Jordbrukande stadsbor

Liksom de allra flesta äldre städer i Sverige hade Linköping tidigare omfattande områden med åkermark, betesmark och ängsmark. Dessa markområden kallades tidigare för stadjsord eller stadsmark. För östgötskt vidkommande finns det både skriftliga källor och arkeologisk källmaterial, som visar att dessa landområden planerades och lades ut samtidigt som städerna anlades. Jordbruket var med andra ord en viktig näring för stadsborna redan under medeltiden.

På den äldsta kartan över Linköpings stadsjord från 1639, kan vi se att en del av vårt undersökningsområde då har legat på stadsjorden och att den då brukades som åkermark. Åkern ägdes av stadens hospital.

dike mot Domkyrkan

Ett av dikena, som vi håller på att undersöka, syns som ett mörkare stråk mot den ljusare sanden. Foto: Karin Lindeblad, RAÄ UV.

I veckan har vi undersökt lämningar från äldre åkermark: flera olika diken som har avgränsat  åkermarken och delat in de långsmala tegarna och i den orörda sanden syntes tydliga spår av att åkern brukats med årder.

Nu fortsätter arbetet med att undersöka dikena för att försöka datera dem. Redan nu kan vi se att dikena verkar vara tämligen fyndtomma, vilket i sig indikerar en tidig datering, sannolikt till medeltid. På andra platser i Östergötland har vi sett att detta sätt att dela in åkermarken är från 1200-talet och framåt. I våra diken finns djurben, som vi kommer att skicka på 14 C-datering.  Tillsammans med fyndmaterialet kommer detta att ge oss ledtrådar till dateringen av åkermarken på Linköpings stadsjord.

Annika detektor dike

Annika Konsmar söker av ett av dikena med metalldetektor. Foto: Karin Lindeblad, RAÄ UV.

Karin Lindeblad, RAÄ UV Öst

 

0 Response to “Jordbrukande stadsbor”


Comments are currently closed.