Archive for the 'Okategoriserat' Category

Heta arkeologer i Fyrislund

Så var den varmaste dagen hittills till ända. Trots värmen tuffar vi på för fullt med undersökningen.

På Vaksala 299 har vi nu identifierat minst tre lägen med huslämningar, varav två verkar inrymma olika typer av långhus. Om fyndmaterialet från metalldetekteringen är till någon ledning bör det röra sig om perioden romersk järnålder till yngre järnålder (cirka Kr. f till 1000 e Kr.), då vi bland annat har olika typer av fibulor och spännen från denna period.

I morgon fredag har vi ånyo en guidad visning klockan 14:00, alla är välkomna!

Undersökningen rullar på

Undersökningen rullar på

Tidigmedeltida hus i Hjärup

Ur det som från början mest ser ut som spridda mörka fläckar i jorden har nu minst ett tidigmedeltida hus utkristalliserat sig. Huset har varit byggt med jordgrävda stolpar, där väggarna har burit hela husets tyngd. Detta innebär ett skifte från äldre traditioner då det vanliga under förhistorisk tid var att kraftiga stolpar inuti husen bar upp taket. Huset daterar vi bland annat med hjälp av Östersjökeramik, som hittats i groparna där stolparna har stått. Just den här typen av keramik var vanlig under ett par hundra år, mellan ca 1000 – 1200 e Kr. Huset som vi nu undersöker i Hjärup kan troligen dateras till 1100-talet och berättar om en återetablering på platsen. Efter att storgården strax västerut försvann i mitten av 1000-talet odlades marken under ett par generationer men sedan valde man åter att bosätta sig i området.

På fotot står Sofia inne i det tidigmedeltida huset i Hjärup. Groparna efter de jordgrävda stolparna har markerats med små ”kubbar” för att visualisera storlek och form.  Huset har varit ca 5 meter brett.  Foto: Katalin Schmidt Sabo, Statens historiska museer.

På fotot står Sofia inne i det tidigmedeltida huset i Hjärup. Groparna efter de jordgrävda stolparna har markerats med små ”kubbar” för att visualisera storlek och form. Huset har varit ca 5 meter brett. Foto: Katalin Schmidt Sabo, Statens historiska museer.


Idag har vi haft besök av Torbjörn Brorsson, Kontoret för keramiska studier, som hjälper oss att bestämma keramikens ålder och proveniens.  Foto: Katalin Schmidt Sabo, Statens historiska museer.

Idag har vi haft besök av Torbjörn Brorsson, Kontoret för keramiska studier, som hjälper oss att bestämma keramikens ålder och proveniens. Foto: Katalin Schmidt Sabo, Statens historiska museer.

Spännande fynd vid schaktningen i Hjärup

Medan vi hade maskinen kvar på området passade vi på att undersöka några stora mörka färgningar som vi gissade var igenlagda brunnar. Mycket riktigt. En av dem var riktigt djup och hade en nedgrävd trätunna som brunnskar längst ner i botten.
Ett föremål av ben som framkom då vi schaktade matjorden var något som kan vara ett skrivredskap, en stylus (se bild nedan). Sådana verktyg fanns redan under vikingatiden och användes för att rista tecken med på vaxtavlor. Vårt föremål är av ben, men det finns exempel från andra undersökningar där de är tillverkade av brons eller horn. Ofta är de försedda med ett hål eller ögla som möjliggjort att man kunnat ha dem hängande i ett band. Spetsen skrev man med och den platta änden upptill har man använt för att ”sudda” och plana ut vaxet med. Är föremålet inget stylus kan det istället vara en bennål för att exempelvis binda nät.

Foto_20150509 140
Nere i botten av en brunn fann vi ett brunnskar i form av en trätunna. Snabbt rann vattnet till vid schaktningen och fyllde tunnans nedre del. Foto Katalin Schmidt Sabo, Statens Historiska Museer.

2overforingen 013
Detta benföremål kan vara ett skrivredskap, en stylus. Är det inte ett stylus kan det istället vara en bennål för att exempelvis binda nät. Foto Katalin Schmidt Sabo, Statens Historiska Museer.

Geologins dag i Stripa gruvmiljö

Den nationella invigningen av Geologins dag gick i år av stapeln i Stripa gruvmiljö i Lindesbergs kommun. Föreningen Industrilandskap i Bergslagen genomförde tillsammans med Lindesbergs kommun och Lindesbergs museum ett tvådagars välbesökt program den 12-13 september.

Under en av dagarna var jag och Svante Forenius från GAL inbjudna för att hålla i visningar av gruvmedjan i Stripa. Smedjan är en borrsmedja som var i bruk under mitten av 1800-talet. Smedjan finns både på foton och på kartor, men har under århundradenas gång helt fallit i glömska. Fram till förundersökningen som vi utförde på platsen i augusti 2012 fanns inget kvar som avslöjar en byggnad i området. Men efter idogt grävande finns den slaggstenbyggda grunden idag att beskåda. Innanför grundmurarna vilar golvet och delar av ässjan. Golvet i smedjan innehåller en stor mängd järn och detaljer som innehåller information om byggnadens rumsliga struktur. En fortsatt undersökning på platsen planeras till våren 2015. Smedjan är också anlagd direkt på utjämnat äldre gruvvarp. Ett varp som resultat av 14C-dateringar visade sig höra hemma i 1500-tal. Med andra ord så väntar medeltiden på oss direkt under smedjans grund!

Denna historia fick vi nöjet att berätta i soligt höstväder i Stripas äldre gruvområde. En strid ström av intresserade besökare kom till platsen för utgrävningen. Barn som vuxna ställde en uppsjö av frågor; Hur hittade ni smedjan? Vem var smeden? När ska ni komma tillbaks och gräva? Hur mycket järn fanns det på platsen? Efter vår dag i Stripa kunde vi åka hemåt med insikten att intresset för vår gruvhistoria minst sagt lever!

För att läsa mer om utgrävningarna i Stripa samt projektet med att bena ut områdets äldre gruvhistoria sök på SAMLA och rapporterna: Stripa – från järnmalmsgruva till industriminne, Stripa i tid och rum samt Gruvsmedjan i Stripa.

Annika Willim

DSC_0045DSC_0031

Välkommen till Gamla Uppsala!

Våra undersökningar fortsätter en bra bit in i oktober, delta gärna i en av våra visningar (t.o.m. sista september) eller håll dig uppdaterad via vår hemsida (www.arkeologigamlauppsala.se) eller facebook.

Det händer spännande saker, hela tiden!

2013-09-19_15-31-13_710 - Copy