Tag Archive for '1200-tal'

Page 2 of 2

Vad sysslade Örja-bönderna med?

Under den gångna veckan har vi avslutat undersökningen av den historiska bebyggelsen på de två sydligaste gårdarna nr 20 och 16. I veckans blogg ger fältarbetsledare Tyra Ericson sin bild av resultaten.

Vilka förväntningar hade ni inför undersökningen av gårdarna?
– Vi började undersökningen av Gård 20 med att handgräva en cirka 7 X 5 meter stor yta centralt på gårdsläget. Vi förväntade oss att hitta rester efter en huslämning med ganska enkel lagerföljd. Men istället fann vi förutom spår efter en byggnad en komplicerad lagerbildning med gropar och lerlager efter någon slags verksamhet.

Tyra och Marie.

Tyra (t.h.) diskuterar strategi med Marie på gård 20.

Har ni fler konkreta spår efter byggnader?
– Ja, vi har hittat rester efter fyra längor på gård 20. De fynd vi hittar tyder på att gården var i bruk under 1200-1300-talet. Men vi vet ännu inte om alla fyra byggnader har stått samtidigt på platsen. Den norra längen avtecknade sig i marken i form av rännor och syllstenar efter husets väggar. Vi tror att denna byggnad har använts som bostad, eftersom vi hittat flera eldstäder. Huset har varit mellan femton och tjugo meter långt och har haft flera rum. De övriga husen var till skillnad från boningshuset helt byggda av trästolpar och har troligen haft olika ekonomifunktioner.

– En intressant sak är att gårdens västra länga kan följas genom tre byggnadsfaser, som troligen har följt ganska direkt på varandra. Åtminstone har man valt att utnyttja delar av samma yttervägg i flera av husen. Det är också i denna länga vi hittat de flesta fynden. Förutom djurben finner vi ovanligt många skärvor från serveringskannor. Det är lite konstigt för i bostadshuset hittar vi väldigt lite fynd, bara lite keramik, del av en kvarnsten, två glaspärlor och delar av en kam.

Blå glaspärla.

Blå glaspärla av medeltida typ från gård 20.

– Vi vet inte riktigt varför det finns så lite saker i boningshuset. Antingen har man städat huset innan man rev det, eller så var gårdens invånare inte särskilt välbeställda. Efter att bostadshuset revs använde man den gamla tomten till att anlägga flera ugnar eller torkanläggningar av lera. Vad man torkade vet vi ännu inte säkert. Men vi hittar många fiskben och även fröer av olika slag. Vi hittar också väldigt många små mynt av s k borgarkrigstyp, som användes på 1200-1300-talet. Kanske sålde man rökt fisk eller handlade med andra saker på gården, som kan förklara varför man tappade så många mynt och verkar ha serverat drycker.

Fiskben

Vi hittade massor av fiskben i anslutning till ugns-/torkanläggningarna på gård 20.

– Efter 1300-talet har vi inga bevarade lämningar efter bebyggelse eller annan verksamhet på gård 20 inom utgrävningsschaktet. Lades gården ned under de kristider som följde under 1300-talet eller flyttade man bara gården en bit bort? Utifrån gamla kartor vet vi att det åter fanns byggnader på gården i mitten av 1700-talet och att bebyggelsen fanns kvar åtminstone en bit in på 1800-talet.

Vad förväntade ni att hitta på Gård 16?
– På gård 16, som legat strax söder om gård 20, förväntade vi oss att hitta rester efter en liten gård som bara existerade under en kortare tid. När vi schaktat bort matjorden framträdde rester efter syllstenar och raseringslager av lera som troligen är rester efter raserade klineväggar till två byggnader. Husen har varit cirka femton respektive åtta meter långa. Det finns rester efter eldstäder i båda husen, så troligen har det ena huset avlöst det andra. Vi har även hittat tegelpannor, som visar att husen hade tegeltak.

Taktegel.

Taktegel från den norra boningshuset på gård 16.

– Vi vet ännu inte exakt hur gamla husen är, men den keramik vi hittar tyder på att vi rör oss någonstans mellan 1550 och 1700. Till skillnad från gård 20, hittar vi massor av rester efter sönderslagna lerkärl, djurben och annat avfall på gård 16. Det innebär att husen mycket väl skulle kunna ha existerat under de skånska krigen i slutet av 1600-talet. Om så var fallet klarade gården sig undan nedbränning, för vi har inte hittat några som helst spår efter att husen skulle ha eldhärjats.

Handtag till trefotsgryta.

Handtag till ett kokkärl med tre ben.

Om du blickar framåt vilka förväntningar har du på det fortsatta arbetet?J
– Jag tycker det ska bli spännande är att få alla analysresultat från området med ugnar och torkningsanläggningar på gård 20. Vad är det egentligen man har sysslat med? Har man bedrivit handel?

Medeltida blybleck med magiska runor!

Varje dag hittar vi nya spännande fynd i Örja. I förra veckan, bara en timme innan vi skulle ta ledigt för midsommar, kom Fredrik S. till boden med ett stort leende på läpparna och berättade att Håkan hittat ett ovanligt fynd med detektorn ute på gård 12. Det blev strax en liten samling i grävschaktet där alla ville se och fotografera det unika fyndet – ett litet blybleck med runor på båda sidor.

