Tag Archive for '1600-tal'

Deponerade djurskallar i Fjelie

Att deponera djurskallar i byggnader har en lång tradition på den skånska landsbygden. Från undersökningar i Bunkeflo, Djuramåsa, Fosie, Hyllie, Lockarp, Östra Skrävlinge, Kyrkheddinge, Stora Uppåkra, Örja, Övre Glumslöv, Skegrie rapporteras om byggnadsoffer med djur från medeltid och framåt.
I Fjelie har vi påträffat deponerade skallar av häst och ko nedgrävda i olika lerlager som vi tolkat som fundament för golv från 1600-1700-tal. I ena fallet låg fem skallar lagda i en halvcirkelform med mulen mot cirkelns mitt, och i det andra fallet låg tre skallar på rad efter varandra. I anslutning till raden med skallar låg även ett helt föl nedgrävt. Annars är det ovanligt med hela djur i depositioner. Det finns dock exempel på att även hela griskultingar, hundar, katter och får lagts ner under olika tider. Depositioner under golv tycks öka under 1600-1700-talen för att bli helt dominerande bland byggnadsoffren under 1800-talet. Det är inte ovanligt att skallar lades ner symmetriskt enligt en viss plan, som våra i Fjelie.
Förutom djur finns också andra exempel på nedgrävda byggnadsoffer i byar i Skåne: flintyxor, mynt, keramikkärl, sländtrissor, brynen, kvarnstenar och glasflaskor. Föremålen liksom djuren har tillskrivits symboliska värden och nedlagts i rituellt syfte med olika innebörder. Dessa ritualer kan man uppfatta som utslag av en ”folklig kultur”, till skillnad från de ritualer man utövade inom den ”lärda kulturen” som framförallt kyrkan stod för.
Vill du läsa mer om byggnadsoffer rekommenderar vi Ann-Britt Falks bok ”En grundläggande handling” som kom ut 2008.
dsc_0008

Närbild på skalle.

Närbild på skalle.

Osteolog Ola Magnell i färd med att plocka upp en av skallarna.

Osteolog Ola Magnell i färd med att plocka upp en av skallarna.

20160922_144924

Ny UV-film från Kvarnholmen, Kalmar

Pia Svensson dokumenterar lämningar på Kvarnholmen

Pia Svensson dokumenterar lämningar på Kvarnholmen. Foto Göran Tagesson.

Sedan april har de arkeologiska undersökningarna av Kv. Gesällen i Kalmar pågått. Här undersöker 20 arkeologer rester efter ett helt kvarter med både bostads- och hantverkslämningar. Kvarteret anlades någon gång under 1600-talets senare hälft och revs under 1960-talet.

Nu kommer den första filmen om utgrävningarna på UV:s YouTube-kanal där vi berättar om kvarteret Gesällens historia och de pågående undersökningarna.

Fältarbetet kommer att pågå fram till den 2 november och det kommer att komma fler filmer om utgrävningarna i Kalmar så håll utkik på Kvarnholmens Facebooksida och UV:s YouTube-kanal. Eller besök Kvarnholmens blogg.

Se den och andra filmer där!

Arbetet på Gård 1 är igång

Nu har arbetet på Gård 1 gått igång och den ser ut att bli lika spännande som Gård 12. Bland annat hittades en kanonkula i en raserad vägg någon av de första dagarna.

Kanonkula

Kanonkula i rasering

Kanonkulan från Gård 1

Kanonkulan hittades i den södra väggen på vad som tolkas vara ett 1600-talshus. Inne i huset hittades även ett mynt från 1670-talet.

Schaktning i norra längan

Arbetet koncentreras just nu till den norra längan på gårdsläget och efter en tids handgrävning är det dags att plocka bort resterna av 1600- och 1700-talsbyggnaderna med maskin.

Henrik schaktar

Inne i huset påträffades två ugnar. Sofie och Ulrika undersöker resterna av den ena ugnen.

Sofie och Ulrika undersöker en ugn

Området gås över med metalldetektor flera gånger under arbetets gång.

Anders K detekterar

Några andra intressanta fynd från Gård 1 är ett bearbetat ben, troligen en slags mortel och en glättsten av glas.

Bearbetat ben

Glättsten av glas

Förhoppningen är att komma ned på 1500-talsnivå innan veckans slut!

Nästa vecka är Anne tillbaka och då tar hon över bloggandet igen, tack för denna gång.

Vad sysslade Örja-bönderna med?

Under den gångna veckan har vi avslutat undersökningen av den historiska bebyggelsen på de två sydligaste gårdarna nr 20 och 16. I veckans blogg ger fältarbetsledare Tyra Ericson sin bild av resultaten.

