Archive for the 'Rörby Bälinge' Category

Mot nya äventyr!

Mot nya äventyr!

Mot nya äventyr!

Rörbygänget tackar nu för sig efter 10 hektiska veckor i fält. I och med fredagen har vi undersökt platsen klart och lämnar över ytan till PEAB som nu börjar lägga ned rör och bygga vägar i förberedelse för villabebyggelsen som skall byggas nästa år.

Det har varit en spännande tid och platsen har inte på något sätt varit e n besvikelse. Vi har kunnat konstatera att människor har uppehållit sig på platsen redan från bronsålder kring 1000 BC, men att det är under järnålder som man mer formellt tar platsen i besittning. Det har funnits minst två gårdar på platsen från romersk järnålder fram till folkvandringstid/vendeltid och kanske även lite senare innan man lämnar platsen för gott. Minst 33 hus har byggts under denna tid och på den södra av gårdarna har det bott människor som haft en relativt rik uppsättning metallföremål. Flera av dessa föremål har hört till klädedräkten (likarmade spännen, fibulor och dräktnålar) medan andra föremål såsom smältor och klipp i kopparlegering antyder att man någonstans i närområdet kan ha haft ett mindre gjuteri alternativt att man har haft ett mindre upplag av skrotmetall på någon plats inom gården.

Den norra gården har haft minst lika många om inte lite fler hus, men människorna verkar i gengäld helt ha saknat föremål av metall. Är det kanske så att vi ser en skillnad i ekonomisk styrka mellan gårdarna eller finns det kanske en annan förklaring till att endast den södra gårdens människor verkar ha använt sig av metallföremål? Detta och mycket mer kommer vi nu att ge oss i kast med då inomhusarbetet startar upp i nästa vecka och vi lovar att hålla er informerade om utvecklingen.

Slutligen ett stort tack till alla intresserade Bälingebor och andra som besökt vår grävning, ni hade många och intressanta frågor och berättelser. Jag skulle även vilja ta tillfället i akt att tacka alla fantastiskt (!) duktiga arkeologer som jobbat med fältundersökningen under båda säsongerna:

2012: Mattias Ahlbeck, Niclas Björck, Malin Crona, Louise Evanni, Madeleine Forsberg, John Hamilton, Torbjörn Holback, Karl-Fredrik Lindberg, Magnus Lindberg, Maria Lingström, Mikael Schneider.

2013: Mia Englund, Fredrik Gunnarsson, John Hamilton, Torbjörn Holback, Magnus Lindberg, Reidar Magnusson, Mats Nelson, Anna-Sara Noge, Ola Winter .

Visningar och tjära på Rörby

Visning vid Rörby den 5 juni

Visning vid Rörby den 5 juni

På Rörby har vi nu haft två visningar av platsen för allmänheten och gensvaret har varit stort! Mellan 30 respektive 40 personer på varje visning har dykt upp och vi på grävningen vill tacka Bälingeborna (och även andra ditresta förstås) för ett verkligt engagemang och intresse för denna nya del av Bälinges historia som vi gräver fram ur den uppländska leran. Välkomna ånyo den 19 juni kl. 15:00 för en ytterligare visning.

Ett ämne som kommit upp på våra visningar är förekomsten av tjärframställningsgropar på platsen. Det finns i dagsläget minst 4 stycken sådana på Rörby och vi räknar med att träffa på fler vad det lider. Dessa trattformade gropar har fyllts med ved i toppen som eldats under låg temperatur (400-700 grader) en längre tid med noga kontroll av syretillförsel. Syftet har varit att framställa tjära som vid den långsamma förbränningen drivs ur veden och samlas ihop i ett kärl beläget i en cylinderformad nedgrävning under veden. Utöver detta har även man fått tillgång till träkol vilket kan ha kommit väl till pass för användning vid exempelvis metallhantverk. I en av tjärframställningsgroparna vid Rörby har man även satt ned en träpplatta i botten av den cylinderformade gropen, förmodligen för att uppsamlingskärlet skall stå rakt.

Tjärframställningsgroparna ligger i flera fall nära byggnader och det är mycket troligt, vilket också visats på andra ställen i Uppland, att tjäran använts för att impregnera virke i byggnader, exempelvis de takbärande stolparnas nedre delar som ställts ned i marken. Vi kan ana att tjärframställningen vid Rörby främst har varit till för husbehov och utförts under sen romersk järnålder fram till åtminstone folkvandringstid (200-500 AD) men troligen även senare. En mer storskalig tjärproduktion bedrevs istället ute i skogsmarken under denna tid och denna produktion hade mer formen av tillverkning för avsalu. Förmodligen fanns ett omfattande behov av tjära för exempelvis skepp.

En trattformad tjärframställningsgrop. I botten kan anas den rektangulära träplatta som uppsamlingskärlet vilat på.

En trattformad tjärframställningsgrop. I botten kan anas den rektangulära träplatta som uppsamlingskärlet vilat på.

Hus på Rörby

Hus 1. Träkubbarna markerar takbärande stolplägen och gavlar, färgade pinnar visar stolplägen för väggstolpar

Hus 1. Träkubbarna markerar takbärande stolplägen och gavlar, färgade pinnar visar stolplägen för väggstolpar

På Rörby fortsätter undersökningen med full fart. Hittills har de 11 husen från förra året fått sällskap med 21 nya hus. Ett av dessa är lite speciellt då det är mycket välbevarat och av lite ovanliga proportioner.

