Archive for the 'Kvarteret Eddan i Linköping' Category

Schack – ett spel för kungar och biskopar

Under slutet av 900 talet- och början av 1000-talet spreds schackspelet från de arabiska länderna kring Medelhavet till länderna i norr. I de nordiska länderna började man spela schack under 1100-talet men då var det främst inom samhällets elit, bland kungar, adel och det högre prästerskapet. Det var endast några få procent av befolkningen som kände till och behärskade spelet, som ursprungligen kom från Indien.

 

_DSC1744

 

Drottningen från kvarteret Eddan är nu rengjord på Historiska museet i Lund. På hennes klänning finns röda färgpigment bevarade, som kommer att analyseras framöver. Foto: Historiska museet i Lund.

 

Den äldsta europeiska källan, som beskrivit spelet och dess regler, är Versus de scachis – ett 91-radigt poem från tiden kring år 1000. När spelet spreds över världen förändrades reglerna. Den dominerande militära symboliken med stridande enheter i en armé som fanns i det indiska och arabiska spelet, kom i Europa istället att vara symboler för de olika samhällsklasserna i det europiska feodalssamhället. Kungen var fortfarande kung, men den som i det indiska och arabiska spelet varit hans rådgivare, eller visir, blev nu i stället drottning, elefanten gjordes om till biskop, hästen till riddare, vagnen blev ett torn och fotsoldaten en bonde.

De äldsta schackpjäserna var mycket naturalistiskt utformade, något som stred mot Koranens förbud mot avbildningar av människor och djur. Därför kom schackpjäserna att under 1100- talets lopp omformas till mer abstrakta och stiliserade figurer.

 

IMG_4091

Konservator Lovisa Dal väger drottningen för att se hur mycket hon har minskat i vikt under torkningen. När vikten är konstant är torkningsprocessen klar. Foto: Historiska museet i Lund.

 

Vår schackdrottning, som är från 1200-talet, är ett exempel på den mer naturalistiska stilen. Ett lite äldre exempel på detta kommer från ön Lewis i Hebriderna. Fyndet består av inte mindre än 78 schackpjäser, och det är troligt att också dessa har ett skandinaviskt ursprung.

http://www.nms.ac.uk/explore/collections-stories/scottish-history-and-archaeology/lewis-chessmen/

 

Behnaz Ghoncheh

 

 

Färdiga i fält

I fredags avslutade vi den andra etappen av fältarbetena och nu börjar ett nytt skede i projektet. Fynden och kontexterna ska registreras, prover ska skickas på analys och rapporten ska skrivas.




fig1

 

 

Området för etapp 2 med Drottninggatan och Trädgårdsföreningen överst i bild. Foto Karin Lindeblad, RAÄ UV.

Den andra undersökningsytan motsvarar ett område som använts för odling enligt det äldsta kartmaterialet. Två av tomterna har vid slutet av 1600-talet använts som kålgårdar (köksträdgårdar ) och en av dem har varit en borgmästare Johansson fruktträdgård.

Våra resultat visar dock att området har använts för odling betydligt längre tillbaka i tiden än så. De äldsta lämningarna som vi undersökte denna gång var spår efter åkerbruk, troligen från början av medeltiden. Denna del av staden har alltså byggts ut på den äldre åkermarken,  på samma sätt som Linköping expanderar idag.

fig 2

Jimmy Axelsson Karlqvist rensar fram spår efter årderbuk i den ljusa sanden. Foto Rikard Hedvall, RAÄ UV.

I norra delen av området, längs med Trädgårdsgatan, fortsatte ett av de breda dikena som vi upptäckte och undersökte på den förra ytan. Parallellt med detta dike fanns ytterligare ett mycket brett dike, upp till fyra meter brett.

Från undersökningar i andra medeltida städer i Östergötland, bland annat i Vadstena, känner vi igen detta sätt att inhägna staden – med en vallgrav och en vall. Vår tolkning av de breda dikena är att de antingen har inhägnat denna del av staden under medeltiden, eller att de har fungerat som en begränsning för det närliggande medeltida franciskankonventet.

fig 3

Katarina Sköld schaktar fram de två stora begränsningsdikena utmed Trädgårdsgatan. Foto Karin Lindeblad, RAÄ UV.

Utanför dessa begränsingsdiken undersökte vi de sista dagarna en stor träkonstruktion, med liknande orientering som dikena. Konstruktionen var fylld med illaluktande jordmassor, som vi preliminärt tolkar som gödsel. Kan träkonstruktionen ha fungerat som uppsamlingsplats för gödsel och latrin, för vidare transport ut på åkermarken? Analyser av materialet kommer säkert att bidra till tolkningen av både datering och funktion.

fig 4

I förgrunden den medeltida träkosntruktionen. På andra sidan Apotekargatan låg under medeltiden ett franciskankonvent som på 1500-talet omvandlades till kronans hospital. Foto Annika Konsmar, RAÄ UV.

fig5

Detalj av träkonstruktionen, möjligen en trappa. Foto Karin Lindeblad, RAÄ, UV.