Vilka förväntningar hade ni inför undersökningen av gårdarna?
– Vi började undersökningen av Gård 20 med att handgräva en cirka 7 X 5 meter stor yta centralt på gårdsläget. Vi förväntade oss att hitta rester efter en huslämning med ganska enkel lagerföljd. Men istället fann vi förutom spår efter en byggnad en komplicerad lagerbildning med gropar och lerlager efter någon slags verksamhet.

Tyra och Marie.

Tyra (t.h.) diskuterar strategi med Marie på gård 20.

Har ni fler konkreta spår efter byggnader?
– Ja, vi har hittat rester efter fyra längor på gård 20. De fynd vi hittar tyder på att gården var i bruk under 1200-1300-talet. Men vi vet ännu inte om alla fyra byggnader har stått samtidigt på platsen. Den norra längen avtecknade sig i marken i form av rännor och syllstenar efter husets väggar. Vi tror att denna byggnad har använts som bostad, eftersom vi hittat flera eldstäder. Huset har varit mellan femton och tjugo meter långt och har haft flera rum. De övriga husen var till skillnad från boningshuset helt byggda av trästolpar och har troligen haft olika ekonomifunktioner.

– En intressant sak är att gårdens västra länga kan följas genom tre byggnadsfaser, som troligen har följt ganska direkt på varandra. Åtminstone har man valt att utnyttja delar av samma yttervägg i flera av husen. Det är också i denna länga vi hittat de flesta fynden. Förutom djurben finner vi ovanligt många skärvor från serveringskannor. Det är lite konstigt för i bostadshuset hittar vi väldigt lite fynd, bara lite keramik, del av en kvarnsten, två glaspärlor och delar av en kam.

Blå glaspärla.

Blå glaspärla av medeltida typ från gård 20.

– Vi vet inte riktigt varför det finns så lite saker i boningshuset. Antingen har man städat huset innan man rev det, eller så var gårdens invånare inte särskilt välbeställda. Efter att bostadshuset revs använde man den gamla tomten till att anlägga flera ugnar eller torkanläggningar av lera. Vad man torkade vet vi ännu inte säkert. Men vi hittar många fiskben och även fröer av olika slag. Vi hittar också väldigt många små mynt av s k borgarkrigstyp, som användes på 1200-1300-talet. Kanske sålde man rökt fisk eller handlade med andra saker på gården, som kan förklara varför man tappade så många mynt och verkar ha serverat drycker.

Fiskben

Vi hittade massor av fiskben i anslutning till ugns-/torkanläggningarna på gård 20.

– Efter 1300-talet har vi inga bevarade lämningar efter bebyggelse eller annan verksamhet på gård 20 inom utgrävningsschaktet. Lades gården ned under de kristider som följde under 1300-talet eller flyttade man bara gården en bit bort? Utifrån gamla kartor vet vi att det åter fanns byggnader på gården i mitten av 1700-talet och att bebyggelsen fanns kvar åtminstone en bit in på 1800-talet.

Vad förväntade ni att hitta på Gård 16?
– På gård 16, som legat strax söder om gård 20, förväntade vi oss att hitta rester efter en liten gård som bara existerade under en kortare tid. När vi schaktat bort matjorden framträdde rester efter syllstenar och raseringslager av lera som troligen är rester efter raserade klineväggar till två byggnader. Husen har varit cirka femton respektive åtta meter långa. Det finns rester efter eldstäder i båda husen, så troligen har det ena huset avlöst det andra. Vi har även hittat tegelpannor, som visar att husen hade tegeltak.

Taktegel.

Taktegel från den norra boningshuset på gård 16.

– Vi vet ännu inte exakt hur gamla husen är, men den keramik vi hittar tyder på att vi rör oss någonstans mellan 1550 och 1700. Till skillnad från gård 20, hittar vi massor av rester efter sönderslagna lerkärl, djurben och annat avfall på gård 16. Det innebär att husen mycket väl skulle kunna ha existerat under de skånska krigen i slutet av 1600-talet. Om så var fallet klarade gården sig undan nedbränning, för vi har inte hittat några som helst spår efter att husen skulle ha eldhärjats.

Handtag till trefotsgryta.

Handtag till ett kokkärl med tre ben.

Om du blickar framåt vilka förväntningar har du på det fortsatta arbetet?J
– Jag tycker det ska bli spännande är att få alla analysresultat från området med ugnar och torkningsanläggningar på gård 20. Vad är det egentligen man har sysslat med? Har man bedrivit handel?

Bortglömt slagfält funnet vid Örja!

Undersökningen vid Örja är nu inne på sin sjunde vecka. Det ger anledning att fundera över vilka resultat vi har uppnått så här långt. I veckans blogg berättar vi om utfallet från metalldekteringen. Vi låter vi en av arkeologerna i projektet, Bo Knarrström, berätta om vad han tycker varit mest spännande och vad han hoppas på inför det fortsatta arbetet.

