Från stor skopa till liten burk – provtagning pågår

Trodde du att arkeologer jobbar mest med små penslar? Nej, nej, nej, så går det inte till… till exempel under veckan som gick har vi grävt både djupt och stort, med hjälp av en stöddig grävmaskin, i jakten på undersökningens minsta fynd.

I en del av undersökningsområdet har vi hittat vida, djupa svackor. Mot botten av svackorna syntes stora, mörka fläckar, som vi antog kunde vara flera olika brunnar, vilka grävts och använts under någon förhistorisk tid.

DSC_1217

Grävmaskinen drar ett rakt snitt igenom en av de förmodade brunnarna, men det fanns fler stycken i samma svacka. Bengt och Per dirigerade Anton att bit för bit skopa sig ner på djupet. Foto: Kennet Stark, Statens Historiska Museer.

Brunnar kan vara knepiga att undersöka, eftersom de kan vara djupa och ofta benägna att rasa eller slabba igen av tillrinnande vatten när man gräver i dem. Så, att ta hjälp av en grävmaskin snabbar inte bara på arbetet utan gör att vi kan jobba säkrare. Sagt och gjort, Anton fick köra fram sin grävmaskin och utifrån arkeologernas observationer och anvisningar lyfte han varsamt bort skikt efter skikt av jordmassor.

DSC_1236

Kennet mäter in ett prov i botten av en av brunnarna, medan Per antecknar noga. Det gäller att ha koll på var provet är taget, så att analysresultaten kopplas till rätt grop, brunn eller stolphål. Foto: Bengt Söderberg, Statens Historiska Museer.

Först och främst skulle vi ta reda på om det verkligen var brunnar. Fortsatte de mörka fläckarna ner på djupet och visade en brunnslik form? Fanns det vattenavsatta massor mot botten? Kanske rentav ett brunnskar, av flätade vidjor, sten eller trä? Ofta hittar man föremål i brunnarna, som antingen har dumpats eller tappats eller rentav med flit placerats i brunnen, i sista fallet kanske som offer. Föremålsfynd hoppades vi alltså också på, eftersom det hjälper till med datering, funktioner och användningen av brunnarna. Och så var Per tillbaka hos oss, för att ta prover och leta biologiska spår: pollen, bevarade fröer och trä, kanske djurben. Allt sådant bevaras extra bra i den våta, syrefattiga miljön i brunnar.

IMG_5595

Till vänster foten till en fotbägare och till höger ett par delar av lerblock. Om man kikar noga på den översta, så kan man ana lite mönster i form av streck som ristats in när leran fortfarande var mjuk. Lerblocken har fungerat som små bärbara värme-element. Föremålen kan vara mellan 2500 och 1600 år gamla, en närmare granskning snävar in dateringen ytterligare. Foto: Torbjörn Brorsson, Kontoret för Keramiska Studier.

Vi hittade mycket riktigt också flera brunnar i svackorna. Inga direkta brunnskar, men i fyllningen i brunnarna låg en del föremål, till exempel delar av lerblock och keramikkärl. Det fanns djurben och Per tog en massa prov på jordlagren. Ur proverna tvättar man fram främst pollen och fröer, men också trä, träkol och små djurben, ibland till och med små snäckor. Analyserna av dessa ger inblick i vild och odlad växtlighet i omgivningarna, dateringar, djurliv och djurhållning. Miljörekonstruktioner är viktiga för att förstå landskap och levnadsvillkor under olika tider, men också hur situationen har förändrats genom årtusendena.

_DSC0095

Här tar Per prover ur torv, ett prov vid varje vit prick, ju längre ner desto äldre. Med kniven smetar han ner ett litet centimeterstort prov i en miniburk – i varje sådan pyttekladd gömmer sig miljoner pollen från träd, buskar, gräs, blommor, ogräs… när man tittar på pollen i mikroskop ser man ett underbart universum av de mest förunderliga former. Foto: Annika Knarrström, Statens Historiska Museer.

0 Response to “Från stor skopa till liten burk – provtagning pågår”


Comments are currently closed.