De breda dikena och träkonstruktionen var igenfyllda med raseringsmaterial från sten- och tegelbyggnader samt senmedeltida keramikskärvor, troligen från konventet. I nuläget tolkar vi det så att konstruktionerna togs ur bruk i början av 1500-talet, när konventet omvandlades till kronohospital.

fig6

Skärva av senmedeltida stengodskärl, importerat från Tyskland. Foto Karin Lindeblad, RAÄ, UV.

Senast under 1600-talet lades de tomter ut som vi ser i det äldsta kartmaterialet. Även dessa begränsades av diken, men med betydligt blygsammare dimensioner än de äldre. Tomterna användes sedan fram till mitten av 1800-talet i huvudsak för odling, både som köksträdgårdar men även för tobaksodling. På 1700-talet kan vi se att det var flera av Linköpings borgare som ägde flera tomter i staden, och då använde en av dem för boende och den andra för odling.

fig7

Den enda byggnaden som fanns i 1600-talets och 1700-talets kålgård var en liten källare med trägolv med en dräneringstunna i hörnet. Foto Anders Bornfalk Back, RAÄ, UV.

Denna del av kvarteret Eddan bebyggdes först under 1800-talet, något vi känner igen från andra städer. Städernas tidigare omfattande trädgårdsodlingar byggdes då bort, i samband med den tilltagande urbaniseringen.

 

Karin Lindeblad

Myntfynd i kvarteret Eddan

Kopparmynt

Att byta varor och tjänster var det grunden för handel i forntiden. Grunden till systemet för handel som mynt, sedlar, plastkort och andra betalningsmedel lades i Babylon och Egypten för cirka 5000 år sedan.  De äldsta kända mynten är från Lydien och Jonien i främre Asien och kan dateras till 600-talet f Kr. Silver var det vanligaste materialet men koppar började användas cirka 200 år senare.

Det första svenska myntet präglades under Olof Skötkonungs tid(ca 993-1022) med förebild av engelska mynt. I början av 1600-talet började man prägla kopparmynt och använde dem till 1770-talet.

I kvarteret Eddan har vi hittat ett tjugotal mynt och nedan följer ett urval.

 

Behnaz Ghoncheh

 

 

DSC_0152

1- Kopparmynt, Kristina, 1/4, öre, 1633-1634, Avesta

 

DSC_1002

DSC_0244

2-Kopparmynt, Johan III, Penning, 1575, Stockholm

DSC_1004

 

 

 

3-Koppar mynt, Johan III, ½ öre, 1582, Stockholm

 

DSC_0989

DSC_0990

4-Kopparmynt, Fredrik I ,1 öre , 1724

DSC_0963

5-Daler, Kopparmynt, Karl XII,1718

DSC_0964

6-Kopparmynt, Oskar II,2 öre, 1873

DSC_0980

DSC_0982

7- Kopparmynt, 1/6 öre, Karl XII,1707

DSC_0995

8-Kopparmynt, Oskar II,2 öre, 1877-1878

DSC_0996

9-Kopparmynt, Oskar II ,5 öre, 1875

DSC_0999

 

10-Kopparmynt, Johan III , klippning,1 mark/8 öre , 1591-1592

DSC_1005

11-Kopparmynt, Johan III,1575–1 577,1/2 öre

DSC_1007

 

12-Kopparmynt, Fredrik I,1720 eller Eleonora, 1719

Avslut och nystart i Eddan

Vi har nu avslutat den första etappen av undersökningarna i Eddan. Resultaten från undersökningen har visat att stadsgårdarna sannolikt började bebyggas under 1700-talets mitt, och dessförinnan har undersökningsområdet främst utnyttjats för odling av olika slag.

På kartan från år 1696, som är den äldsta kartan där tomter i Linköping är utsatta, har vi markerat kålgårdar (gröna), trädgårdar (beige) och åkermark (ljusgröna) som fanns i staden. Det är tydligt att de odlade delarna utgjorde en betydande andel av Linköping under tidigmodern tid. Den röda linjen markerar hela vårt undersökningsområde, varav de västra delarna utgör etapp 1 (se infälld bild till höger).

