Archive for the 'Tanums världsarv' Category

Page 2 of 2

Stenkul i Tanum!

Nu har vårens fältarbete i Tanum satt igång! UV Väst och Bohusläns Museum delar på arbetet med att slutundersöka gravfältet Tanum 2213 och boplatsen Tanum 2211. De har också fått förstärkning av oss, två masterpraktikanter från Uppsala Universitet som kommer att rapportera från fältet.

Vecka 2 i fält inleddes med ösregn hela dagen, något som inte hindrade det arbetsglada gänget! Vi fortsatte arbetet från föregående vecka med schaktning och rensning av stenpackningar på gravfältet Tanum 2213.

Vi har främst ägnat de två första veckorna åt att schakta och rensa fram den stenbeklädda åsen som ingår i gravfältet. Trots den otroligt svårschaktade terrängen gör våra grävmaskinister Henry och Raymond ett fantastiskt jobb. Det är lite svårt att se några tydliga strukturer än så länge, men ju mer vi får gräva och rensa, hoppas vi att anläggningarna ska bli mer påtagliga!

 

Vi har också schaktat i den södra delen, där det har dykt upp kokgropar och härdar. Intressant nog är det området stenfritt, och vi har diskuterat om det kanske var därifrån man plockade sten för att klä in åsen med?

Nästa vecka utökas personalstyrkan, och ett flertal personer kommer att sätta hackorna i boplatsen!

 

Med glädje och spänst i ämbetets tjänst,

Kajsa och Emelie

 

 

Fältundersökningarna avslutas inför vintern

Vi har packat ihop för denna gång. Sista veckan schaktade vi bort ytterligare några decimeter av sanden. Fram kom fler eldstäder och gropar. Stratigrafiskt sett bör några av dem ha anlagts under mesolitikum.

Fyra arkeologer rensar fram meterstora cirklar av sten på undersökningsytan på fornlämning Tanum 1802.

Framrensning av yta med anläggningar på Tanum 1802

 

Hur vi skall tolka Tanum 1802 vet vi först när alla analysresultaten av prover och fynd är klara. De slutsatser som vi kunnat dra under utgrävningen är att platsen varit bebodd under senmesolitikum, troligen besökt under mellanmesolitikum och eventuellt mellanneolitikum. Någon form av verksamhet har även förekommit under metalltid, troligen yngre bronsålder/äldre järnålder. Den sandiga långsträckta sluttningen har varit attraktiv under många tillfällen, både när den utgjorde havsstrand och när den angränsade en mindre sjö. Att man brukat tidigare bosättares redskap som man funnit på platsen torde vara närmast en självklarhet. Vidare studier av materialet kommer förhoppningsvis att visa på i vilken omfattning.

Mesolitiska anläggningar eller…?

Platsen börjar bli allt mer komplex. Vi har fynd, mestadels flinta, som daterar sig från såväl mesolitikum, som neolitikum och brons-/järnålder. En av grävningens höjdpunkter är de stenpackningsstrukturer som grävdes fram i ett relativt fyndfattigt område centralt på fornlämningen. Ovala stenkretsar av skörbränd sten fyllda med något mindre stenar syntes ligga på ett, fläckvis ganska kraftigt, sotlager. Vid anläggningarna hittades flera fragment av sandstensknivar, vilket fick oss att spekulera kring en tolkning om tillvaratagandet av säl. Socialantropologiska exempel finns på redskap liknande sandstensknivarna som används till att skilja späcket från köttet på sälen. Kanske utvann man tran i ”stenugnarna” . Förhoppningsvis får vi svar på frågan när proverna som vi samalat in analyserats.

Fotot visar mörkfärgad jord med en ovalt formad stenpackning.

Ett par av de ovala stenstrukturerna.

 

Mesolitisk boplats

En stenyxa ligger i sanden.

Undersökningens första trindyxa.

 

Under grävningens gång har det mesolitiska fyndmaterialet kommit att dominera. Vi hittar till exempel trindyxor, sandstensknivar, borr och knivar i flinta. Fynden ligger i koncentrationer och på sina ställen i stratigrafiskt åtskilda lager. 

Att man varit på platsen även under brons- /järnålder visar fynd av metallslagen flinta och några keramikskärvor.

För 6-7000 år sedan, då landskapet såg helt annorlunda ut, låg platsen strandnära på en ö. Ett utmärkt läge när havet var viktigt både som kommunikationsled och skafferi.

Karta som visar vad som var land och vad som var hav under mesolitikum i Tanumsområdet

Land och hav i Tanumstrakten under mesolitikum

 

Första dagen på Tanum 1802

Vi hade knappt fått grävskopan i marken förrän journalister från Bohuslänningen och Strömstadsbladet dök upp.  Som tur var hade vi något att visa upp. Det första fyndet var ett riktigt praktfynd på så vis att det stämde väl med en av våra frågeställningar; återbruk eller inte. Fyndet var ett flathugget föremål (dolk/skära/”matkniv”) som sekundärt retuscherats längs långsidorna och slutligen använts som eldslagningsflinta.

En hand håller i ett rektangulärt format flathygget flintföremål.

Flathugget flintföremål i Tanums världsarv