Archive for the 'Västra Ingelstad' Category

Tredje arbetsveckan – kulturlagren blottas för första gången på många, många år

Nu är snart den tredje arbetsveckan till ända och miljön förändras i takt med att vi schaktar bort den översta matjorden. Sänkorna blir djupare och sluttningarna brantare. Under matjorden framträder en stor mängd gropar och härdar samt stora jordlager, så kallade kulturlager, som bildats i förhistorisk tid. Just nu ligger fokus på att ta fram och undersöka dessa lager (foto). Valda delar av kulturlagren grävs ut för hand i provrutor och söks noggrant av med metalldetektor. Jorden från provrutorna siktas genom ett finmaskigt nät. På så sätt fångar vi även upp mycket små fynd.

Kulturlager A1000 är blottat. Höger i bild syns några av våra provrutor. De långsmala schakten och den stora kvadratiska uppschaktade ytan är spår efter våra tidigare arkeologiska insatser på platsen (arkeologisk utredning och förundersökning).  

Vad hittar vi i lagren och hur gammalt är det? Det mesta av fyndmaterialet består av avfall i form av keramik och djurben, men vi finner också en hel del verktyg och andra föremål av metall. De flesta benen tycks komma från nötboskap, svin, får eller get. Men vi har också funnit ben från häst, hund, fågel och fisk, närmare bestämt sill. Några av de mer speciella fynden är en smidestång och ett huvud till en liten smideshammare (foto). Att döma av verktygens ringa storlek bör de ha använts till någon form av finsmide.

En smidestång och ett litet huvud till en smideshammare, funna ett par meter från varandra i kulturlager A1000.

 

Andra spännande fynd är så kallade fibulor, det vill säga spännen som under förhistorisk tid användes för att hålla ihop klädedräkten (foto). Dessa har varit tillverkade i kopparlegering (t. ex. brons) eller järn.

 

Fibulor från utgrävningen. Samtliga är funna i kulturlager, med hjälp av metalldetektor. Den understa är smidd i järn. Övriga är gjutna av kopparlegering (t. ex. brons).

Keramiken i kulturlagren kan dateras till perioden 100-talet f. Kr till 100-talet e. Kr, medan de flesta fibulorna troligen tillverkats under det första århundrandet e. Kr. Möjligen är ett par av fibulorna några hundra år yngre. Eftersom djurbenen påträffas ihop med dessa fynd tror vi att djuren har levt någon gång under denna tid.

På måndag får vi besök av en expert som ska hjälpa oss att reda ut en del frågor kring lagren. Hur har de bildats och vad representerar de egentligen?

Tillbaka till Västra Ingelstad

På måndag den 3 april återvänder Arkeologerna vid Statens historiska museer till Västra Ingelstad för att ännu en gång starta upp en arkeologisk undersökning. Undersökningen kommer att äga rum i den norra utkanten av samhället, strax invid väg 101 som även går under namnet ”Gamla landsvägen”.

För att få en uppfattning om vad som döljer sig under det som idag är åker undersökte vi vid två tillfällen i 2015 mindre delar av platsen. Undersökningarna visade dels att området innehåller rikligt med förhistoriska lämningar i form av olika typer av gropar och härdar, dels att stora ytor är täckta av så kallade kulturlager – i detta fall gammal jord uppblandad med allehanda avfall från förhistorisk tid. Bland avfallet finner vi alldagligt material som exempelvis keramik, bränd lera, djurben och bränd sten, men även mer udda fynd som någon typ av förslaggat material som sannolikt varit utsatt för mycket hög värme, samt ett enstaka fynd av människoben.  Vidare hittade vi ett par järnföremål, som visar att bevaringsförhållandena för metall verkar vara synnerligen goda (se bild).

Med hjälp av fynd och kol14-dateringar har vi fått en bra uppfattning om när i tiden platsen användes. Det mesta talar för att aktiviteterna var som intensivast i perioden slutet av förromersk järnålder till inledningen av romersk järnålder, dvs ca 150 f. Kr–100 e. Kr. Men vi har också tydliga belägg för att människor uppehöll sig på platsen under den äldre delen av förromersk järnålder, ca 500–300 f. Kr, och i yngre bronsålder, ca 900–600 f. Kr.

Undersökningarna 2015 väckte flera intressanta frågor. Den stora övergripande frågan är förstås vad det är för plats och vad man har gjort där. Eftersom vi inte hittade några konkreta spår efter hus vid någon av tidigare undersökningar så kan man fråga sig om det verkligen är en vanlig boplats. Kanske dyker spåren efter husen upp vid kommande undersökning. Men om inte, hur kan man då förklara de stora mängderna avfall och de många spåren efter diverse aktiviteter i området. Kan det månne röra sig om någon form av samlingsplats? Och i så fall, i vilket syfte?

En annan sak som vi är nyfikna på är det märkliga förslaggade materialet som dyker upp lite här och var över stora delar av ytan. Vad är det för material och hur har det uppkommit? Ser vi här spåren efter någon typ av specialiserad verksamhet? Vi har redan nu lite lösa tankar och funderingar om hur det har bildats och vad det skulle kunna representera. Men det återkommer vi till i ett senare inlägg. Och sen var det ju det här med människobenet som hittades tillsammans med hushållsavfall. Hur har det hamnat där? Kommer det från en förstörd grav, eller vittnar det om en hantering av mänskliga kvarlevor som vi inte känner igen från våra dagar?

Så – för att närma oss svaren på dessa frågor och många därtill väntar nu en fullskalig arkeologisk undersökning som kommer att pågå till en bit in i juni. Vi kommer vara fem till nio arkeologer på plats och till vår hjälp har vi två grävmaskiner och två dumpers. i ämnena osteologi (benlära) och arkeobotanik kommer också att medverka i fältarbetet. I samarbete med Trelleborgs museum och Skånes hembygdsförbund har vi utarbetat ett pedagogiskt program där möten mellan barn och seniorer står i fokus. Vi kommer också att hålla en visning för allmänheten, men exakt datum för denna är inte bestämt än. Vi återkommer med det.

/Fredrik

Sökschakt, förundersökningen vintern 2015

 

Fibula (dräktspänne) av järn

 

Synål av järn

Undersökning av kulturlager och stenpackning, vintern 2015