 

fig 1 Karta 1696 A3 format - Kopia

Vi har kunnat konstatera att man inom de västra delarna av Eddan har odlat en hel del medicinalväxter, såsom exempelvis hjärtstilla, malva och spikklubba. Detta är intressant med tanke på att undersökningsområdet ligger strax intill det tidigmoderna hospitalet (se kartan ovan). Vår arkeobotaniker Jens Heimdahl har även hittat spår av tobaksodling. Odlingen av tobak får ett rejält uppsving i städerna under 1700-talet, och har påträffats vid ett flertal stadsarkeologiska undersökningar i bland annat Linköping, Norrköping och Kalmar.

De äldsta historiska lämningarna i området utgjordes av grävda diken, stora gropar, nedgrävda tunnor och vattenhål. De stora groparnas funktion är inte helt klarlagd, sannolikt har det rört sig om täktgropar för sand eller lera. Dikena markerar ibland tomtgränser, men vi har även diken vilka delat in den äldre åkermarken i gärden och tegar.

TOMT 80 i botten Fotot visar de äldsta lämningarna inom tomt 80. Man ser olika diken samt ett antal gropar och stolphål. Fotot är taget från söder. RAÄ UV Öst

 

åkerdikeFotot ovan visar ett av de åkerdiken som påträffades i områdets sydvästra del. De årderspår som fanns i området följde åkerdikenas riktning. Fotot är taget från sydöst. Karin Lindeblad, RAÄ UV Öst

tunnaEn av de trätunnor som fanns nedgrävda i tomtgränsen mellan tomt 79 och 80. Tunnan var ett laggad och sammabunden med träband. På en av laggarna fanns ett bomärke. Fotot är taget från norr. Annika Nordström, RAÄ UV Öst

I områdets nordöstra del, i höjd med den västra kålgården, fanns ett stort dike, större än de övriga inom området. Diket är ett av de äldsta lämningarna inom undersökningsområdet. Diket var cirka tre/fyra meter brett i toppen och utgjordes av en flack nedgrävning som smalnade av mot botten. I de södra delarna gjorde diket en tvär gir i närmast 90 graders vinkel (se fotot nedan). Vi hoppas att finna delar av detta dike inom etapp 2 av undersökningen. En hypotes om vad diket haft för funktion är att det kan ha varit gräns för det medeltida klosterområdet.

stordiket från västerFoto på det stora diket, taget från väster. Rikard Hedvall, RAÄ UV Öst.

De allra äldsta lämningarna från Eddan – så här långt – utgörs av keramik som kan dateras till yngre stenåldern. Vi har även funnit ett antal stolphål och andra konstruktioner som kan ha utgjord del av en neolitisk boplats.

 

stenålderskeramikKeramik från yngre stenåldern. Foto Anders Bornfalk Back, RAÄ UV Öst.

Sammanfattningsvis kan vi konstatera att vi kommer att kunna arbeta vidare med och fördjupa analyserna kring stadens odlade delar, hur man planlagt och avgränsat denna del av Linköping under historisk tid. De medeltida föremål (främst schakpjäsen och en del av en ljusstake) som förekommit i utfyllnadslager i gropar inom området antyder även en koppling mellan det närbelägna klosterområdet.

Den gångna veckan har vi schaktat upp den östra delen av undersökningsområdet. Som syns i kartan ovan kommer vi främst att undersöka en kålgård och en fruktträdgård. Vi tror även att vi i denna del av undersökningsområdet kommer att finna brunnar, diken och stora gropar.

Nya etappenPå bilden syns de norra delarna av den östra kålgården. Längre bak i bilden syns rester av ett 1900-talshus och i bildens främre delar syns rester av en yngre stenlagd tomtgräns. Fotot är taget från norr, Karin Lindeblad RAÄ UV Öst.

Vi ser fram emot att börja undersöka dessa intressanta odlingar och få fram mer ny kunskap om Linköpings medeltida och tidigmoderna ytterområden.

Annika Nordström

OBS: I morgon, onsdagen den 22/10, kommer vi att genomföra den sista kvällsvisningen i Eddan. Lunchvisningarna på tisdagar kommer dock att genomföras till och med vecka 45 (4/11).

Följ oss även på www.facebook.com/gamlagamlabusstorget

 

 

Samling vid pumpen

Västra delen av utgrävningen är avslutad. Några av de mest iögonfallande anläggningarna var brunnarna. Sedan tidigare var 29 brunnar kända och dokumenterade i centrala Linköping. Hittills har en handfull brunnar tillkommit sedan utgrävningens början. De är konstruerade på olika vis och har olika datering.

