Tag Archive for 'bomärke'

Analysera trätunnor från Skånemarknaden

Tunna efter tunna efter tunna. Inte så konstigt att det blir många sådana, på en plats som ingått i Skånemarknaden och där det under delar av året har packats sill så att gälarna rykte. Men, det ska sägas direkt att vi hittade inga hela tunnor, i bästa fall bara den nedre fjärdedel som bevarats tack vare att den varit i kontakt med väta. Tänk om tunnorna skulle kunna säga oss mer, än att de på olika sätt använts i sillhanteringen?

Vi hittade drygt tjugo tunnor, varav några var fullkomligt uppluckrade och bara bestod av en brun smet. Mer intakt trä har vi kunnat ta tillvara från tio tunnor och nu lämnar vi prover från dessa till analys. En expert ska få titta närmare på träslag, men också utifrån årsringar göra en bedömning av när det träd som använts kan ha fällts samt till och med om det går att bedöma var trädet har vuxit.

DSC_0214

Delar av en tunna som vi tog upp under utgrävningen i Falsterbo. Titta extra noga längst ner på stavarna i mitten, där kan man se ett bomärke. Både tunnbindare och sillhandlare lär ha satt märken på tunnorna, som en slags kvalitetsstämpel. Foto: Annika Knarrström, Statens Historiska Museer.

På så vis hoppas vi får intressant information om vilket träslag som man föredragit när man bundit tunnorna, en närmare datering av dem plus i bästa fall en vink om det rör sig om trämaterial/tunnor som varit på vift någon annanstans innan de hamnat i Falsterbo. Det sägs ju, att det inte bara var sill, pengar och lokalproducerade varor som bytte ägare och/eller transportmedel här, utan också mer långväga handelsgods.

DSC_0225

I brådskan sista dagen i fält hittade vi den här tunnan. Sofia försöker få fram den innan vattnet väller in från sidorna. Foto: Annika Knarrström, Statens Historiska Museer.

Vi har grunnat en hel del på varför man över huvudtaget har grävt ner så pass många tunnor. Det här är för övrigt inte den enda platsen i Falsterbo där man stött på tunnor, som satts ner i gropar, det har man hittat på många ställen och i stora mängder. De flesta av våra tunnor hade en massa hål i botten eller långt nere på stavarna. Ibland fanns ingen botten alls. Antingen måste det vara för att något ska rinna ut – eller rinna in. Vi har knappt hittat några fiskben alls, så just dessa tunnor kanske inte har använts till sillförvaring. Vi har heller inte upptäckt några direkt spår av att tunnorna skulle ha använts som toaletter… När vi undersökte tunnorna på plats märkte vi att vatten snabbt sipprade in och fyllde dem. Kanske har det varit meningen att de ska dra in vatten, inte främst för att dricka, men kanske för att tvätta i. Hade jag gällat eller saltat några tusen sillar om dagen så hade jag verkligen velat skölja händerna ibland!