En skräpig historia i Fyrislund

Avbaningen och undersökningen av Vaksala 299 pågår för fullt. Bytomten Vaksala 317 utgör dungen i bakgrunden samt lermarken intill denna.

Avbaningen och undersökningen av Vaksala 299 pågår för fullt. Bytomten Vaksala 317 utgör dungen i bakgrunden samt lermarken intill denna.

För en tid sedan påbörjade vi undersökningen av järnåldersboplatsen Vaksala 299, samtidigt undersöker vi också lämningar från den
medeltida och efterreformatoriska bytomten Norrby.

I den nordöstra delen av undersökningsområdet har vi påträffat lämningar som överensstämmer med kartan från 1640, nämligen diken och rester av stolpburna hägnader som fungerat som avgränsningar av tomten. Till detta kommer även stora mängder ben, tegel, keramik och defekta metallföremål som deponerats i dikena samt i gropar i kanten av bytomten.

Det vi ser är därmed hur man under olika perioder från medeltid och fram till åtminstone 1800-tal successivt har flyttat tomtgränsen fram och tillbaka, allt efter behov. Men också att man under alla perioder verkat ha betraktat detta område som ett lämpligt utrymme för att bli av med avfall. Att vilja städa undan på detta sätt får beskrivas som ett högst naturligt mänskligt beteende, intressant är dock att man samtidigt tyckt att kanten av tomten varit alldeles nog avstånd mellan sig och skräpet.

Axel gräver ut en avfallsgrop med ett större benmaterial från historisk tid

Axel gräver ut en avfallsgrop med ett större benmaterial från historisk tid

0 Response to “En skräpig historia i Fyrislund”


Comments are currently closed.