Håkan visar fyndplatsen.

Håkan visar platsen där runblecket hittades på gård 12. Gårdens boningshus låg på 1300-talet ungefär där skottkärran står (se överst i bilden).

Runblecket hittades strax söder om boningshuset på gård 12, inom en yta där gårdsplanen bör ha legat. Det låg i ett lager som även innehöll vikingatida och tidigmedeltida fynd. Blecket är dock inte från vikingatiden, utan några århundraden yngre. Enligt Thorgunn Snaedal, runexpert vid Riksantikvarieämbetet, innehåller texten både bindrunor och dubbelrunor, något som är typiskt för medeltida runor. En preliminär bedömning är att runblecket är från 1200- eller 1300-talet.

Runbleckets framsida.

Runbleckets framsida. Texten på det knappt tre centimeter (28 X 28 mm) stora blecket är indelad i en liggande och tre stående rader. Den översta raden är en slags rubrik, medan övriga rader innehåller själva brödtexten.

Runbleckets baksida.

På runbleckets baksida finns plats för tre stående textrader. Bara två av dessa innehåller runor. Vi vet ännu inte om texten är en fortsättning på framsidan, eller om den innehåller ett annat budskap.

Vår runexpert Thorgunn har ännu inte hunnit tyda och tolka texten åt oss, utan vi hoppas kunna återkomma i nästa vecka med mer information om vad som står på blecket. Vad vi vet så här långt är att det finns lönnrunor i texten. Detta tyder på att texten innehåller någon slags dold eller kraftladdad information. Vi tror därför att runblecket kan vara någon slags amulett, avsedd att skydda dess ägare mot sjukdomar, olycka och annat ont.

I väntan på runexpertens utlåtande, välkomnar vi alla försök att tyda texten!

Herr Låsman har gjort entré

Nu har det varit uppehåll ett par dagar, ber om ursäkt för det. Men idag bjuds det på lås! Här i Åkroken har vi hittills hittat minst tre så kallade bultlås. Det fungerar ungefär som ett hänglås. troligen också ett fjärde, men det är lite svårt att säga eftersom det är så hårt korroderat. Den som har gjort fynden som har varit spridda över ytan är en och samma man, nämligen herr Låsman – Mathias Bäck!

 

Åtminstone ett av låsen kan ganska säkert dateras till 1200-talet. Lås av den här typen har använts under en väldigt lång tidsdperiod så det är svårt att datera något säkert. I det här fallet låg det i en kontext, eller sammanhang, med andra föremål som är lättare att datera.

Ett av låsen har röntgats av vår konservator Madelene Skogbert och som ni kan se på bilden ser man att det fortfarande är låst! Bygeln sitter fast inne i låset. Man kan tänka sig att det har suttit på en dörr i ett hus som har brunnit ned med låst dörr. Som klaustrofobiker får man onekligen en rätt obehaglig känsla i magen. Har någon blivit innelåst? Det är inte svårt att leva sig in i en sådan situation. Men, som tur är har vi inte hittat några spår efter att någon människa eller något djur brunnit inne, så man kanske inte ska låta fantasin skena iväg allt för mycket.

På bilderna ser ni herr Låsman själv gräva fram det senaste i raden av lås. Eller, vi tror att det är ett lås i alla fall… vi får väl se när järnklumpen är konserverad. Låset låg i en avfallsgrop.

På röntgenbilden kan man se den lilla kroken som är själva bygeln till ett av låsen och som visar att det är låst.
GLÖM INTE! Gå in på Sörmlands museums hemsida och läs deras blogg/dagbok!

Nå imorgon bjuds det på något som vi arkeologer tycker är ashäftigt, om uttrycket tillåts. Titta in då igen!

Anna

Det har tuffat igång…

Nu har projektet verkligen börjat röra på sig. Som ett tåg har det stånkat och puffat och skakat lite, men nu är det bara att tuta och köra!

Vi verkar nu ha puffat in i 1200-talet på stora delar av ytan.  En av de stora utmaningarna blir att försöka få samtidighet mellan de olika ytorna. Området är, som tidigare sagts, väldigt stört av senare aktiviteter och områdena med kulturlager sticker upp som öar.

Hur kan vi då veta i vilken tid vi är? Jo till stor del beror det, i det här skedet på, att vi hittar ganska mycket keramik. Att titta på keramik är oftast ett mycket bra sätt att datera lager. Men, för att kunna datera den krävs vana och specialistkunskaper. Och det har vi ju här i Åkroken i form av Mathias Bäck som är en fena på medeltida och efterreformatorisk keramik. Även de andra projektledarna och erfarna arkeologerna har rätt god kontroll.

Det kommer fram många träkonstruktioner som är intressanta. Annika skrev om en gränd häromdagen och vi hittar dessutom rester efter trägolv och lämningar efter andra byggnader.

Som sagt, det tuffar på! Och vi har fått två nya medarbetare, Andreas Voss och Anneli Blom. Så småningom kommer vi att försöka presentera de som är här och deras olika specialistområden.
GLÖM INTE! Gå in på Sörmlands museums hemsida och läs deras blogg/dagbok!

Annars snöar det och är bistert.

Anna