Archive for the 'Tanums världsarv' Category

Makro och keramik

Hej på er!

Sen sist har vi grävt färdigt tre stenpackningar, samtliga på östra sidan om åsen. De visade sig vara förhållandevis fyndfattiga, men det är kul att äntligen få gå ner i stenpackningarna efter att ha blivit klara med allt rensande (som för övrigt firades med räkfest i Grebbestad förra veckan!).

Den här veckan har vi också haft expertbesök; paleoekologen  Anna Broström från UV Syd och keramikexperten Torbjörn Brorsson från KKS. Anna har bland annat tagit makro- och pollenprover.

Anna och Johan tar prover

Anna och Johan tar prover

Torbjörn har gått igenom vår keramik, det som har hittats på gravfältet Tanum 2213 är mestadels yngre bronsålder – äldre järnålder. På boplatsen, Tanum 2211 är det mer ”hallabaloo” som Torbjörn valde att uttryckte det. Hushållskärl från yngre bronsålder, men även bitar från äldre bronsålder, vikingatid, rödgods från 1700-1800-tal , samt svartgods.

 

Den här veckan har det regnat rejält, så vi hoppas på bättre väder nästa vecka!

 

Gods och glasyr gör den bäste yr!

Anders R, Hanna, Lotten, Marie och Kajsa

 

 

Besöksvecka

Rensandet fortsätter i rask takt, och den här veckan har vi också haft besök. I måndags så var det som bekant dags den första allmänna visningen. En intresserad skara dök upp och blev guidade av Christina Toreld från Bohusläns Museum. Vi fick även besök av två förskoleklasser, Vitlyckes Världsarvsförskola och Valö Förskola.

Barnen från Vitlyckev Världsarvsförskola sållar

Barnen från Vitlycke Världsarvsförskola sållar

 

Barnen fick gräva i meterrutor som vi hade satt ut och sålla jorden. Det kom mycket sten och lite flinta här och där. Barnen var jätteduktiga och entusiastiska.

Barnen från Vitlycke Världsarvsförskola gräver

Barnen från Vitlycke Världsarvsförskola gräver

 

Den här veckan har vi också besök av bergartsgeologen Erik Odenhall som ska hjälpa oss att få ordning på alla dessa stenpackningar. Han har berättat att stenmaterialet mest består av granit och gnejs, men att det också finns ett mindre porfyrblock som inte är naturligt förekommande här! Den stenbeklädda åsen tror han är en mindre rullstensås, men att stenen har blivit omplockad av människor. Man har alltså utnyttjat den naturliga förekomsten av sten.

 

Med glädje och spänst i Ämbetets tjänst,

Kajsa och Emelie

 

Vi rensar så det ryker!

Den här veckan har vi fortsatt rensa och eftersom vi fått förstärkning så är snart stora delar av åsryggen framrensad. Fyndmässigt dyker det mest upp flinta och keramik.

Vi rensar så det ryker

Lotten och Anders jobbar på

 

Vi för ständiga diskussioner om stenpackningarnas strukturer, det är fortfarande ganska svårt att urskilja något, men här och där framträder tydliga konstruktioner i form av halvcirklar och cirklar. Ett som är säkert är att det är väldigt mycket sten! Det ska bli spännande att se vad som gömmer sig under allt detta, om det finns något överhuvudtaget…

En av de tydligt avgränsade strukturerna

En av de mer tydligt avgränsade strukturerna

Snillen spekulerar!

Snillen spekulerar!

 

På boplatsen börjar det hända grejer, i måndags började vi schakta, och idag, onsdag, ser man tydliga anläggningar av olika slag, som till exempel kokgropar och olika stenstrukturer. En av de större anläggningarna tycks ha formen av en husgrund! I närheten finns också andra anläggningar som skulle kunna vara olika typer av ekonomibyggnader. Det mesta tyder på att det är järnålder, man kan ana att huset har ingången mot sydost, och de mindre ”byggnaderna” skulle då ligga på en gårdsplan. På boplatsen har vi också hittat ett snyggt bryne! Det har också dykt upp keramik, och nästa vecka ska vi fortsätta schakta fram det kulturlager som kom fram under förundersökningen.

Den eventuella husgrunden på boplatsen

Den eventuella husgrunden på boplatsen

Brynet!

Brynet!

 

 

Den här veckan har vi även haft vårt första besök av Vitlycke Världsarvsförskola, ett gäng knoddar som ska komma hit varje onsdag och lära sig om arkeologi och hur man gräver! Nästa generations arkeologer börjar tidigt! Nästa vecka drar den publika verksamheten igång på riktigt, och på måndag 23 april har vi vår första visning kl 15-16! Varmt välkomna!

 

Med hink och hacka i steniga backar,

Emelie och Kajsa

 

Stenkul i Tanum!

Nu har vårens fältarbete i Tanum satt igång! UV Väst och Bohusläns Museum delar på arbetet med att slutundersöka gravfältet Tanum 2213 och boplatsen Tanum 2211. De har också fått förstärkning av oss, två masterpraktikanter från Uppsala Universitet som kommer att rapportera från fältet.

Vecka 2 i fält inleddes med ösregn hela dagen, något som inte hindrade det arbetsglada gänget! Vi fortsatte arbetet från föregående vecka med schaktning och rensning av stenpackningar på gravfältet Tanum 2213.

Vi har främst ägnat de två första veckorna åt att schakta och rensa fram den stenbeklädda åsen som ingår i gravfältet. Trots den otroligt svårschaktade terrängen gör våra grävmaskinister Henry och Raymond ett fantastiskt jobb. Det är lite svårt att se några tydliga strukturer än så länge, men ju mer vi får gräva och rensa, hoppas vi att anläggningarna ska bli mer påtagliga!

 

Vi har också schaktat i den södra delen, där det har dykt upp kokgropar och härdar. Intressant nog är det området stenfritt, och vi har diskuterat om det kanske var därifrån man plockade sten för att klä in åsen med?

Nästa vecka utökas personalstyrkan, och ett flertal personer kommer att sätta hackorna i boplatsen!

 

Med glädje och spänst i ämbetets tjänst,

Kajsa och Emelie

 

 

Fältundersökningarna avslutas inför vintern

Vi har packat ihop för denna gång. Sista veckan schaktade vi bort ytterligare några decimeter av sanden. Fram kom fler eldstäder och gropar. Stratigrafiskt sett bör några av dem ha anlagts under mesolitikum.

Fyra arkeologer rensar fram meterstora cirklar av sten på undersökningsytan på fornlämning Tanum 1802.

Framrensning av yta med anläggningar på Tanum 1802

 

Hur vi skall tolka Tanum 1802 vet vi först när alla analysresultaten av prover och fynd är klara. De slutsatser som vi kunnat dra under utgrävningen är att platsen varit bebodd under senmesolitikum, troligen besökt under mellanmesolitikum och eventuellt mellanneolitikum. Någon form av verksamhet har även förekommit under metalltid, troligen yngre bronsålder/äldre järnålder. Den sandiga långsträckta sluttningen har varit attraktiv under många tillfällen, både när den utgjorde havsstrand och när den angränsade en mindre sjö. Att man brukat tidigare bosättares redskap som man funnit på platsen torde vara närmast en självklarhet. Vidare studier av materialet kommer förhoppningsvis att visa på i vilken omfattning.