Vi kallar det hus 1 och det rör sig om en cirka 20×8 meter stor byggnad med raka gavlar och svagt rundade väggar. Det har troligen fungerat som en huvudbyggnad eller mangårdsbyggnad i den norra gården under någon period. Husets väggar är tydligt synliga i form av rätt så kraftiga stolphål för vägstolpar och i vissa fall står till och med den nedre delen av stolpen kvar i stolphålet (se bild).

Förmodligen har huset haft lerklinade väggar vilket också syns tydligt då väggstolparna ställts i en svag sicksack form, förmodligen för att man lättare skulle kunna bygga upp en vägg av slanor som lades mellan stolparna och därefter klinades med lera. En annan intressant sak har vi också kunnat notera och det är att väggen verkar saknas i den centrala delen av huset, något som får oss att tro att det kanske funnits en annan vägtyp här. Ett förslag är att man timrat den centrala delen av huset vilket skulle gett huset ett rätt så imponerande utseende.

Husets ingångar verkar också ha varit placerade mitt på husets långsidor i den möjligt timrade delen, men möjligen har man även haft en mindre dörr närmare gaveln på husets östra sida. Inuti byggnaden verkar ha funnits en härd i ett av rummen och detta kan troligen vara husets köksdel. Vi har all anledning att återkomma till det här huset längre fram då vi slutfört vår undersökning av det.

Glöm inte att det idag onsdagen den 12 juni samt den 19 och 26 juni är guidade visningar för allmänheten på Rörby, välkomna!

Väggstolphål i hus 1 med bevarad stolpe

Väggstolphål i hus 1 med bevarad stolpe

Metalldetekteringen på Rörby, Uppland

Metalldetektering pågår!

Metalldetektering pågår!

I samband med årets avbaning med grävmaskin i Rörby, metalldetekterades nästan hela det kvarvarande undersökningsområdet. Det gick till så att den översta grässvålen avlägsnades med maskin, därefter detekterades matjorden innan ett ytterligare skikt skalades av och detekterades. Majoriteten av fynden påträffades i det övre matjordsskiktet. Detta är ett relativt nytt sätt att arbeta inom arkeologin och det har börjat ge en helt ny syn på vår förhistoria eftersom platser som tidigare ofta framstod som fyndfattiga, exempelvis boplatser ute på lermark nu visar sig innehålla en respektingivande mängd metallföremål.

Hur fungerar då en metalldetektor? Mycket enkelt förklarat består en detektors övre del av en radiosändare och en radiomottagare. I loopen” dvs. i den runda plattan nedtill finns en mottagarspole och en sändarspole, loopen ska alltid vara i rörelse. Det elektriska fältet runt loopen förändras när den kommer nära metall. När detta inträffar hör detekteraren ett ljud i sina hörlurar, ljudsignalen varierar beroende på vilken metall det är fråga om. Ljudsignalen blir dessutom starkare allt närmare föremålet man för loopen och det ger en indikation på var man ska gräva.

Jordbruksmark innehåller ofta mängder av metallskräp och efter en dags detektering har du ofta fickorna fulla av spik, kapsyler, tomhylsor, hästskosömmar m.m. Förhoppningsvis har du även funnit föremål som kan säga något om forntiden. Små cu-klipp och smältor kan tyda på att det funnits ett gjuteri i närheten. Fynd av knivar, verktyg m.m. kan berätta mycket om vad forntidens människor gjorde och arbetade med på platsen. Detektering i samband med avbaning med grävmaskin är viktigt, majoriteten av metallfynden finns i matjorden och inte i anläggningarna därunder. Denna vecka fortsätter avbaningen av ett ytterligare område och vi hoppas kunna återkomma med ett nytt blogginlägg om metalldetektering inom en snar framtid.

/Magnus Lindberg, ansvarig för metalldetekteringen på rörbyundersökningen

Visningar för allmänheten av de arkeologiska undersökningarna vid Rörby i Bälinge

Södra gårdsläget under undersökning

Södra gårdsläget under undersökning

Undersökningarna vid Rörby i Bälinge rullar vidare. Nu är det dags för allmänheten att få se lämningarna på närmre håll.

Den 5, 12, 19, 26 juni klockan 15:00 håller arkeologerna guidade visningar för intresserade besökare. Vi samlas vid undersökningsytans norra del invid fotbollsplanen. Arkeologerna kommer att berätta om bland annat det vardagliga livet på en Uppländsk gård för 1500-1000 år sedan och lite om vilka vi tror det kan ha varit som bott på de två gårdarna i Bälinges utkant och deras relation till bland annat de styrande som satt i Gamla Uppsala vid samma tid. Vi kommer även att visa ett litet urval av de föremål som man använde sig av både i det dagliga livet på gården men även föremål som var till för mer personliga eller speciella tillfällen.

För de som kommer från Uppsala är enklaste vägen att köra norrut längs gamla E4 norrut, sväng vänster vid Svista/Marsta, ta höger vid rondellen vid Forkarby och sväng höger vid infarten till Bälinge, fortsätt 500 meter och på höger sida finns fotbollsplanen där vi möts upp.

Välkomna!