Bo Knarrström detekterar.

Bo Knarrström detekterar matjorden söder om gård 16.

Din främsta uppgift på utgrävningen är att söka efter metallföremål i marken. Vilka resultat tycker du att detekteringen har gett så här långt?

– Ja, jag måste säga att utdelningen har varit mycket god. Vi hittar precis så mycket föremål som vi förväntade oss. Av de cirka 1100 fynd som registrerats hittills är 900 föremål av metall. De flesta metallfynden kommer som väntat i anslutning till husen på de historiska gårdslägena. Det är mycket vardagliga saker som folk säkert har tappat, som t.ex. detaljer till klädedräkten typ spännen, söljor och knappar. Men vi har även hittat en del arbetsredskap och förstås ganska många mynt. Vi är uppe i ungefär 140 mynt vid det här laget, som spänner från 1200-talet och fram till idag.

Vilka är de mest spännande fynden ni har hittat?

– För mig är det nog alla föremålen med militär anknytning. Vi har för närvarande funnit mer än ett hundra projektiler. Det handlar mest om blykulor från pistoler och musköter. Det häftigaste med de här fynden är att vi kunna bekräfta Slaget vid Örja. Här finns allt, vad som ska finnas på ett slagfält från 1600-talet. Tidigare visste vi bara, utifrån en samtida källa, att det skulle ha ägt rum en skärmytsling mellan de danska och svenska trupper 1678 i byn.

1600-tals projektiler.

Olika typer av 1600-tals projektiler. Överst t.v. druvhagel av järn och bly. Nederst t.v. muskötkulor. Överst i mitten deformerad muskötkula. T.h. kulor med gjuttapp. I mitten små pistolkultor.

– Fynden av pistol- och muskötkulor berättar för oss att kavalleriet var inblandat i stridigheterna. Mest oväntat är att vi även hittat projektiler efter artilleri, i form av druvhagel och karteschkulor. Dessutom har vi hittat en grovkalibrig kanonkula av järn. Under alla år då vi har sökt med detektor på olika slagfält både i Sverige och utomlands, har vi aldrig hittat en kanonkula. Det är första gången här i Örja!

– Vi hittade kulan alldeles invid stensyllen till en byggnad. Mest troligt är att kulan har träffat resterna av en byggnad och rullat in under rasmassorna, så den låg gömd. Kanonkulor var eftertraktade och samlades in inte bara av soldaterna själva, utan också av vanligt folk, som gärna använde dem i hushållet som senapskulor och dörrvikter.

Kanonkula.

Kanonkula av järn. Kulan är cirka tio centimeter stor.

– De flesta projektiler hittar vi i anslutning till husen på de historiska gårdslägena. Vi vet att de svenska trupperna redan 1676, dvs. två år före slaget vid Örja, brände ner många gårdar i byarna runt Landskrona. Så när svenskar och danskar drabbade samman i Örja, låg gårdarna troligen i ruiner och kunde användas av soldaterna för att ta skydd.

Råämne av bly.

Råämne av bly som troligen var avsett för att tillverka pistol- eller muskötkulor.

– Det var på sensommaren efter att den svenske kungen Karl XI intagit Kristianstad, då svenskarna följde efter danskarna som efter att ha förlorat striden, drog sig tillbaka mot Landskrona. Vi vet i stort sett ingenting om bakgrunden till slaget vid Örja. Men om vi tänker oss att de svenska trupperna slagit läger vid byn, så gav det danskarna som intagit Citadellet i Landskrona, ett bra tillfälle att överraska och angripa svenskarna.

– Vi vet inte hur många soldater som kan ha varit inblandade. I jämförelse med slaget vid Landskrona året innan (1677), med mer än tjugotusen man, var antalet soldater vid Örja mer blygsamt och uppgick kanske till mellan två eller tretusen man på vardera sidan. Det är troligen förklaringen till att slaget glömdes bort. Det är jättehäftigt att arkeologin nu kan ge oss nya ledtrådar för att förstå vad som egentligen hände.

Vad har du för förväntningar inför den fortsatta undersökningen? Vad skulle du helst vilja hitta?

– Jag ser verkligen fram emot slutet av grävningen när vi ska undersöka gårdarnas brunnar. Vi vet att man i krigstider ofta förstörde brunnar för fienden, genom slänga ned döda hästar eller andra djur som förgiftade vattnet och gjorde det obrukbart. Då kan även andra saker ha följt med ned i brunnarna, som t.ex. remtyg till hästutrustning, hölster till pistoler eller liknande. Det skulle vara spännande!

Personalen i Örja.

Det är vi som jobbar på utgrävningen i Örja.

Till sist vill vi alla på grävningen önska er läsare en riktigt skön midsommar med sill, dans och kanske en liten nubbe!