Tag Archive for 'bönder'

Under ytan i Fjelie (NV om Lund)

Det här lilla salvekruset, endast några centimeter högt, fann vi i ett lerlager intill en stensyll.

Det här lilla salvekruset, endast några centimeter högt, fann vi i ett lerlager intill en stensyll.

Under hösten 2016 kommer vi att genomföra en större undersökning i och strax utanför Fjelie bytomt, nordväst om Lund i Skåne. Undersökningen görs med anledning av Trafikverkets ombyggnad av väg E6 och E6.02 vid Flädie trafikplats. Inom bytomten berörs tre äldre gårdslägen, gård 18, 19 och 22. Här finns omfattande lämningar dolda under mark, med fynd och byggnadsrester och spår efter aktiviteter från medeltid till cirka 1800. Här finns även en äldre odlingsjord och under den finns lämningar från järnålder. Strax utanför byn i väster, där den befintliga vägen ska breddas, ska vi även undersöka delar av en boplats från bronsålder och yngre järnålder.
Att vi har en boplats från yngre järnålder strax intill det område som blir Fjelie by är mycket intressant! Vi vill gärna förstå vad som händer i samhället i övergången mellan järnålder och medeltid. Vi är också nyfikna på om de gårdar vi ska undersöka har varit lika varandra, om de varit bebodda samtidigt och om bönderna haft det gott ställt eller hamnat i kriser.
Vi vill naturligtvis berätta om våra resultat och bjuder in till visningar 14, 21 och 28 september, samt 5, 12 och 19 oktober. Klockan 14.00 träffas vi vid korsningen Fjelie byaväg – Fjelie Julleväg. En kvällsvisning har vi den 4 oktober klockan 17.30. Följ oss även på Facebook: Arkeologi Fjelie bytomt.

Vad sysslade Örja-bönderna med?

Under den gångna veckan har vi avslutat undersökningen av den historiska bebyggelsen på de två sydligaste gårdarna nr 20 och 16. I veckans blogg ger fältarbetsledare Tyra Ericson sin bild av resultaten.

Vilka förväntningar hade ni inför undersökningen av gårdarna?
– Vi började undersökningen av Gård 20 med att handgräva en cirka 7 X 5 meter stor yta centralt på gårdsläget. Vi förväntade oss att hitta rester efter en huslämning med ganska enkel lagerföljd. Men istället fann vi förutom spår efter en byggnad en komplicerad lagerbildning med gropar och lerlager efter någon slags verksamhet.

Tyra och Marie.

Tyra (t.h.) diskuterar strategi med Marie på gård 20.

Har ni fler konkreta spår efter byggnader?
– Ja, vi har hittat rester efter fyra längor på gård 20. De fynd vi hittar tyder på att gården var i bruk under 1200-1300-talet. Men vi vet ännu inte om alla fyra byggnader har stått samtidigt på platsen. Den norra längen avtecknade sig i marken i form av rännor och syllstenar efter husets väggar. Vi tror att denna byggnad har använts som bostad, eftersom vi hittat flera eldstäder. Huset har varit mellan femton och tjugo meter långt och har haft flera rum. De övriga husen var till skillnad från boningshuset helt byggda av trästolpar och har troligen haft olika ekonomifunktioner.

– En intressant sak är att gårdens västra länga kan följas genom tre byggnadsfaser, som troligen har följt ganska direkt på varandra. Åtminstone har man valt att utnyttja delar av samma yttervägg i flera av husen. Det är också i denna länga vi hittat de flesta fynden. Förutom djurben finner vi ovanligt många skärvor från serveringskannor. Det är lite konstigt för i bostadshuset hittar vi väldigt lite fynd, bara lite keramik, del av en kvarnsten, två glaspärlor och delar av en kam.

Blå glaspärla.

Blå glaspärla av medeltida typ från gård 20.

– Vi vet inte riktigt varför det finns så lite saker i boningshuset. Antingen har man städat huset innan man rev det, eller så var gårdens invånare inte särskilt välbeställda. Efter att bostadshuset revs använde man den gamla tomten till att anlägga flera ugnar eller torkanläggningar av lera. Vad man torkade vet vi ännu inte säkert. Men vi hittar många fiskben och även fröer av olika slag. Vi hittar också väldigt många små mynt av s k borgarkrigstyp, som användes på 1200-1300-talet. Kanske sålde man rökt fisk eller handlade med andra saker på gården, som kan förklara varför man tappade så många mynt och verkar ha serverat drycker.

Fiskben

Vi hittade massor av fiskben i anslutning till ugns-/torkanläggningarna på gård 20.

– Efter 1300-talet har vi inga bevarade lämningar efter bebyggelse eller annan verksamhet på gård 20 inom utgrävningsschaktet. Lades gården ned under de kristider som följde under 1300-talet eller flyttade man bara gården en bit bort? Utifrån gamla kartor vet vi att det åter fanns byggnader på gården i mitten av 1700-talet och att bebyggelsen fanns kvar åtminstone en bit in på 1800-talet.

Vad förväntade ni att hitta på Gård 16?
– På gård 16, som legat strax söder om gård 20, förväntade vi oss att hitta rester efter en liten gård som bara existerade under en kortare tid. När vi schaktat bort matjorden framträdde rester efter syllstenar och raseringslager av lera som troligen är rester efter raserade klineväggar till två byggnader. Husen har varit cirka femton respektive åtta meter långa. Det finns rester efter eldstäder i båda husen, så troligen har det ena huset avlöst det andra. Vi har även hittat tegelpannor, som visar att husen hade tegeltak.

Taktegel.

Taktegel från den norra boningshuset på gård 16.

– Vi vet ännu inte exakt hur gamla husen är, men den keramik vi hittar tyder på att vi rör oss någonstans mellan 1550 och 1700. Till skillnad från gård 20, hittar vi massor av rester efter sönderslagna lerkärl, djurben och annat avfall på gård 16. Det innebär att husen mycket väl skulle kunna ha existerat under de skånska krigen i slutet av 1600-talet. Om så var fallet klarade gården sig undan nedbränning, för vi har inte hittat några som helst spår efter att husen skulle ha eldhärjats.

Handtag till trefotsgryta.

Handtag till ett kokkärl med tre ben.

Om du blickar framåt vilka förväntningar har du på det fortsatta arbetet?J
– Jag tycker det ska bli spännande är att få alla analysresultat från området med ugnar och torkningsanläggningar på gård 20. Vad är det egentligen man har sysslat med? Har man bedrivit handel?