrådar. Nästan hela staden är markerad med grönt och en mindre del med rosa. De rosa områdena är – av allt att döma – bebyggda partier av staden. De gröna kan ha använts på olika sätt, som odlingsmark för grönsaker och kryddväxter, utrymme för smådjur eller kanske bara som öppna gräsytor.

För att få lite klarhet i detta samlar in vi jordprover från de olika delarna av grävytan. Dessa analyseras av arkeobotanikern Jens Heimdahl och vad han kommer fram till återkommer vi till senare. Men vi kan nog redan nu säga att Kungsbacka, som så många andra städer för ett par hundra år sedan, var en mycket grön stad, där stadsborna själva producerade mycket av sin mat. Idag, när kraven på lokalt och ekologiskt producerad mat växer, har stadsodlingen fått en renässans med guerillaodling och balkongodlingar. Kanske har vi något att lära av 1700-talets stadsbor?

Vad är detta? Ett konstigt träkar i Kungsbacka.

En träkontruktion som vi såg redan vid förundersökningen var denna. En ram av stående plank, ungefär 3 x 4 meter stor. Kunde det vara en ram kring en odlingsbädd, eller kanske en avfallsbinge? Grävmaskinen får tömma fyllningen försiktigt i tunna skikt.

Överst låg det en del keramik, allt av 1800-talstyp.

Någon hade slängt ned en trasig metallspann.

Längre ned fanns det inga fynd alls, bara en botten av stora stenar. Någon träbotten fanns inte, så gott det nu gick att se i lera och inströmmande vatten. Träkaret byggt av sågade plankor (alltså inte så gammalt) och var minst 1.40 meter djupt, men vad användes det till? Dränering? Brunn? Avfallsdump? Gigantisk kompostbehållare? Vi har ingen aning. Kanske jordproverna från fyllningen kan ge några svar.