Archive for the 'Stavby, väg 288, Uppland' Category

Delar av den vikingatida smedjans produktion!

I dagarna har fyndmaterialet från smedjan vi tidigare berättat om på Stavby 212 (Nyby, Uppland), studerats närmare i samband med rapportskrivandet. Fynden har även fotograferats, så vi passar på att visa ett ”gruppfoto” från detta tillfälle. Fynden visar att smeden haft en relativt varierad produktion med tillverkning av både enklare föremål som exempelvis spik, med även knivar och verktyg har smitts. På bilden ser vi ett urval av de fynd i järn som påträffades i smideshärden.

Föremål från ässjan på Nyby (Stavby 212)

Övre raden från vänster: F23 (spik?), F24 (mejsel), F26 (knivämne), F27 (spik?), F29 (beslag), F30 (beslagsring), F32 (nit). Mellersta raden från vänster: F33 (knivämne?), F36 (beslag), F37 (nitbricka), F38 (spik?), F39 (knivämne), F40 (nit), F41 (spik). Nedre raden från vänster: F25 (verktyg?), F43 (hästskosöm), F42 (spik). Foto: Mia Englund.

Smedjan i Stavby, Uppland

Som vi kunde berätta i augusti förra året, påträffades bland annat en smedja vid 2014-års undersökningarna av boplatsen Stavby 212 i Uppland. Smedjan bestod främst av en mycket fyndrik slagguppsamlingsgrop som utgjort en del av smedjans ässja. Troligen har smedjans väggar varit uppbyggda med liggande timmer då både stolphål och syllstenar saknas helt.

Nu har vi fått dateringar från ässjan som visar att smidesverksamheten bedrivits under den senare delen av vikingatid kring 1000 AD. Smidesverksamheten verkar ha varit relativt diversifierad med tillverkning av både enklare föremål såsom spik och hästskosömmar, men även knivar och verktyg av olika slag.

Undersökningen av smedjans ässja i pågår

Undersökningen av smedjans ässja pågår

Flera hus och färska dateringar

Här kommer en uppdatering för Stavby 214. Inom undersökningsområdet finns spår efter åtminstone nio hus. Vissa av dem har varit mindre hus för förvaring medan andra varit betydligt större och använts som boningshus. Områdets äldsta hus är en större byggnad som vi kan följa i hela 25 meter! Den har haft kraftigt stenskodda stolphål och tack vare ett 14C prov från ett stolphål har vi daterat huset till romersk järnålder. En del av husen har varit samtida med varandra, men vi har även hus från olika perioder. Husens dateringar sträcker sig från romersk järnålder fram till 700-800 e.kr. Flera av husen fortsatte utanför undersökningsområdet och vi kunde endast delvis undersöka dem.

I vårt senast blogginlägg konstaterade vi att blocket med omgivande, sotig fyllning inte var en grav. Fyllningen  kunde vi istället härleda till ett bränt hus som vi nu genom ett 14C prov daterat till tidig vikingatid.  Frågan är varför huset brann huset ned? Var det någon som var slarvig med elden eller brände man ned huset medvetet? Klart är i alla fall att området där huset stod har städats upp efter branden och skräpet deponerats runt de båda blocken i närområdet.

I mars passade Anton S. på att fotografera undersökningsområdet som vi lämnade i juli 2014. Mycket återstår ännu innan vägen är klar.

Gravhögar i väster och Stavby 214 på andra sidan vägen.

Gravhögar i väster och Stavby 214 på andra sidan vägen. Foto: Anton Seiler

Vi återkommer med mer info snart igen!

Blev det någon grav?

Mitt under pågående fältarbete skrev vi att det kanske fanns en grav i schaktet i Stavby, i anslutning till ett större block. Men hur blev det med den saken då?

Detta är inte en grav!

Detta är inte en grav!

Nej, någon grav blev det inte! Det svarta lagret i anslutning till blocket bestod istället av skräp från järnåldern, bränd lera, keramik, djurben, bitar av vävtyngder och några trasiga järnföremål, det hela uppblandat med stora mängder sot och träkol.

En rejäl klump bränd lera, troligen lerklining från ett hus.

En rejäl klump bränd lera, troligen lerklining från ett hus.

Faktum är att lika mycket förhistoriskt skräp fanns i anslutning till ett annat block, bara några meter därifrån. Idag tror vi att man städat undan spåren av ett hus som brunnit ner och sedan fortsatt slänga avfall på samma plats. Så småningom berättar vi mer om detta hus och dramatiska händelser som människorna i Stavby fick uppleva under romersk järnålder och folkvandringstid…

Från labb till fält och åter till labb

Under juli i år undersökte UV en boplats norr om Stavby kyrka i Uppland kallad Nyby. Anledningen till undersökningen var Trafikverkets planerade breddning av väg 288. Undersökningen har visat på närvaron av en gård från romersk järnålder-folkvandringstid med enstaka hus, brunnar och en högintressant lämning av en smedja.

Under förundersökningen av platsen 2013 togs ett makroprov ur ett stolphål, som senare skulle visa sig innehålla viktig information om ett hantverk. Vid analys visade sig provet innehålla mycket små fragment av slagg. Efter att slaggen granskats närmare kunde det slås fast att det troligen rörde sig om järnsmide. Tolkningen under detta skede var att smide med stor sannolikhet hade bedrivits i närområdet till ovan nämnda stolphål.

Det var därför mycket spännande att under sommarens grävning kunna undersöka området kring detta stolphål. Eftersom boplatsen var överplöjd fanns inga synliga spår efter den eventuella smedjans golv kvar. Jakten efter smedjan fick fortsätta med hjälp av att lämpliga anläggningar undersöktes. En mycket fyndrik slagguppsamlingsgrop kunde snart lokaliseras. Detta är den del av ässjan (härden) som i vissa typer av ässjor består av en nedgrävning. Några ytterligare stolphål tillhörande en byggnad fanns dock inte, så för att komma vidare med tolkningen av smedjans utbredning analyseras just nu en mängd jordprov för att om möjligt komma åt en spridning av mycket små fynd som tillhör smidesverksamheten.

Fortsättning följer!

Arkeometallurg Mia Englund analyserar jordprover från smedjan.

Arkeometallurg Mia Englund analyserar jordprover från smedjan.

Grävgänget i Nyby samlade framför den lokala reklamskylten för årets viktigaste tilldragelse i Stavby.

Grävgänget i Nyby samlade framför den lokala reklamskylten för årets viktigaste tilldragelse i Stavby.

.