Färdiga i fält

I fredags avslutade vi den andra etappen av fältarbetena och nu börjar ett nytt skede i projektet. Fynden och kontexterna ska registreras, prover ska skickas på analys och rapporten ska skrivas.




fig1

 

 

Området för etapp 2 med Drottninggatan och Trädgårdsföreningen överst i bild. Foto Karin Lindeblad, RAÄ UV.

Den andra undersökningsytan motsvarar ett område som använts för odling enligt det äldsta kartmaterialet. Två av tomterna har vid slutet av 1600-talet använts som kålgårdar (köksträdgårdar ) och en av dem har varit en borgmästare Johansson fruktträdgård.

Våra resultat visar dock att området har använts för odling betydligt längre tillbaka i tiden än så. De äldsta lämningarna som vi undersökte denna gång var spår efter åkerbruk, troligen från början av medeltiden. Denna del av staden har alltså byggts ut på den äldre åkermarken,  på samma sätt som Linköping expanderar idag.

fig 2

Jimmy Axelsson Karlqvist rensar fram spår efter årderbuk i den ljusa sanden. Foto Rikard Hedvall, RAÄ UV.

I norra delen av området, längs med Trädgårdsgatan, fortsatte ett av de breda dikena som vi upptäckte och undersökte på den förra ytan. Parallellt med detta dike fanns ytterligare ett mycket brett dike, upp till fyra meter brett.

Från undersökningar i andra medeltida städer i Östergötland, bland annat i Vadstena, känner vi igen detta sätt att inhägna staden – med en vallgrav och en vall. Vår tolkning av de breda dikena är att de antingen har inhägnat denna del av staden under medeltiden, eller att de har fungerat som en begränsning för det närliggande medeltida franciskankonventet.

fig 3

Katarina Sköld schaktar fram de två stora begränsningsdikena utmed Trädgårdsgatan. Foto Karin Lindeblad, RAÄ UV.

Utanför dessa begränsingsdiken undersökte vi de sista dagarna en stor träkonstruktion, med liknande orientering som dikena. Konstruktionen var fylld med illaluktande jordmassor, som vi preliminärt tolkar som gödsel. Kan träkonstruktionen ha fungerat som uppsamlingsplats för gödsel och latrin, för vidare transport ut på åkermarken? Analyser av materialet kommer säkert att bidra till tolkningen av både datering och funktion.

fig 4

I förgrunden den medeltida träkosntruktionen. På andra sidan Apotekargatan låg under medeltiden ett franciskankonvent som på 1500-talet omvandlades till kronans hospital. Foto Annika Konsmar, RAÄ UV.

fig5

Detalj av träkonstruktionen, möjligen en trappa. Foto Karin Lindeblad, RAÄ, UV.

De breda dikena och träkonstruktionen var igenfyllda med raseringsmaterial från sten- och tegelbyggnader samt senmedeltida keramikskärvor, troligen från konventet. I nuläget tolkar vi det så att konstruktionerna togs ur bruk i början av 1500-talet, när konventet omvandlades till kronohospital.

fig6

Skärva av senmedeltida stengodskärl, importerat från Tyskland. Foto Karin Lindeblad, RAÄ, UV.

Senast under 1600-talet lades de tomter ut som vi ser i det äldsta kartmaterialet. Även dessa begränsades av diken, men med betydligt blygsammare dimensioner än de äldre. Tomterna användes sedan fram till mitten av 1800-talet i huvudsak för odling, både som köksträdgårdar men även för tobaksodling. På 1700-talet kan vi se att det var flera av Linköpings borgare som ägde flera tomter i staden, och då använde en av dem för boende och den andra för odling.

fig7

Den enda byggnaden som fanns i 1600-talets och 1700-talets kålgård var en liten källare med trägolv med en dräneringstunna i hörnet. Foto Anders Bornfalk Back, RAÄ, UV.

Denna del av kvarteret Eddan bebyggdes först under 1800-talet, något vi känner igen från andra städer. Städernas tidigare omfattande trädgårdsodlingar byggdes då bort, i samband med den tilltagande urbaniseringen.

 

Karin Lindeblad

0 Response to “Färdiga i fält”


Comments are currently closed.