I think it was the university of Bergen, Norway.

Now we have a proposed back laminate of a two-wood bow dating to the Neolithic! The data is there: the find dates to 3500 BC, and the wood species used is Alnus spp., but is the function of the find settled? Above it is suggested that we must not project our own ideas on how a bow should be made into the prehistoric past, even that high tensile strength was perhaps not important to the Gräsbo bow maker.

Yet the Gräsbo bow maker could not escape the physical realities we share. A bow with good tensile strength is important to anyone interested in a functional weapon, since bows tend to break on their backs from the tiniest excuse, and a broken bow is a disaster to the person relying on the weapon for survival.

As the Gräsbo find is made from a low-density, low-strength wood species we have no known parallels of in either the archaeological or the ethnographical record concerning two-wood bows, one must remain skeptical of the find ID for now. Most certainly, a functional reconstruction of the Gräsbo find would quickly dispell the biggest doubts.

Tuukka Kumpulainen
University of Turku
Finland

Hello, Tuukka and thank you for your input.
The experts that have seen the find all agree that it is a bow. However I completly agree that it would be interesting to build a reconstruction based on the find. I,m also sure that attempts to do so will be realized in the near future. Our main concern in this stage is the further analyzis of samples taken at the site, conservation and ofcourse publishing the find.

Best regards
Niclas Björck

Jag antar att det måste finnas många pilbågsintresserade arkologer i världen. Har ni fått några reaktioner från dem?

Tror ni det kommer att gå att får fram vilken typ av lim som använts för att fästa ihop de två träslagen?

Går det att avgöra om de två träslagen var lindade samman med något tex senor eller ogarvat skinn?

Tror ni att bukträt ruttnat bort eller har bågen delats manuellt? Om bukträt var av tjurved så borde det bevaras bättre än asken, eller?

Många frågor blir det! Men så är det ju alltid när man hittar intressanta saker.

Grattis igen!
Peter Johansson
Red Bygd och Natur

Hej, Peter tack för ditt inlägg.

Precis som du säger finns ett enormt stort intresse av fyndet. Inte heller jag trodde att åldern skulle vara det den blev!
Den delen av bågen som påträffades har daterats med C14 metoden så den höga åldern på träet är ställd utom allt tvivel. Det kommer allt fler reaktioner på fyndet från olika håll vilket vi är glada för då vi gärna tar emot synpunkter och goda idéer kring detta.

Lim som vi vet amvänts under forntiden är sk. fisklim. Detta är ett vattenlösligt lim vilket gör att det sannolikt är svårt att finna spår av det. Det finns däremot diffusa färgningar på bågdelen som antagligen är spår efter lindningen. Att limmet varit vattenlösligt är sannolikt också förklaringen till att delarna har åtskilts redan under stenåldern då bågen hamnade i vattnet. Precis som du säger skulle man förvänta sig att bukträet skulle bevaras bättre vilket betyder att dessa bör ha åtskilts redan under stenåldern. Sannolikt har limningen lösts upp och både lindningen och trädelarna fallit isär när bågen hamnade i vattnet. Detta är synd då vi bara fått en del av bågen, å andra sidan är vattenmiljön nödvändig för bågens bevarande.

Hej, Henrik

När det gäller varför bukskenan bevarats i detta fall har det att göra med den våta miljö den hamnade i och att inte bukskenan påträffades har säkerligen att göra med de skeenden som föregick att den lade sig till vila på den leriga botten i Gräsbo under stenåldern (se Peters inlägg).

När det gäller bestämningen av träslag har denna gjorts av vår vedartsspecialist (Ulf Strucke) som också tittat på många andra bågar. Att det är al kan man därför vara helt säker på. När det gäller valet av träslag har jag också haft tankar i samma riktning som du, dvs. det är väl inte det bästa materialet? Här finns dock en fara att projicera vår´t hantverkskunnande och våra egna preferenser angående egenskaper. Det är inte självklart att hög dragstyrka varit målet för denna hantverkare. Bågar har tillverkats i många olika material och ett av dem som ibland nämns är just al. Vi vet egentligen inte vilka egenskaper dessa människor tyckte var viktigast i en båge och vi kan därför inte enkelt projicera våra egna ideér kring detta. Kanske fanns det bågar med olika dragstyrka för olika ändamål? Viktigt att komma ihåg är fyndets höga ålder, en lång utveckling av hantverkskunnande ligger mellan hantverkaren bakom tvåvedsbågen och vår egen tid. Varför en hantverkare väljer ett material är egentligen helt subjektivt även om vi utifrån våra preferenser kan tycka att ett eller annat material är objektivt bättre.

Vad vi säkert vet är att en pilbågsmakare i stenålderns Sverige valde Al till ryggskenan! Att göra rekonstruktioner av Gräsbobågen är ett sätt att pröva konstruktuionens egenskaper. Orsakerna bakom hans/hennes val kommer vi kanske aldrig förstå.

Hej, Nils

De två delarna har fogats samman med lim och sedan har bågens ändar lindats för större hållfasthet (se resonemang ovan). Lim fanns, harts är ett material man vet använts för denna ändamål. I fallet med Gräsbobågen skulle jag dock tro att det rör sig om t.ex. fisklim. Detta främst därför att limningen gått upp och delarna har åtskilts redan under stenåldern när bågen hamnade i vattnet. Men också för att denna typ av lim har brukats på andra bågar av denna typ.

Hej, Tomas

Vi har inte hunnit göra en rekonstruktion ännu men bågen har nog sett ut ungefär som rekontruktionen och varit sammanfogad med en bukdel av t.ex. tjurtall. Ryggskenan från Gräsbo är av Al.

Hälsningar
Niclas