En av brunnarna var konstruerad av sten och trä. Intill den påträffades utgrävningens hittills mest uppmärksammade fynd: en medeltida schackpjäs av horn i ett mörkt lager. När brunnen hade avlägsnats analyserades de mörka, fyndrika lagren ytterligare. De visade sig tillhöra en enorm grop av äldre ursprung än brunnen. Det kan ha varit ett vattenhål i äldre tider. Brunnen och det möjliga vattenhålet ligger på gränsen mellan tomt 81 och 82 på 1696 års karta, vid ”Shottens arvingars lada”.

DSC_0313En brunn töms på sitt innehåll. Foto: Karin Lindeblad, Riksantikvarieämbetet UV Öst.

 Ett speciellt fynd: En medeltida schackpjäs. Foto: Karin Lindeblad, Riksantikvarieämbetet UV Öst.

Något västerut, på tomt 80, fanns en brunn av trä. Den hade ett brunnskar av stående plankor. I den övre delen var brunnskaret omgivet av tre till fyra lager av laxat timmer i tre vädersträck, och av stående störar och större stenar i ett. Under grundvattennivån var träkonstruktionen av liggande timmer och stående plankor välbevarad – en tydlig grandoft spred sig i schaktet! Brunnens djup var nära fem meter. Orsaken till att anlägga en sådan djup brunn, kan vara ett behov av mycket vatten på en och samma gång.

DSC_0779 Ett välbevarat exempel på laxat timmer. Foto: Camilla Veldman Huss, Riksantikvarieämbetet UV Öst.

På tomt 78 fanns ännu en brunn av trä med brunnskar och timrad konstruktion, men av äldre ursprung. I konstruktionslagret påträffades ett antal fynd, som visar på att brunnen har anlagts runt 1760. Fynden utgjordes bl. a. av keramik och en pipa.

DSC_0026 Ännu en timmerkonstruktion. Foto: Riksantikvarieämbetet UV Öst.

DSC_0559Fynd med tidstypisk dekor, stämplar, märken eller årtal underlättar dateringen. Foto: Karin Lindeblad, Riksantikvarieämbetet UV Öst.

Två konstruktioner med nedgrävda tunnor såg till att börja med ut att vara två brunnar.  Den ena tunnan hade dock en botten och kan ha använts till förvaring.

DSC_0682 Tunnans botten var intakt. Foto: Annika Nordström, Riksantikvarieämbetet UV Öst.

En av brunnarna var anlagd av enbart sten och lera. Leran är vunnen på plats när brunnen grävdes och har använts för att täta och stabilisera stenkonstruktionen, som bestod av dubbla stencirklar. Flera av brunnarna hade en lerig yttre fyllning och här var den verkligen fast och tydlig. Det är möjligt att brunnen har varit försedd med en träkonstruktion, men inte nödvändigtvis. I lagret mellan stenraderna gjordes ett par fynd, varav en skärva flintgods med svart dekor. Dateringen hamnar då kring mitten av 1800-talet.

DSC_0488 Den ljusa leran avtecknar sig tydligt runt brunnens stenar.

DSC_0579Maskinisten plockar försiktigt bort sten för sten.

DSC_0590Vi undersöker brunnens innehåll och konstruktion.  

DSC_0591 Fynden påträffades mellan stenraderna. Foton: Camilla Veldman Huss, Riksantikvarieämbetet UV Öst.

När utgrävningen närmade sig sitt slut i västra delen av området, visade sig ännu en stor grop vara en brunn eller ett vattenhål . I brunnens fyllning påträffades ett något udda fynd med tanke på kontexten: delarna av ett mänskligt skelett. Vad gäller dateringen av brunnarna försöker vi datera konstruktionstillfället och bruksperioden. Det kan göras via fynd, dendrokronologi och relativ datering. Då tittar vi på vilka anläggningar och lager som är äldre och yngre än brunnen i fråga. Alla anläggningar mäts in med GPS. På så sätt skapas kartor av området.

DSC_0777 En laxad timmerstock är utvald för dendrokronologisk datering. Foto Camilla Veldman Huss, Riksantikvarieämbetet UV Öst.

DSC_0563Med hjälp av GPS-mätningar skapar vi detaljerade kartor av utgrävningsområdet. Foto: Karin Lindeblad, Riksantikvarieämbetet UV Öst.

I ett senare skede kommer vi analysera brunnarnas läge inom tomterna från 1600-talet och framåt, men det verkar som om det har legat minst en brunn per tomt. Alla har inte varit i bruk samtidigt. Några av brunnarna ser ut att ha haft kapacitet att leverera mycket vatten och har kanske använts gemensamt. Förhoppningsvis kommer vi hitta fler brunnar i utgrävningens östra del, där vi fortsätter vår undersökning från och med denna vecka.

Camilla Veldman Huss

Följ oss även gärna på www.facebook.com/gamlagamlabusstorget